Helags & Sylarna: - klimatförändringar i storslagna fjäll

By Leif Kullman and Lisa Öberg

I fjälltrakterna, där växter och djur ofta lever på gränsen till sin förmåga, märks klimatförändringarnas effekter tydligast. Därför kan även små klimatvariationer ändra förutsättningarna för det biologiska livet och därigenom även vår egen invanda bild av fjällandskapet. Här berättar vi om fjällens historiska och nutida utveckling i Helags-Sylarnaområdet, utifrån de senaste forskningsrönen och med särskild tonvikt på klimatets och växtlighetens föränderlighet.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Dec 2, 2019
• ISBN: 9789178516391

Leif Kullman

Leif Kullman (född 1948) är professor emeritus i naturgeografi och växtekologi. Han arbetar fortfarande med forskning, som berör vegetations- och klimatförändringar i fjäll- och fjällnära områden. Leif har gjort banbrytande upptäckter när det gäller trädens invandring efter den senaste istiden. Dessutom har han visat hur de senaste 100 årens klimatförbättring påverkat fjällens natur, särskilt trädgränserna. I sistnämnda sammanhang har han lagt grunden till ett storskaligt övervakningsprogram.

Book preview

INNEHÅLL

OM FÖRFATTARNA

FÖRORD

Trädgränsen vs skogsgränsen

FJÄLLENS VEGETATIONSHISTORIA MED NYA ÖGON

NUTIDENS GLACIÄRER

SKOGAR, TRÄD OCH ANDRA VÄXTER I NUTIDEN

PREDIKSTOLEN - ETT SUBALPINT SYDVÄXTBERG

REGIMSKIFTE I SUBALPIN OCH ALPIN VEGETATION

DOLDA TRÄD AVSLÖJAR FORNA TIDERS KLIMAT

Helags

Sylarna

DEN STÄNDIGT FÖRÄNDERLIGA FJÄLLNATUREN – PERSPEKTIV

SLUTORD

REFERENSLITTERATUR

OM FÖRFATTARNA

Leif Kullman (född 1948) är professor emeritus i naturgeografi och växtekologi. Han arbetar fortfarande med forskning, som berör vegetationsoch klimatförändringar i fjäll- och fjällnära områden. Leif har gjort banbrytande upptäckter när det gäller trädens invandring efter den senaste istiden. Dessutom har han visat hur de senaste 100 årens klimatförbättring påverkat fjällens natur, särskilt trädgränserna. I sistnämnda sammanhang har han lagt grunden till ett storskaligt övervakningsprogram.

Webb: kullmantreeline.com

Lisa Öberg (född 1958) är fjällekolog och fil.dr. i biologi med klimatrelaterade förändringar av den alpina trädgränsen i Skanderna som forskningsämne och med kol 14-datering av fjällens urgamla granar som en viktig och spännande del i forskningen. Lisa är frilansande fjällekolog, naturfotograf och författare och åtar sig bland annat foto- och konsultuppdrag, kunskapsvandringar, kurser, guidningar och föredrag.

Webb: lisaoberg.se

Forskarteamet Leif Kullman, Lisa Öberg och hunden Rasmus. Ekorrglaciären, Sylarna (Jämtland). 2008-08-24.

Tillsammans har Leif och Lisa tidigare gett ut böckerna Fjällens urgamla granar – en faktabok, Fjällbjörkskogen – vår unika och ständigt föränderliga nordiska lövskog, Fjällens tallar – 10 000 års klimathistoria, Fjällens granar – tidiga invandrare och enastående överlevare samt Smältande glaciärer – forna tiders klimat, träd och skogar.

FÖRORD

Fjällens växtlighet framstår som särskilt känslig för klimatets svängningar i alla tidskalor. Detta styrks av vetenskapliga undersökningar, inte minst i Skandinaviska fjällområden. Den i populära sammanhang ofta hävdade bilden av det levande fjällandskapet som mer eller mindre ursprungligt, tidlöst och oföränderligt, är falsk. Faktum är att genomgripande förändringar har ägt rum på både kort och lång sikt. Ingenting talar för att dessa naturliga svängningar skulle ha upphört, vilket sällan beaktas i dagens diskussioner angående nutidens och framtidens klimat och dess påverkan på natur och samhälle.

Många arter, både växter och djur, lever i fjälltrakterna nära det möjligas yttersta gräns. Det innebär att även relativt små variationer i viktiga klimatelement, främst temperatur och nederbörd, ger förändringar i det levande fjällandskapets struktur och artsammansättning – förändringar som kan upplevas under en människas livstid.

Trots växande insikt om att fjällen och fjällnära skogar inte representerar en helt orörd vildmark, så framstår i dag klimatet och dess naturliga variationer som den överordnade faktor som, direkt eller indirekt, bestämmer och utvecklar de stora dragen i den levande fjäll- och fjällnära naturen. Allra tydligast är detta i centrala högfjällsområden, där avståndet till närmaste trakter med agrar utmarksverksamhet är relativt stort och där markanvändningshistorien därför inte nämnvärt stört de naturliga processerna och strukturerna. Renen, vild eller tam, har under tusentals år påverkat fjällens växtlighet och kan på det stora hela betraktas som en integrerad del i de processer som styr fjällandskapets utveckling.

Sveriges sydligaste högfjällsområde är centrerat kring massiven Helags och Sylarna, på ömse sidor om gränsen mellan Jämtland och Härjedalen, nära riksgränsen mot Norge. Här finns de högsta fjälltopparna söder om Sulitelma i Lappland. Området tangerar den dynamiska sydgränsen för sporadisk permafrost i den svenska fjällkedjan