Sånt man säger

By Rolf Almström

En underbart vacker sommardag kommer Keith hem till Göteborg. Efter några år i fängelse är han främling i sin egen stad. Han tar sig till det exklusiva Långedrag där havet och de vackra båtarna lockar. Det kan gå hur som helst. Men det kan inte gå bra. Hon tycker synd om de andra som inte förstår. De är allesammans så sjuka. Ibland på natten hör hon hur de jämrar sig, på dagen ser hon i deras ögon hur svårt de har det. Hon tänker att hon ska lära dem, lära dem allt, det är ju så lätt. Men samtidigt inser hon att det skulle vara förräderi. Danny har alltid tyckt att Bror verkar underlig, och en händelserik dag bekräftas hans föraningar. Men vad ligger bakom Brors beteende? Finns det något under ytan som kan förklara varför han är som han är? Roy och Suss relation ställs inför en prövning när Roy för femte gången på kort tid blir av med arbetet. Suss står inte ut med att se honom ligga på soffan och undrar i hemlighet hur hon ska klara av att försörja dem båda. Hade han gjort det samma för henne? Och hur mycket kan man stå ut med för kärlekens skull? "Sånt man säger" är en novellsamling med tolv berättelser som skildrar olika livsöden, relationer och möten mellan människor, skrivna av författaren Rolf Almström. Rolf debuterade med boken 1990 och verket tilldelades Katapultpriset 1991.-

• Language: Svenska
• Publisher: SAGA Egmont
• Release date: Dec 23, 2020
• ISBN: 9788726356533

Book preview

författaren.

Gammal i gården

Bror Andersson gick omkring i gläntan och sparkade på timret. Han tog fram en fickkniv med kort brett blad och träskaft. Han karvade i några av stockarna. Han såg nöjd ut. Han kastade kniven mot en stock. Den satte sig. En gång. Två gånger. Tre gånger. Fjärde gången kom kniven snett och studsade ner på gräset. Bror böjde sig ner och plockade upp kniven. Marken var fuktig, men virket var torrt. Han fällde ihop kniven och stoppade den i byxfickan. Han gick längs stigen mot vägen. Det var varmt i solen och kyligt i skuggan, hög och klar luft och inga insekter.

Mopeden stod lutad mot ett träd. Han satte sig på, lade in en växel, höll in kopplingen och rullade ner för backen. Gruset knastrade och det sjöng i däcken när de träffade en större sten. Han släppte kopplingen och gav gas. Han svängde in på landsvägen och tog sig genom byn. Sjuttio, åttio år gamla tvåvåningsvillor, vissa av dem renoverade på fyrtiotalet — med eternitplattor, andra på sjuttiotalet — med fasadplåt. Rött, vitt och grått var de enda färgerna. De flesta husen var övergivna för vintern.

L-G plockade upp biffarna med stekspaden och lade dem på två tallrikar. Han öste över lök och steksky. Danny satt vid det dukade bordet. Mitt på bordet stod en skål ångande nykokt potatis. L-G tog fram en flaska och ett nubbeglas och höll upp dem. Danny skakade på huvudet. L-G ställde fram maten och tog två lättöl från kylen. De skalade potatisen och började äta. L-G hällde upp en nubbe och smakade. Han tittade på glaset.

Jag dricker för mycket. Borde väl inte dricka så här dags. Men jag har haft mycket roligt med spriten. När man var ung så kändes det som man kunde famna hela världen efter några glas. L-G log. För att inte tala om kvinnorna då. Han skrattade och höjde glaset. Så på de grunderna måste jag varna dig för sprit och dåliga fruntimmer.

Det är inte det sämsta, sade Danny.

Danny tittade ut genom fönstret. Tuggade sakta.

Ja, jag gick dit upp och sköt henne, sade L-G.

Danny nickade.

Det var tyst länge här sen. De var så förbannade på mig. Jag försökte förklara och under tiden blev hon bara sämre. Orkade knappt resa sig. Så till slut gjorde jag det. Jag tog upp henne dit. Hon la huvudet i mitt knä och jag klappade henne en stund, sen la jag pistolen mot huvudet. Pang. Hon hann aldrig märka nåt. Hon dog lycklig. Det är mer än du eller jag kan räkna med.

Jag förstår, sade Danny.

Jag visste att du skulle förstå.

Men det kändes lite tomt när jag kom, sade Danny. Jag blev förvånad. Inget skall. Inget tassande fram till dörren. Ingen hade sagt nåt till mig.

Du är ju så sällan här.

De hörde steg på förstubron. Det knackade.

Kom in, ropade L-G.

In kom en liten satt man i sextioårsåldern med munnen ihopknipen. Han ställde sig vid dörrposten med händerna i byxfickorna och kikade in i köket.

Tjäna Bror, sade L-G.

Bror nickade. Muttrade. Ställde sig mitt i dörröppningen.

Kom in, sade L-G. Sätt dig. Vill du ha nåt?

Nä, ni äter ju. Jag kan komma sen. Skulle bara fråga om timret.

Bror rörde sig i sidled längs ena kortväggen.

Det är ingen brådska med det. Jag var nere och tittade på det i dag och det var några bitar som skulle bli fint svarvvirke. Om du inte har nåt emot det.

Bror drog sig tillbaka mot dörrposten.

Men jag kan återkomma.

L-G drog fram en stol och slog med handflatan på sitsen.

Sätt dig för fan. Du stör inte.

Bror Andersson satte sig på kanten av stolen. Han lade händerna i kors över knäet.

Det här är min son. Han bor i Stockholm. L-G gjorde en vid gest med handen.

Bror plirade mot Danny.

Det är du som är gift med hon, sade Bror.

Va?

Du är gift med det där … blonda … fruntimret, vill jag minnas.

Skild, sade L-G. Det var väl i julas?

L-G sköt undan tallriken.

Danny-pojken, vill du hämta kaffet.

Han vände sig mot Bror.

Du vill väl ha en kopp?

En liten en då, sade Bror Andersson.

Danny tog fram koppar och fat, lyfte glaskannan från kaffebryggaren, ställde melittan på ett fat, hällde upp och dukade fram kopparna.

Klart du får ta virke, sade L-G. Så mycket du vill.

Bror bröt en sockerbit i två delar och klämde fast den ena delen i överkäken och sög kaffet genom sockerbiten. Bror bjöd runt ett paket Commerce. De tog varsin cigarett och Danny tände med en zippotändare.

Har inte sommartorparn vart ute?

Har inte sett honom sen han fixade bilen åt mig, den jäveln.

När var det?

Kommer inte ihåg.

Så han kan det där med bilar.

Ha. L-G fimpade på kaffefatet. "Jag är inte hundraprocentig på vad det rörde sig om.

Han kom förbi en dag när jag bytte olja. Han tittade ner i motorrummet. Vad är det där för skit. Så där kan du inte ha det, sa han. Jag måste helt enkelt ha en ny tändspole, det var en antikvitet jag hade. Visst, sa jag. Fixar du det så. Jag tänker inte lägga ner en krona på bilen, om jag slipper. Inga problem, sa han. Det tog honom en halvtimme kanske. Det var frost en natt och sen dess har det varit lögn i helvete att få igång bilen."

Du vet inte när han kommer ut igen? L-G skakade på huvudet.

Han hade beställt lite av mig och det är klart nu, sade Bror.

Har du fått betalt?

Det är ingen fara. Det står där det står. Jag har gott om plats. Det är bara att hämta. Du kunde hälsa honom det, om du ser honom.

Du skulle sälja nåt till mig, sade L-G.

Du skulle få om jag korn på nåt som passar sig … du som har huset fullt av fruntimmer. Jag får ordna nåt.

Du har aldrig varit gift. Du vet inget om dem.

Danny tittade upp.

Har du aldrig varit gift?

Nä, sade L-G. Honom har du nåt att lära dig av. L-G vände sig mot Bror. "Redan skild och barn med ett annat fruntimmer också.