Skogens roll i energi- och klimatomställningen

By Robert Lundmark

Skogen är en värdefull resurs ur många avseenden. Utöver virkesproduktion erbjuder den nyttigheter såsom förnybar energiproduktion, insatser till biokemiska produkter, rekreationsmöjligheter och biologisk mångfald. Skogen är dock en begränsad resurs där nyttjandet av ett värde kan behöva göras på bekostnad av ett annat.

I denna rapport analyserar Robert Lundmark den svenska skogens roll i energi- och klimatomställningen med utgångspunkt i de ekonomiska värdena av skogen, skogsbruket och skogens klimatnytta. Bör skogen stå kvar för klimatets skull eller brukas av samma anledning? Går det att undvika att kortsiktig klimatnytta sker på bekostnad av långsiktig klimatnytta och vice versa?

Analysen visar på komplexiteten i sambanden mellan skogens olika nyttigheter och problematiken med förenklad målstyrning. Skogens samhällsnyttor måste beaktas tillsammans och avvägningar och prioriteringar är nödvändiga för att uppnå en balans mellan olika värden och ett för samhället optimalt nyttjande av skogen.

• Language: Svenska
• Publisher: SNS Förlag
• Release date: Sep 5, 2023
• ISBN: 9789189754171

Robert Lundmark

Robert Lundmark är professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet.

Book preview

1. Inledning

Alla har någon form av relation till skog. Om inte direkt som skogsägare eller som besökare av skogsområden, i alla fall indirekt genom olika förnimmelser, känslor eller åsikter. Skogens betydelse för människor kan vara både objektivt och subjektivt. Att ha en utkomst från skogen eller att uppskatta dess estetiska skönhet är exempel på detta. Även anspråken på skogen är många. Kan vi inte öka utbudet som ett sätt att möta en ökad efterfrågan, återstår det att göra prioriteringar och avvägningar. Skogen har kvar många traditionella roller men får också kontinuerligt nya. Därför är det viktigt att samhället med alla dess aktörer, inklusive staten, aktivt diskuterar och i vissa fall tar ställning till förutsättningarna och samhällsnyttan av de nya rollerna. Om samhällsnyttan finns men inte förutsättningarna bör dessa skapas genom aktiva politiska beslut. I många fall är det nödvändigt att hitta en bra balans mellan olika samhällsintressen.

Det svenska skogsbruket står inför stora förändringar de kommande åren. Skogens roll i klimatarbetet har aktualiserats, inte minst genom innehållet i föreslagna EU-direktiv och nationella politiska ställningstaganden. Förändringarna handlar inte minst om vilket sätt skogen ska brukas på, ofta med syfte att optimera klimatnyttan, till exempel genom kolinlagring och materialsubstitution, eller genom att bevara den biologiska mångfalden. Men ett ensidigt fokuserande på enbart en samhällsnytta, om än en betydande sådan, resulterar i avgränsade slutsatser. Skogens samhällsnyttor är starkt sammanflätade och i vissa fall motstridiga. Den relevanta frågan är: Vad är skogens samlade samhällsnytta? Inte dess klimatnytta eller produktionsvärde. Lösningen är inte att ha separata diskussioner om enskilda nyttigheter, i stället krävs en bredare och integrerad diskussion för att bättre förstå komplexiteten i dessa frågor och därmed även kunna genomföra informerade avvägningar. Att samhällsnyttan från ett område skulle trumfa samhällsnyttan från andra områden, i alla situationer och omständigheter, är en konstig utgångspunkt. Dessutom innebär nyttigheternas avtagande marginalnyttor och stigande marginalkostnader att de dynamiska förhållandena måste beaktas. Således, allt-eller-inget-lösningar är inte optimala. För att kunna prioritera (baserat på annat än känslor) och bedöma olika avvägningar är det viktigt att alla skogens nyttor beaktas. Skogen ska inte bara användas som kolsänka och inte heller bara för virkesproduktion.

Forskning lyfter fram argument för att skogen borde stå kvar för klimatets skull (Skytt m.fl., 2021), med samtidigt lyfts det argument att den borde brukas av samma anledning (Lundmark m.fl., 2014). Olika forskningsansatser kommer fram till olika resultat som föranlett en intensiv debatt. Intressant är likaså att grundläggande svensk officiell statistik har ifrågasatts i debatten. Även om den vetenskapliga debatten delvis har varit polariserad, och i många fall svår att tillgodogöra sig, finns det mycket forskarna är överens om. Till exempel finns det en generell enighet om att skogen (och dess förvaltning) påverkar klimatet, men omfattningen och riktningen varierar mellan studier. En förklaring till skillnaderna är att de studier som lyfts fram som stöd för olika ställningstaganden bygger på antaganden med olika temporala (tidshorisont) och spatiala (landskap, bestånd, system) perspektiv. Även osäkerheten i bedömningarna påverkar utfallet. Vidare är forskningen överens om att skogen är en viktig kolsänka. Den svenska skogen binder årligen stora mängder koldioxid, cirka 36,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år (exklusive avverkade träprodukter). Detta kan jämföras med Sveriges totala territoriella utsläpp av växthusgaser som 2021 låg på 47,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter (Naturvårdsverket, 2023). Forskningen är också överens om att ökad skogstillväxt är bra för klimatet och att avverkade träprodukter gör klimatnytta om det ersätter utsläppsintensiva material, som betong och metaller, och fossila