Lever vi på räntan eller tär vi på kapitalet?: - Att hushålla med jordens resurser

By Lars-Arne Sjöberg

De flesta kan nog direkt ge svaret, men varför har det blivit så och vad kan vi göra åt detta. Det handlar om vår livsstil, våra matvanor, våra kära bilar m.m.
- America first!
Detta är ett av president Donald Trumps favorituttryck och han har så rätt. På den föga smickrande listan över världens största miljöbovar intar USA en tätposition. Tyvärr är det många länder på denna lista, som var och en förbrukar långt mycket mer av jordens resurser än som är deras rättmätiga del. Även vi svenskar tar ut mer än vad som är vår del. Om alla ska leva som oss svenskar skulle vi behöva cirka fyra jordklot. Nu har vi bara ett, så följden är att vi förbrukar resurser, som tillhör andra folk och länder. Men vi tar också i anspråk resurser, som egentligen tillhör kommande generationer. Har vi skapat dagens levnadsstandard till
priset av att vi tar i anspråk jordens resurser mer än vad som är vår andel. Vi kan inte endast lita till att opinionsbildning och frivilligt agerande för att skapa en långsiktigt hållbar värld, utan det fordras styrmedel. Man brukar säga money talks och ansvaret för hur vi ska skapa en bra framtid är också en plånboksfråga. Med hjälp av skatter, avgifter och bidrag ska vi styras att rädda vår värld. Man skulle kunna likna boken vid en diagnos av patienten Jorden och vilka mediciner som vi behöver ta till. Men boten fi nns hos oss själva där vi i vissa avseende måste ändra våra vanor och vår livsstil. Men alla åtgärder är inte uppoffringar utan mycket kan vi göra utan alltför stora eftergifter på vår levnadsstandard. Boken försöker beskriva vad vi har ställt till med, men försöker även beskriva möjliga vägar ut ur denna situation.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Jun 21, 2018
• ISBN: 9789177857570

Lars-Arne Sjöberg

LARS-ARNE SJÖBERG är en pensionerad professor och universitetsråd från Karlstad. Han har skrivit ett 30-tal böcker inom områden så som klimat, miljö, teknik och integration.

Book preview

Sjöberg

1. INLEDNING

Vi måste ta framtidens hot på allvar redan nu. Vi överkonsumerar våra naturtillgångar. Det är på några områden, där vi som privatpersoner genom våra aktiva val kan påverka klimatet:

Mat: Våra val av matråvaror och genom att minska matsvinnet

Värme: Våra val av uppvärmning av våra bostäder och andra lokaler

Energi: Våra val av bränsle för vår uppvärmning

Resor: Våra val av fortskaffningsmedel och drivmedel

Material: Våra val av ämnen i våra material

Generationsmålet

Riksdagen har formulerat ett generationsmål:

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser¹.

Generationsmålet

Ett inriktningsmål för miljöpolitiken och vägleder miljöarbetet på alla nivåer i samhället.

Handlar om vilka värden som ska skyddas och vilken samhällsomställning som krävs för att skydda vår natur.

Förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska finnas på plats inom en generation. För att nå dit krävs politiska beslut och åtgärder i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang.

Ska säkerställa att tvärsektoriella frågor integreras i miljömålssystemet, till exempel hälso- och konsumtionsfrågor.

Nu utmanas vår egoism. Är vi beredda på uppoffringar som vi själva inte alltid ser nyttan av men som är nödvändiga för kommande generationers välfärd?

Generationsmålets så kallade strecksatser förtydligar målets definition och vad miljöpolitiken ska fokusera på, nämligen att:

Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad.

Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart.

Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas.

Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen.

En god hushållning sker med naturresurserna.

Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön.

Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

Lever vi av räntan eller tär vi på kapitalet?

Bokens titel Lever vi av räntan eller tär vi på kapitalet? ställer en fråga där svaret kanske är givet. Vi överutnyttjar jordens resurser i en takt som inte är hållbart. Det kan också uttryckas som att vi tar i anspråk resurser som egentligen borde tillhöra kommande generationer eller andra länder, som har större behov. De miljö- och klimatförändringar som just nu sker kommer att få stora konsekvenser för människan och miljön.

För att kunna svara på frågan måste vi analysera dagssituationen och utifrån den få en insikt i vad vi måste ändra på i vår livsstil inför framtiden.

Räcker jordens resurser till för oss alla 7 miljarder invånare, som kanske om några årtionden är över 10 miljarder? Om svaret ska bli ja som måste vi lära oss av begångna misstag och i viss utsträckning ändra vår livsstil. Vi måste göra resurseffektiva val och tillämpa den tekniska utvecklingen, men en del förändringar kräver uppoffringar.

Vi måste sluta betrakta våra avfallsprodukter som ett kvittblivningsproblem. Det är slut på den tid då sopsäckarna med osorterat avfall lagrades på soptipparna. Vi dolde säckarna under ett lager jord och ansåg att avfallsproblemet var löst. Framtidens arkeologer kommer att ha massor att rota i.

Det finns idag två viktiga globala miljöfrågor som delvis hänger ihop:

Den globala uppvärmningen.

Samhällets förbrukning av fossila bränslen och naturprodukter som är ändliga resurser.

Vi måste få kontroll på de klimatpåverkande utsläppen. Om temperaturen stiger ytterligare riskerar vi en stor mängd klimatflyktingar. I vår närhet kan exempelvis halva Nederländernas yta ligga under vatten och hälften av landets cirka 50 miljoner invånare måste söka nya bostäder.

Jordens resurser kan vi hantera på olika sätt. Vi konsumerar ämnen som …

… försvinner ur kretsloppet (deponeras eller destrueras).

… vi kan återvinna.

… återbildas av naturen själv vanligtvis under olika långa tidsperioder.

… vi omvandlar till energi eller.

… vi förädlar i olika termiska eller kemiska processer

Några fakta att fundera över²

780 miljoner människor är undernärda medan över 2,1 miljarder är överviktiga eller feta.

Krig kostar miljarder.

Cirka 60 miljoner människor är på flykt.

Världens totala militära kostnader är 1,7 biljoner dollar.

Det röks över 15 miljarder cigaretter på jorden – varje dag.

3,1 miljoner barn dör av svält varje år och 42 miljoner barn under fem år är feta.

670 miljoner människor lever utan drickbart vatten. Samtidigt används 43 000 liter vatten för att producera ett kilo nötkött.

År 2050 kan 200 miljoner människor vara klimatflyktingar.

Varje år dör 438 000 människor av malaria. En sjukdom som det funnits botemedel mot länge.

Vi kan inte heller skylla ifrån oss. Klimatforskare är eniga om att den accelererande klimatförändring vi ser i dag kommer från mänskliga aktiviteter. Våra utsläpp rubbar naturens balans idag, och ännu mer i framtiden³.

Visste du att…⁴, ⁵, ⁶

20 procent av jordens befolkning använder 80 procent av jordens resurser.

Ett svenskt barn mellan 3 och 5 år har i genomsnitt 500 leksaker.

Bomullsodlingen för ett par jeans kräver 6 600 liter vatten, 0,5 kg kemikalier och 103 sorters bekämpningsmedel. I Sverige säljs varje år 12 miljoner par jeans.

Svenska hushåll får ca 50 kg pappersbaserad reklam/år. Detta motsvarar den mängd papper man får ut från ett träd.

Ett träd absorberar ca 12 kg koldioxid per år.

Om trädet lever 40 år så tar det upp närmare ett halvt ton koldioxid.

Energin i …

…32 pantade burkar räcker till att köra en bil 1 mil.

… 1 pantad flaska räcker till att använda kaffebryggaren i 10 minuter.

… 1 pantad flaska räcker till att driva en platt-TV i en timme.

… 3 pantade burkar räcker till en maskin 40o-tvätt.

… 6 pantade flaskor räcker till att köra en moped i 5 km.

… 1 pantad burk räcker till att använda hårtorken i 10 minuter.

… 9 pantade flaskor räcker till att använda dammsugaren i 1 timme.

Vårt uppdrag som miljömedvetna medborgare är att övergå från en linjär till en cirkulär ekonomi, dvs. att avfallet från de produkter vi använder återvinns och blir en råvara i en ny process.

Boken vill försöka beskriva de sätt som vi idag förbrukar jordens resurser och vad vi kan göra för att förhindra att de hanteras på så sätt att skafferiet är tomt när vi lämnar över jorden till kommande generationer.

---

¹ https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Generationsmalet/

² http://www.expressen.se/omtalat/rattvist/7-enkla-fakta-som-visar-att-varlden-ar-upp-och-ner/

³ http://natgeo.se/vetenskap/livsmedel/matspill-sa-mycket-kastar-vi

⁴ http://www.energikunskap.se/Global/L%C3%A4rarrummet/konsumtionoresurs.pdf

⁵ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3737&artikel=6351387

⁶ http://reklamfritt.se

2 JORDENS BEFOLKNING

Befolkningen växer på hela jordklotet, men den största befolkningstillväxten sker i Asien och i Afrika. Den ökade befolkningen ställer krav på oss alla, där efterfrågan på mat, kläder, energi m.m. växer.

Idag är vi ungefär 7 miljarder men år 2050 beräknas vi vara 9,3 miljarder. Vi har bara ett jordklot och på samma yta som idag ska vi ge mat åt 2,3 miljarder fler.

Befolkning

Den engelske demografen Danny Dorling bedömer att jordens befolkning kommer att fortsätta öka till år 2100 varefter den sakta kommer att minska. Befolkningsökningen tog fart i början av 1900-talet. År 1926 var vi två miljarder. Tre miljarder blev vi år 1960. Fyramiljardersstrecket passerades år 1975. Därefter fem miljarder år 1988 och sex miljarder år 2000. I december 2011 var vi sju miljarder människor på jorden. År 2025 beräknas vi vara åtta miljarder, skriver Ny Teknik⁷.

Fler än tio miljarder människor blir vi inte, enligt experterna. Inte samtidigt.

- Befolkningstillväxten tog egentligen fart år 1851, säger Danny Dorling, och den började i vår del av världen. Vid den tiden hade den industriella revolutionen börjat slå igenom. Sjukvården hade förbättrats, vilket fick barnadödligheten att sjunka snabbt. I slutet av 1800-talet förbättrades hygienen i storstäderna med avloppssystem vilket fick bukt med kolera och andra pandemier. Sedan kom vaccin och efter andra världskriget antibiotika. Medellivslängden ökade alltmer. Likaså befolkningstillväxttakten.

Man talade om en tickande befolkningsbomb där mänsklighetens undergång sågs nära förestående. I spåren av befolkningsökningen skulle detta leda till svält, kärnvapenkrig och massdöd. Om inte en pandemi i stil med digerdöden innan dess decimerat mänskligheten till hälften.

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten⁸:

Den materiella standarden är en faktor. När människor kommer upp i en årsinkomst av runt 10 000 dollar sjunker födelsetalen till ungefär två barn per kvinna.

Migration är en annan. Det nya landet påverkar invandrarnas seder och skick. Resultatet blir färre barn.

Urbaniseringen gör att födelsetalen sjunker. I dag bor hälften av världens befolkning i städer. Om 30 år är de 65 procent. Familjer i städerna har färre barn.

Utbildning, i synnerhet av kvinnor. Kvinnorna väljer att ha färre barn för att få tid över för sig själva och sina karriärer.

Vår förbrukning av jordens resurser ökar dels på grund av att vi har en befolkningsökning och dels för att vi har en välståndsökning.

Nedanstående tabell indikerar att vi år 2050 kan vara 9,3 miljarder.

Tabell 2:1: Världens befolkning, miljoner (inkl. prognos)⁹

Cirka 90 procent av befolkningstillväxten kommer att ske i Afrika och Asien, medan tillväxten i övriga världsdelar är ytterst begränsade.

En värld utan fattigdom är fullt möjlig att åstadkomma. Det handlar om att skapa ett fungerande samhälle med skola, hälsa, infrastruktur, information, frihet samt marknad och jobb¹⁰.

Många länder och världsdelar ligger några utvecklingssteg efter oss i Sverige och Europa och vi måste hjälpa till så att våra miljöbelastande steg inte upprepas. Ett exempel är telefonin, där många hoppar över steget med trådbunden telefoni och går direkt till en utbyggnad av mobiltelefonnätet. Ett annat exempel är våra bilar, där förhoppningsvis många kan hoppa över fossilberoende bilar och satsa på elbilar direkt.

Varje kvinna på jorden föder i snitt 2,5 barn. Europa har lägst fertilitet, med 1,6 barn per kvinna, medan Afrika toppar med 4,7 barn per kvinna. Barnafödandet väntas globalt minska till 2,4 barn per kvinna till 2030 och 2,2 barn år 2050. I Afrika kommer antalet barn som varje kvinna föder minska till 3,9 år 2030 och 3,1 till 2050. I Sverige väntas barnafödandet ligga stilla på 1,9 barn per kvinna till 2030¹¹.

Spädbarnsrörlighet

Spädbarnsdödligheten är fortsatt hög i vissa utvecklingsländer. Inte oväntat finns ett omvänt samband mellan spädbarnsdödlighet, tillgången på rent och säkert vatten samt tillgång till välutbyggda sanitetsanläggningar. BNP per person har också ett omvänt samband till spädbarnsdödligheten (2015).

Tabell 2:2: Spädbansdödlighet under olika livsvillkor

Ökad medellivslängd i världen¹⁵

Världshälsoorganisationen (WHO) visar att medellivslängden har ökat med fem år mellan 2000 och 2015. Ökningen är den snabbaste världen skådat sedan 1960-talet. Men hur länge du lever beror alltjämt på var du bor.

Folkpension infördes i Sverige 1913 och pensionsåldern sattes till 67 år. Då var medellivslängden ca 60 år, varför väldigt få fick del av den mycket låga pensionen. Numera är pensionsåldern mer flytande. De flesta räknar nog med att ungefär 65 år är en aktuell pensionsålder. Nu är medellivslängden för kvinnor cirka 84 år och för män 80 år. Omräknat till förhållandet när pensionen infördes, så borde alltså vår pensionsålder idag vara ungefär 90 år!

Länderna med högst medellivslängd¹⁶:

Japan, 83,7

Schweiz, 83,4

Singapore, 83,1

Australien, Spanien, båda 82,8.

Sverige har en medellivslängd på 82,4 år.

Länderna med lägst medellivslängd

Sierra Leone, 50,1.

Angola, 52,4

Centralafrikanska Republiken, 52,5.

Tchad, 53,1

Elfenbenskusten, 53,3.

Människorna bör kunna hålla sig friska i Västeuropa till det att de blir 100 år och leva fram till 120. Det är inte ovanligt att 80-åringar tränar på gym. Det skriver Gustav Rydén Gramner, vetenskapsjournalist17.

Några råd om du vill leva längre:

Vaccin mot åldrande¹⁸.

En person som tränar två timmar per vecka beräknas springa knappt sex månader under 40 år. Detta skulle då förlänga livet med 3,2 år. Det innebär att en timmes löpning förlänger livet med sju timmar¹⁹.

Löpare som röker eller dricker sporadiskt, är överviktiga eller nöjer sig med att lufsa fram. i joggingspåret, tenderar att leva tre år längre än ickelöpare.

Löpning, oavsett tempo eller sträcka, minimerar risken att dö i förtid med 40 procent.

Löpningens positiva effekt stannar på runt tre år, hur mycket folk än springer.

Fiskkonsumtion fördröjer åldrandet med 3 - 4 år²⁰.

Ny forskning: Facebook-användare lever längre²¹.

Dans kan fördröja åldrandet²².

Män som tittar mycket på bröst lever längre²³.

Frusna människor lever längre²⁴.

Vintern leder till ohälsa och förkortar livslängden med 6 år för varje 10 grader minus²⁵.

Positiva personer lever längre och mår bättre²⁶.

Undvik fetma och sola inte för mycket!²⁷.

Bukfetma förkortar livslängd²⁸.

Man funnit att diabetesmedicinen Metformin gör att diabetessjuka människor i snitt lever 6 - 7 år längre än de som inte behandlades med medicinen.

Av ovanstående är påståendet att män som tittar mycket på bröst lever länge mycket märkligt. Man är förvånad över att man över huvud taget gör en sådan studie! Forskarnas slutsats är att bröst – precis som söta kattungar – kan gynna mäns livslängd för att de sätter igång ett positivt tankesätt. Man mår bättre helt enkelt.

Åldersforskarna har kunnat öka livslängden hos möss med ca 40 procent, och omräknat till människors nuvarande medellivslängd skulle det innebära just siffran 120 år.

Mössens livslängd ökar efter att de fått höga doser av diabetesmedicinen Metformin. Man upptäckte att diabetessjuka människor som fick medicinen i snitt levde 6 - 7 år längre än friska människor som då alltså inte behandlades med medicinen.

Man har tidigare inte kunnat forska på åldersfördröjande mediciner eftersom ålder inte är någon sjukdom, och mediciner ska endast användas till för att behandla sjukdomar.

Man har undersökt vägar för att förlänga livet. Ett medel innehåller resveratrol, vilket finns i bland annat röda bär och rödvin, och som är anledningen till den utbredda uppfattningen att ett glas rödvin om dagen är nyttigt.

Att äta en väldigt kalorifattig kost är ytterligare ett sätt att förlänga livet. En genetisk variant har upptäckts