Kemikaliejordbruk: eller ekologiskt

By Lars-Arne Sjöberg

Är det en omöjlig ekvation att öka effektiviteten och avkastningen inom jord-bruket, samtidigt som trenden är att avsättningen på ekologiska jordbruksprodukter ökar?

Förutsättningarna för det svenska jordbruket har förändrats. Numera krävs det stora sammanhängande arealer och stora djurbestånd för att kunna rationalisera och automatisera för att få ekonomi i åkerbruket och för djurhållningen. Samtidigt pressas intäkterna av konkurrensen av importerade jordbruksprodukter .

De flesta vill ha ett bärkraftigt jordbruk för att vi ska få närproducerade jord-bruksprodukter och för att få behålla det öppna landskap som kor, grisar, får m.fl. kan hjälpa oss med. Det är av beredskapsskäl viktigt att öka vår självförsörjningsgrad om importen av livsmedel av någon anledning blir begränsad.

Sveriges jordbruk genomgår en jättelik strukturomvandling. Tio gårdar kan på tjugo år ha blivit en enda stor gård. Specialiseringen ökar och många jordbruk läggs ner.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Sep 23, 2021
• ISBN: 9789180075145

Lars-Arne Sjöberg

LARS-ARNE SJÖBERG är en pensionerad professor och universitetsråd från Karlstad. Han har skrivit ett 30-tal böcker inom områden så som klimat, miljö, teknik och integration.

Book preview

Kemikaliejordbruk

Titelsida

INLEDNING

JORDBRUKET DÅ OCH NU

KONSUMTIONSUTVECKLINGEN FRÅN 1960

FAKTA OM DET SVENSKA LANRBRUKET

BEKÄMPNINGSMEDEL

VÅR VATTENFÖRBRUKNING

KEMIKALIEJORDBRUK

KEMIKALIER OCH KLIMAT – TVÅ SIDOR AV SAMMA MYT

EKOLOGISKT JORDBRUK

FRAMTIDENS JORDBRUK

Impressum

KEMIKALIEJORDBRUK

eller ett ekologiskt jordbruk

Lars-Arne Sjöberg

Utgivna böcker av samma författare:

Vårt dagliga bröd giv oss idag – Kommer maten att räcka till?

Fossil energi måste ut – Vad kommer i stället?

Nu blir vi digitaliserade – Vi blir 1:or och 0:or.

Framtidshopp eller klimatångest? – Himmel eller helvete?

Såga, bränna, koka eller…- Skogen en guldgruva!

193 spännande forskningsnyheter – Inom miljö, klimat och teknik

Året är 2050 - Ljuset i tunnel eller…?

Avfall – resurs eller problem?

De nya svenskarna – tillgång eller problem?

Dagens och morgondagens kemiteknik

Textilier – Idag och i morgon

Onödigt vetande – eller bara trams

Svensk kemiindustri

Vad väntar runt hörnet? – Mot en oviss framtid

Lantis eller stadsbo? – Var vill du bo?

Sverigebilden – Vår egen och andras

Kemiindustrin – En framtidsbransch?

Jordens undergång – Eller bara ett hack i kurvan

Plast på fel plats – I havet och på land

© 2021 Lars-Arne Sjöberg

Bild framsidan: Showcase Färgstarka Kemi - Gratis foto på Pixabay

Förlag BoD

Alla rättigheter förbehålls

INLEDNING

Är det en omöjlig ekvation att öka effektiviteten och avkastningen inom jordbruket, samtidigt som trenden är att avsättningen på ekologiska jordbruksprodukter ökar?

Förutsättningarna för det svenska jordbruket har förändrats. Numera krävs det stora sammanhängande arealer och stora djurbestånd för att kunna rationalisera och automatisera för att få ekonomi i åkerbruket och för djurhållningen. Samtidigt pressas intäkterna av konkurrensen av importerade jordbruksprodukter¹.

De flesta vill ha ett bärkraftigt jordbruk för att vi ska få närproducerade jordbruksprodukter och för att få behålla det öppna landskap som kor, grisar, får m.fl. kan hjälpa oss med. Det är av beredskapsskäl viktigt att öka vår självförsörjningsgrad om importen av livsmedel av någon anledning blir begränsad.

Sveriges jordbruk genomgår en jättelik strukturomvandling. Tio gårdar kan på tjugo år ha blivit en enda stor gård. Specialiseringen ökar och många jordbruk läggs ner.

Övergödning av hav och sjöar, förlust av biologisk mångfald, klimatpåverkan, erosion och föroreningar i både maten och den omgivande miljön är områden som jordbruket och deras organisationer måste lösa².

Befolkningen på jorden växer och fler ska ha mat att äta. Samtidigt ska framtidens jordbruk bidra till ett hållbart nyttjande av jordens resurser och dessutom anpassas till ett föränderligt klimat. Det är en stor utmaning som kräver nya förhållningssätt. 

Den tillgängliga åkerarealen ökar inte – tvärt om. Livsmedelproduktionen konkurrerar med behov att odla bomull för att ett ökat behov av kläder. Dessutom används odlingsbar åkermark till att bygga bostäder. Slutsatsen är att jordbruket måste odla med högre avkastning.

Svaret finns i många fall inom det ekologiska lantbruket. Långt ifrån allt är löst, men till skillnad från det traditionella jordbruket har man kommit en bra bit på väg. Det ekologiska lantbruket bidrar redan idag med biologisk mångfald, bättre djurvälfärd och sprider dessutom inga miljögifter.  

Det har visat sig att ekologiskt lantbruk är ett effektivt vapen mot fattigdom. Det kan till och med ge högre skördar än kemikaliejordbruket, vilket vi sett framgångsrika exempel på i bland annat Etiopien och Filippinerna. Där har tiotusentals småbönder lyckats odla ekologiskt i kruttorr mark, med hjälp av kompostering och snillrika bevattningssystem.

Hur kan ekolantbruket bli ännu bättre? Hur kan lantbruket arbeta med naturen och inte emot den? Kan lantbruket bidra till rening av vatten, pollinering och skadedjurshantering?  Väljer vi att utveckla ett ekologiskt jordbruk får vi ett klokt brukande av jorden, som inte bara kommer att ge mat till jordens växande befolkning, utan även vara av central vikt för att dämpa klimatförändringarna och minska utarmningen av våra gemensamma resurser.

http://www.extrakt.se/jordbruk-och-djurhallning/en-jattelik-omvandling-i-det-tysta/

http://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/jordbruk/eko/framtiden-behover-ekologiskt

JORDBRUKET DÅ OCH NU

Människor har brukat jorden i årtusenden. Kunskapen fördes över från generation till generation. Jordbruket var en nödvändighet för överlevnad. Med jorden kunde man försörja fler. Mycket har hänt sedan dess och mycket är än idag under förändring ¹

Världen över ser jordbruket olika ut idag eftersom jordart, vattentillgång och klimat styr vad som är möjligt och lönsamt att odla. Sverige har gott om vatten och betesmark men kallt klimat. Detta har betytt att vi producerar mjölk och kött. I andra länder kan man ta fler skördar per år och kan odla allt från kaffe till soja. 

Fram till mitten av 1800-talet var jordbruket helt uppbyggt kring ängsslåtter. Där fanns förutsättning för livsmedelsproduktionen och ge vinterfoder till djuren. Djuren försåg åkrarna med växtnäring. Det var en kontinuerlig utarmning av ängens produktionsförmåga. Skördarna minskade på grund av brist på gödsel från djuren samtidigt som Sveriges befolkning ökade kraftigt. 

Man lärde sig under 1800-talet nya produktionssätt t.ex. odling av kvävefixerande baljväxter. Tack vare att man lärde sig att odla baljväxter som band luftkväve och därmed ökade markens kväveinnehåll och skördarna ökade. Man började odla djurfoder även på åkern och kunde försörja