Mat från jord och vatten: Jord- och vattenbrukets produkter

By Lars-Arne Sjöberg

Allt liv på jorden är beroende av solen. Solstrålarnas energi ger tillsammans med vatten och koldioxid i fotosyntesen upphov till biomassa. Denna produkt kan vi konsumera direkt eller låta den ta omvägen via ett lämpligt djur till animaliska produkter som vi äter. Våra tillgångar på mat är olika i olika delar av Världen. Vi måste öka mängden mat eftersom det fortfarande finns de som svälter och det blir fler munnar att mätta eftersom befolkningen växer i antal. Tillgänglig åkerareal ökar däremot inte. Vi har utmaningar framför oss. Med fler munnar att mätta globalt sett minskar möjligheterna att importen livsmededel från länder, som själva behöver sin mat. Sveriges försörjningsgrad är ungefär 50 procent - jämför med 80 procent i till exempel Finland. Vi är redan idag mycket beroende av livsmedelsimport

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Sep 23, 2021
• ISBN: 9789179692520

Lars-Arne Sjöberg

LARS-ARNE SJÖBERG är en pensionerad professor och universitetsråd från Karlstad. Han har skrivit ett 30-tal böcker inom områden så som klimat, miljö, teknik och integration.

Book preview

Mat från jord och vatten

Titelsida

INLEDNING

BEFOLKNINGEN

KONSUMTION AV VAROR OCH TJÄNSTER

SJÄLVFÖRSÖRJNINGSGRAD

JORDBRUK

MATSVINN

FISKODLING

INSEKTSODLING

VAD ÄTER VI I FRAMTIDEN?

Impressum

MAT FRÅN LAND OCH VATTEN –

Jord- och vattenbrukets produkter

Lars-Arne Sjöberg

Utgivna böcker av samma författare:

Vårt dagliga bröd giv oss idag – Kommer maten att räcka till?

Fossil energi måste ut – Vad kommer i stället?

Nu blir vi digitaliserade – Vi blir 1:or och 0:or.

Framtidshopp eller klimatångest? – Himmel eller helvete?

Såga, bränna, koka eller…- Skogen en guldgruva!

193 spännande forskningsnyheter – Inom miljö, klimat och teknik

Året är 2050 - Ljuset i tunnel eller…?

Avfall – resurs eller problem?

De nya svenskarna – tillgång eller problem?

Dagens och morgondagens kemiteknik

Textilier – Idag och i morgon

Onödigt vetande – eller bara trams

Svensk kemiindustri

Vad väntar runt hörnet? – Mot en oviss framtid

Lantis eller stadsbo? – Var vill du bo?

Sverigebilden – Vår egen och andras

Kemiindustrin – En framtidsbransch?

Jordens undergång – Eller bara ett hack i kurvan

Plast på fel plats – I havet och på land

Kemikaliejordbruk eller ekologiskt jordbruk

© 2021 Lars-Arne Sjöberg

Bild framsidan: https://pixabay.com/sv/photos/gr%C3%B6nsaker-broccoli-diet-fiber-mat-1238252/

Förlag: BoD

Tryck: BoD

Alla rättigheter förbehålls

INLEDNING

INLEDNING

Allt liv på jorden är beroende av solen. Solstrålarnas energi ger tillsammans med vatten och koldioxid i fotosyntesen upphov till biomassa. Denna produkt kan vi konsumera direkt eller låta den ta omvägen via ett lämpligt djur till animaliska produkter som vi äter.

Våra tillgångar på mat är olika i olika delar av Världen. Vi måste öka mängden mat eftersom det fortfarande finns de som svälter och det blir fler munnar att mätta eftersom befolkningen växer i antal. Tillgänglig åkerareal ökar däremot inte. Vi har utmaningar framför oss.

Med fler munnar att mätta globalt sett minskar möjligheterna att importen livsmededel från länder, som själva behöver sin mat. Sveriges försörjningsgrad är ungefär 50 procent - jämför med 80 procent i till exempel Finland. Vi är redan idag mycket beroende av livsmedelsimport.

BEFOLKNINGEN

En prognos från juni 2019 pekar på en befolkning på 9,7 miljarder år 2050. I Afrika söder om Sahara beräknas befolkningen fördubblas under den här perioden¹.

Befolkningen kan växa till 11 miljarder år 2100, enligt samma rapport från FN:s avdelning för ekonomiska och sociala frågor.

Det är i länderna Indien, Nigeria, Pakistan, Kongo-Kinshasa, Etiopien, Tanzania, Indonesien, Egypten och USA som år 2050 kommer att stå för över hälften av världens befolkningstillväxt. Samtidigt kommer Kina se sin befolkning sjunka med 2,2 procent eller cirka 31,4 miljoner mellan 2019 och 2050 – antagligen som en följd av enbarnspolitiken.

Några förändringar som påverkar befolkningssiffrorna:

Sedan 2010 har befolkningen minskat med minst en procent i 27 länder på grund av låga födslotal.

De totala globala födslotalen, som sjönk från 3,2 barn per kvinna 1990 till 2,5 år 2019 och förväntas falla ytterligare - till 2,2 år 2050. För att säkerställa framtida generationer och förhindra befolkningsminskning krävs ett genomsnitt på 2,1 barn per kvinna.

Den globala genomsnittliga livslängden blir 77,1 år 2050 mot 72,6 år i dag. År 1990 var den genomsnittliga livslängden 64,2 år.

Urbaniseringen fortsätter och FN räknar med att det kommer att finnas 41 superstäder med över tio miljoner invånare år 2030. Runt år 2050 beräknas två tredjedelar av alla människor på jorden att bo i städer².

Inflyttningen till städerna medför krav på landsbygden. En krympande andel av befolkningen ska genom sina odlingar försörja en växande stadsbefolkning med mat.

https://www.nyteknik.se/samhalle/fn-prognos-9-7-miljarder-i-varlden-2050-6962384

https://feber.se/samhalle/ar-2050-lar-tva-tredjedelar-av-alla-manniskor-bo-i-stader/363519/

KONSUMTION AV VAROR OCH TJÄNSTER

KONSUMTION AV VAROR OCH TJÄNSTER

Varifrån kommer den mat, som vi dagligen äter utan att tänka på varifrån den kommer. Många av dessa varor medför ökning av växthusgaserna – dels vid produktionen och dels i många fall vid transporter från avlägset belägna länder

Soja från Brasilien används som proteinfoder till svenska kor.

Lax odlas längs Norges eller Chiles kust. Den odlade laxen föds upp på foderfisk som kommer från Västafrikas eller Sydamerikas västkust.

Gulfenad tonfisk fiskas i Stilla havet utanför Ecuador.

Kaffet kommer ofta från Brasilien eller Colombia.

Ketchupen tillverkas av spanska, portugisiska eller italienska tomater.

Palmolja odlas på stora plantager i Malaysia och Indonesien.

Jätteräkor odlas i dammar på många ställen i världen, bland annat längs Indonesiens kuster.

Uppfödning av nötboskap ger utsläpp av växthusgaser, men betande djur kan också bidra till biologisk mångfald.

Fettet som du steker köttbullarna i kan innehålla palmolja från plantager i Indonesien och Malaysia.

I makaroner ingår durumvete som är en vetesort med hög proteinhalt. Durumvete odlas bland annat i Österrike och i Italien.

Sockret i ketchupen är gjort av sockerbetor som odlats i Sverige.

Mycket av det ris som finns i Sverige odlas i Thailand. Ris är, tillsammans med vete och bomull, en av de mest vattenkrävande grödorna och bidrar till stora utsläpp av växthusgaser.

Vår disponibla inkomst har förändrats och därmed våra konsumtionsvanor. Vi köper varor i stället för tjänster.

I stället för tyg köper vi färdigsydda kläder

I stället för mjöl och jäst köper vi bröd, bullar och kakor. Vi kan t.o.m. köpa limpan och osten skivad, men vi måste tills vidare tugga maten själva!

I stället för matråvaror köper vi färdiglagad mat att värma i mikron.

I livsmedelsaffärerna finns endast godis i lösvikt. Det mesta är i färdiga förpackningar. Kravet på nya förpackningar ökar och efterfrågan på förpackningsmaterial stiger.

Vi går inte till