Porträtt av Öregrund: Staden vid havet

By Fredrik Abrahamsson

Det finns mycket att berätta om Öregrund och dess omgivande skärgård. I sin nya bok Porträtt av Öregrund, Staden vid havet tar Fredrik Abrahamsson läsaren med på en resa från begynnelsen och in i framtiden. Stadens historia skildras i övergripande drag för att sedan övergå till att skildra det nutida samhället och slutligen blicka in i framtiden.
Bränder, handelstvång och privilegier, Badortstider, Doktor Ernst Westerlund , är det stora kriget bröt ut, Bland fyrar och fyrskepp, Fyrmästarinnan på Understen, Hänt i Öregrund, Galgbacken, Leva i Öregrund , Öregrunds Föreläsningsförening, Ung i Öregrund, Öregrund i framtiden.
Boken utgavs i tryckt format 2011. Den tryckta upplagan är nu slut och boken ges ut som ebok.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: May 6, 2020
• ISBN: 9789178519408

Fredrik Abrahamsson

Fredrik Abrahamsson är utbildad gymnasielärare i bl.a. historia. Han är boende i Öregrund och intresserad av närområdets historia och samtid.

Book preview

Porträtt av Öregrund

Titelsida

Staden vid havet

Bränder, handelstvång och privilegier

Badortstider

Doktor Ernst Westerlund

När det stora kriget bröt ut

Hänt i Öregrund I

Bland fyrar och fyrskepp

Fyrmästarinnan på Understen

Hänt i Öregrund II

Galgbacken – avrättningsplatsen

Leva i Öregrund

Öregrunds Föreläsningsförening

Ung i Öregrund

Öregrund i framtiden

Författarens tack

Impressum

Staden vid havet

av

Fredrik Abrahamsson

Text och foto: Fredrik Abrahamsson, där ej annat anges Layout och tryck: Marie Brunnberg AB, Hallstavik

Utgivningsår: 2011

Tryckår: 2011

Förord

Min ursprungliga tanke var att den här boken enbart skulle handla om Öregrunds historia. Men ju mer jag letade i källmaterial och ju mer tid jag spenderade på bibliotek och arkiv; ju mer insåg jag att det är omöjligt att skriva en historik kring en stad utan att också fokusera på samtiden och i förlängningen även framtiden. Dessutom ville jag inte skriva en historisk uppslagsbok. Jag ville levandegöra händelser, epoker och individer. Jag bestämde mig då för att jag skulle göra några nutida reportage från Öregrund för att vidga perspektiven och också blicka in i framtiden.

Som historielärare eftersträvar jag att skapa och utveckla ett historiemedvetande hos mina elever. Det vore inte möjligt att göra detta om jag inte själv kontinuerligt arbetar med mitt eget historiemedvetande. I motsats till vad många tror, vilket i sig inte är helt felaktigt, innebär his- toriemedvetande inte enbart att vara påläst och kunnig inom historieämnet. Kunskapen om det förflutna är fundamental och underförstådd. Historiemedvetande handlar dessutom om att vara närvarande och reflekterande kring vår nutid och förstå hur det förflutna har påverkat det samhälle som existerar i dag. Kan man se dessa samband kan man också förstå hur hän- delser och förändringar idag kan komma att påverka morgondagen. Det är vad historiemedve- tande handlar om; en mental process där vi, som unika individer, orienterar oss genom tiden, i ljuset av historiska kunskaper och erfarenheter och en förväntan om vad som komma skall.

När jag skrivit den här boken har jag haft historiemedvetandet i åtanke genom hela arbets- processen och jag hoppas att läsaren kommer att se på Öregrund med nya ögon efter avslutad läsning. Öregrund är en stad som har sin historia som speglas i nuet och på väg in i framtiden står staden inför en rad olika prövningar. Genomsnittsåldern bland ortens invånare stiger och det föds färre barn vilket får konsekvenser för skolan och i förlängningen också för orten. Ett slutförvar för kärnbränsleavfall kommer med stor sannolikhet att byggas i Forsmark; kommer det bli som många hoppas, att nya arbetstillfällen kommer att öka på ortens befolkningsstatis- tik? Jag har velat skildra en stad i förvandling. Alla tre tidsdimensioner finns närvarande i min bok – det förflutna – vår samtid – och framtiden.

Det är svårt att skriva en bok om Öregrund utan att berätta om fyrarna ute i skärgården. Ef- tersom min förra bok Öregrund och fyrarna handlar om just fyrarna har jag medvetet tonat ner fyravsnitten i den här boken när det gäller Djurstens fyr och Örskärs fyr. Jag hänvisar läsarna till min tidigare bok för vidare läsning om dessa båda fyrar. I Öregrund och fyrarna skrev jag ingenting om Grundkallens fyr eller Understens fyr. Detta har jag kompenserat för i den här boken. Det kommer ett kortare avsnitt om Grundkallens fyrskepp och om Understen. Det blir ett långt reportage om Marianne Brus, fyrmästarinnan på Understens fyrplats.

Hoppas att Du får en trevlig och givande läsupplevelse när du nu vänder blad.

Fredrik Abrahamsson

Gräsö 2011-05-29

Bränder, handelstvång och privilegier

I begynnelsen var där bara vatten. Det var år 1491 och äntligen hade östhammarsborna fått det önskade privilegiebrevet som gav dem tillstånd att bygga en helt ny stad. Man hade varit ute och rekognocerat terrängen och funnit en lämplig plats för den nya sta- den. Platsen var Öregrundsnäs och i privilegiebrevet från rikets råd fanns tillståndet. De första stadsprivilegierna för Öregrund är alltså från år 1491.

Från den nya staden bedrev man handel och sjöfart och det gick faktiskt så långt att Öregrund konkurrerade med Stockholm om att vara landets största hamn. Det var emellertid tuffa tider och Öregrund brändes ner av danskarna vid två tillfällen, 1508 och 1521. Det var danskarna som härjade i vårt land, ledda av Kristian II, mer känd i vårt nutida Sverige som Kristian Tyrann. Kung Kristian ville inte att Öregrund skulle konkurrera med Stockholm. Han lät därför bränna ner staden vid havet i norra Uppland. Men han var så pass snäll att han lät förvarna öregrundarna om att deras stad skulle brännas ner. Deras öde var bestämt. De flesta flyttade omedelbart tillbaka till Östhammar, men det fanns faktiskt någon enstaka fiskare som stannade kvar i Öregrund. Öregrund blev med andra ord en öde stad. Så småningom kom Gustav Eriksson till makten. Gustav Vasa som eftervärlden känner honom. I Strängnäs val- des han den sjätte juni 1523 till Sveriges konung. I riksdagen som sammanträdde år 1540 blev Sverige ett arvkonungadöme istället för ett valkonungadöme. Det innebar att kungatronen skulle gå i arv till äldste sonen. Gustav Vasa såg till så att Öregrund återfick sina stadsprivilegier, år 1554, och kunde fortsätta att bedriva handel och sjö- fart med utländska hamnar. Från Öregrund skeppades till största delen järnmalm till utländska hamnar. Denna järnmalm blev så pass känd (för sin höga kvalitet) i främ- mande länder att den kom att omnämnas som The Oreground Iron. Återigen konkurre- rade Öregrund med Stockholm som landets mest betydelsefulla hamn. Detta accepte- rades inte och rättigheterna till handel med utlandet fråntogs ännu en gång Öregrund. Detta hindrade dock inte öregrundarna från att bygga upp sin stad efter danskarnas härjningar och till slut, under 1550-talet, insåg Gustav Vasa att inget kunde stoppa öregrundarna. Han lät staden återfå sina privilegier. Handeln kunde ännu en gång blomstra upp i Öregrund. Men återigen kom inskränkningar i stadsprivilegierna som satte käppar i hjulen för öregrundarna. Under 1600-talet fördes en ekonomisk politik i Sverige som återigen kom att påverka Öregrunds möjligheter till handel. Handelsför- ordningarna som kom år 1614 och 1617 gjorde det möjligt för Öregrund att bedriva fri seglation. Men 1636 inskränktes denna fria seglation genom att alla skepp som trafike- rade vattnen norr om Stockholm måste anlöpa huvudstaden. Städerna förbjöds att