FJÄLLBJÖRKSKOGEN: vår unika och ständigt föränderliga nordiska lövskog
By Leif Kullman and Lisa Öberg
()
About this ebook
Leif Kullman
Leif Kullman (född 1948) är professor emeritus i naturgeografi och växtekologi. Han arbetar fortfarande med forskning, som berör vegetations- och klimatförändringar i fjäll- och fjällnära områden. Leif har gjort banbrytande upptäckter när det gäller trädens invandring efter den senaste istiden. Dessutom har han visat hur de senaste 100 årens klimatförbättring påverkat fjällens natur, särskilt trädgränserna. I sistnämnda sammanhang har han lagt grunden till ett storskaligt övervakningsprogram.
Read more from Leif Kullman
Trädgränsen: en hot spot för klimatförändringar Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsFjällens granar: tidiga invandrare och enastående överlevare Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsFjällens tallar: 10 000 års klimathistoria Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsSmältande glaciärer: forna tiders klimat, träd och skogar Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsHelags & Sylarna: - klimatförändringar i storslagna fjäll Rating: 0 out of 5 stars0 ratings
Related to FJÄLLBJÖRKSKOGEN
Related ebooks
Äventyr i norr Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsSkärkarlsliv Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsSvarvarns första sommar Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsNyfiken på skogen och dess nya produkter Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsNaturen: En diktsamling Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsOrsbo - från bronsålder till 1745 Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsSolen och frosten Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsStavar den stores värld: Historien om hamn och handel vid Bandlundeviken Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsStrandbyggaröden 1 Den svenska jorden Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsLivet i ett hörn av Svanskog: i en utkant av Värmland 1930–1950 Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsMalå Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsDe tre Gracerna Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsResor till de uppländska bruken sommaren 2020: Ett bildreportage Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsBlädningsbruk: En handbok Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsTeurajärvi: Byn där fyra språk möttes Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsTorksommar Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsPer och Karin: En berättelse om små människor i den stora förändringens tid Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsIsstaden Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsBilder från Falun Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsFjällfisken hugger Rating: 0 out of 5 stars0 ratings
Reviews for FJÄLLBJÖRKSKOGEN
0 ratings0 reviews
Book preview
FJÄLLBJÖRKSKOGEN - Leif Kullman
Fjällbjörk i höstfärger. Handölsdalen (Jämtland), 2017-09-30.
INNEHÅLL
OM FÖRFATTARNA
Leif Kullman
Lisa Öberg
FJÄLLBJÖRKSKOGEN
OM FJÄLLBJÖRKEN
VÄXTGEOGRAFI
TRÄDGRÄNS, SKOGSGRÄNS OCH TRÄDARTSGRÄNS
FJÄLLBJÖRKSKOGSTYPER
Hedbjörkskog
Ängsbjörkskog
KULTURFLYKTINGAR
FÖRÖKNING OCH EVOLUTION
FJÄLLBJÖRKSKOGENS HISTORIA
Stora klimatsvängningar närmare nutiden
Sentida förändringar
MÄNNISKAN I FJÄLLBJÖRKSKOGEN
Samekulturen och renen
Småbrukarkulturen
REFERENSLITTERATUR
Forskarteamet Leif Kullman, Lisa Öberg och hunden Rasmus. Ekorrglaciären, Sylarna (Jämtland). 2008-08-24.
OM FÖRFATTARNA
Leif Kullman
Lisa Öberg
Leif Kullman (född 1948) är professor emeritus i naturgeografi och växtekologi. Han arbetar fortfarande med forskning, som berör vegetations- och klimatförändringar i fjäll- och fjällnära områden. Leif har gjort banbrytande upptäckter när det gäller trädens invandring efter den senaste istiden. Dessutom har han visat hur de senaste 100 årens klimatförbättring påverkat fjällens natur, särskilt trädgränserna. I sistnämnda sammanhang har han lagt grunden till ett storskaligt övervakningsprogram.
Lisa Öberg (född 1958) är fjällekolog och fil.dr. i biologi med klimatrelaterade förändringar av den alpina trädgränsen i Skanderna som forskningsämne och med kol 14-datering av fjällens urgamla granar som en viktig och spännande del i forskningen. Arbetar huvudsakligen som frilansande fjällekolog, naturfotograf och författare och åtar sig uppdrag som guidningar, kurser och föredrag. Tillsammans har Leif och Lisa tidigare gett ut boken Fjällens urgamla granar - en faktabok.
Fjällbjörkskog i höstfärger. Avsaknad av skogi dalbottnen (inverterad trädgräns
) är ett vanligt fenomen i fjällkedjan, som ofta beror på återkommande perioder med låga vintertemperaturer och frostprocesser i marken. Kårsavagge (Lappland). 2008-09-17.
FJÄLLBJÖRKSKOGEN
På ömse sidor av den skandinaviska fjällkedjan, från Skagerack i söder till Ishavet i norr löper en bård av förhärskande fjällbjörkskog. Detta världens nordligaste bälte av ljus lövskog förmedlar en gradvis övergång mellan lägre liggande barrskogar (gran och tall) och kalfjället. Stora snömängder, starka vindar och långvarigt snötäcke, i förening med brant topografi förhindrar utveckling av barrskog närmast kalfjället. I jämförelse med tall och gran är fjällbjörken bättre anpassad till förhållanden av detta slag och kan därför bilda långsiktigt beständiga bestånd i dessa miljöer. Barrträd utgör annars gräns mot kalfjället i de flesta andra höga bergskedjor runt om i världen, särskilt där klimatet är mer kontinentalt och mindre extrema snöförhållanden råder.
Fjällbjörkskogen har idag sin största utbredning i Fennoskandien, men motsvarigheter finns även på Island, Grönland, Skottland, Kolahalvön och i delar av Uralbergen. I de flesta av dessa områden återstår idag bara fragment efter långa tider av intensivt mänskligt nyttjande; kreatursbetning, slåtter och avverkningar för olika ändamål. Motsvarigheter, men med andra närbesläktade björkarter, som har likartad ekologi, finns på Kamchatka, de Japanska öarna samt i Himalaya.
Subalpina björkskogar är ingenstans så välutvecklade som i Skandinavien. Vi har därför i vår del av världen ett särskilt ansvar för bevarande och utforskande av fjällbjörkskogen. Aktuella ingrepp, som leder till fragmentering av skogen är turistanläggningar, vägar och vindkraftparker. Till detta kommer ändrat klimat, som dock inte med självklarhet skall ses som ett hot, eftersom klimatet av naturen är ständigt föränderligt.
En viktig komponent i fjällbjörkskogens ekologi är renen (vild eller tam), som påverkat växttäcket under årtusenden, när klimatet gradvis blivit svalare och mer snörikt.
Eftersom fjällbjörkskogen till stor del är resultatet av successivt sjunkande sommartemperaturer under flera årtusenden så finns tecken på att den kan komma att ersättas av ett bälte med subalpin tallskog i det (hypotetiska) fall vi i framtiden skulle få ett varaktigt varmare och torrare klimat. Den aspekten kommer att belysas ingående i senare avsnitt.
Framställningen i boken stöds av den redovisade referenslitteraturen. Kärlväxternas nomenklatur (latin och svenska) följer Öberg m.fl. (2017).
Den nedre gränsen på björkens stammar för den mörkfärgade snömärkeslaven (Melanohalea olivacea) markerar vinterns största snödjup. Handölsdalen (Jämtland), 755 mö.h. 2013-09-14.
OM FJÄLLBJÖRKEN
Fjällbjörken betraktas numera som en underart, en nära släkting, till vanlig glasbjörk (Betula pubescens ssp. pubescens), som uppträder insprängd i låglandets barrskogar och kulturmarker. Det numera vedertagna latinska namnet, Betula pubescens ssp. czerepanovii, har ersatt det tidigare Betula pubescens ssp. tortuosa. Skillnaden mellan fjällens och låglandets björkar är glidande när vi rör oss västerut över det norrländska skogslandet och upp mot fjällen. Fjällbjörkens blad är relativt små, kala och läderartade. Som en anpassning till det, även sommartid, relativt kyliga fjällklimatet har fjällbjörkens blad högre frostresistens än låglandsbjörkar.
Träden är som regel kortvuxna (3–12 meter) och har krokiga, vridna och böjda stammar. Fjällbjörken har relativt korta och upprätta honhängen. Karaktäristiska stamformer, som sabelbjörkar
, vridbjörkar
, vindbjörkar,
krypbjörkar och
bordbjörkar", är olika resultat av det med ökande höjd över havet allt kärvare klimatet och snötäckets varierande utformning.
En indikation om det maximala snödjupet under senvintern ges av den lägre gränsen på björkstammarna för den mörkfärgade snömärkeslaven (Melanohalea olivacea). Den omständigheten har utnyttjats när det gäller planering av vägdragning och husbyggnad i fjällmiljö.
Fjällbjörkens framgång i snörika trakter beror till