Mot en okänd morgondag: Vad vet vi och vad tror vi om framtiden?

By Lars-Arne Sjöberg

Har vi en morgondag? Är den fylld av hot eller möjligheter? Delvis kan du påverka detta, men en del av framtiden råder vi inte över. Vi kan utgå från den kunskap vi har och se vad den leder till. Alla kan göra något.

Vi påverkas av vad som händer lokalt och globalt och som påverkat och kommer att påverka våra liv.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Aug 9, 2022
• ISBN: 9789180571562

Lars-Arne Sjöberg

LARS-ARNE SJÖBERG är en pensionerad professor och universitetsråd från Karlstad. Han har skrivit ett 30-tal böcker inom områden så som klimat, miljö, teknik och integration.

Book preview

Utgivna böcker av samma författare:

Vårt dagliga bröd giv oss…i morgon?

Fossil energi på väg ut

Nu blir vi digitaliserade

Framtidstro eller klimatångest

Såga, bränna, koka eller…?

193 spännande forskningsnyheter

Året är 2050

Avfall – resurs eller problem?

De nya svenskarna

Dagens och morgondagens kemiteknik

Textilier - idag och i morgon

Onödig vetande

Svensk kemiindustri

Sverige ett land i förändring

Lantis eller stadsbo

Sverigebilden – vår egen och andras

Kemiindustrin – En framtidsbransch?

Jordens undergång eller bara ett hack i kurvan

Plast på fel plats – I havet och på land

Kemikaliejordbruk eller ekologiskt jordbruk

Mat från jord och vatten

Fossilbil eller fossilfri bil

Äta insekter är inte bara en fluga

Klockan är fem i tolv – vad väntar du på?

Flyktingar på väg – Vad möts de av?

Invandring – på vinst och förlust?

En hoppfull framtid eller en hopplös?

Vatten – vårt viktiga livsmedel.

Innehållsförteckning

1. Inledning

2. Vad vet vi?

3. Jordens undergång eller bara ett hack i kurvan

4. En hotad välfärd?

5. Är demokratin hotad?

6. Är svensken lycklig?

7. En fossilfri framtid

8. En hållbar utveckling

9. Växthuseffekten

11. Våra bilar – med eller utan förare

12. Batterier

13. Fossilfri industri

14. Framtidens energi

15. Flygets klimatpåverkan

16. Invandringen

17. Flyktingar

18. Klimatflyktingar

19. Mångfald eller enfald

20. Räcker maten

21. Matsvinn

22. Framtidens jordbruk

23. Vårt avfall och vår återvinning

24. Skogen

25. Militär upptrappning

26. Vad är cyberkrig?

27. Kolonialisera Mars

28. En digitaliserad värld

30. Livet efter pandemin

31. Inneslutning och uteslutning

32. Grindsamhällen

33. Ökat terrorhot

34. Urbaniseringen

35. Framtidens städer

36. Nya handelsmönster

37. Ny livsstil

38. Ungdomarna och framtiden

40. Universitet och högskolor

41. Vi skriver inte brev

42. Det kontantlösa samhället

43. Morgondagens arbete och arbetsplats

44. Ökar antalet pensionärer

45. Nya läkemedel

46. EU:s oförmåga

47. Jordens befolkning

48. Sveriges befolkning

50. Uppfinningar som kommer att förändra våra liv

51. Spännande visioner om framtidens teknik

52. Ett scenario

53. Till sist

54. Litteraturtips

55. Referenser

George Orwell:

Den som behärskar det förflutna behärskar framtiden

1. Inledning

När man ser på hur barna, växer upp och står i

kan man undra om barna, nånsin får det som vi

om det finns jobb, om det finns mat,

om det är drägligt där dom bor, finns det får och kor

och vatten och luft?

(Text: Hasse & Tage)

Har vi en morgondag? Är den fylld av hot eller möjligheter? Delvis kan du påverka detta, men en del av framtiden råder vi inte över. Vi kan utgå från den kunskap vi har och se vad den leder till. Alla kan göra något.

Vi påverkas av vad som händer lokalt och globalt och som påverkat och kommer att påverka våra liv:

Pandemin

Kriget i Ukraina

Klimatkrisen

Sveriges NATO-inträde

Man brukar säga att vi bara orkar vara engagerade i ett problem åt gången. Just nu dominerar kriget i Ukraina nyhetsrapporteringen, men vi får för det skull inte glömma klimatkrisen. Klimatkrisen och migrationen kommer att påverkan våra liv under en lång tid framöver.

Nycklarna för framtidens industriella klimatanpassade processer stavas elenergi. Tillgången på elenergi riskerar att bli en begränsande sektor, som vi inte har tid att vänta på. Vi får inte lösa ett problem med att skapa ett nytt.

Det kommer inte att bli som vanligt igen

Vi längtar efter det normala – men kommer det någonsin att bli som vanligt igen?¹

Med ökad temperatur har vi fått växthuseffekter vilket till exempel har medfört enorma skyfall.

I staden Doon Doon i New South Wales, Australien, föll 1.040 millimeter regn på två dagar. En meter regn på 48 timmar, där det normalt faller 10 millimeter på en månad.

Wilson River i Queensland steg till 15 meter över sin normala nivå. Antalet döda i översvämningarna räknades till över 20 personer.

De globala energirelaterade koldioxidutsläppen ökade med sex procent 2021 till 36,3 miljarder ton, den högsta nivån någonsin. All time high, när vi i stället skulle behöva minska med 7–8 procent varje år.

Nu står Kina för mer än hälften av all kolkraft i världen. Under 2020 var Kinas andel av den förorenande tekniken 53 procent, beräknar brittiska Ember i sin årsrapport. Globalt krymper dock kolkraften².

Närmar sig en tipping point

Mätningar kan avslöja att regnskogens förmåga att återhämta sig efter påfrestningar har försämrats i hela 75 procent av området sedan år 2000.

- Nu har vi direkta bevis på att vi närmar oss en tipping point, säger professor Tim Lenton.

Tipping point

Tipping point är en tidpunkt i klimatsystemet och är en kritisk tröskel som, när den överskrids, leder till stora och ofta irreversibla förändringar i systemets tillstånd. Termen tipping point används av klimatforskare för att identifiera sårbara egenskaper i klimatsystemet.

Tim Lenton

Tim Lenton är professor i klimatförändringar och jordsystemvetenskap vid University of Exeter och chef för Global Systems Institute. Han har över 20 års forskningserfarenhet av att studera jorden som ett system, och utveckla och använda modeller för att förstå dess beteende.

2. Vad vet vi?

SvT Nyheter har sammanfattat de viktigaste mätbara storheter (maj 2022)

Många av världens länder har satt ett gemensamt mål – att hålla uppvärmningen under två grader men helst under 1,5.

Här följer de parametrar, som brukar användas som mätbara effekter på den globala uppvärmningen³.

Koldioxid CO2

Just nu är det 419,28 ppm (parts per million) koldioxid i atmosfären. Det är en ökning med 33 % sedan 1958.

Global temperatur

Just nu är den globala temperaturen 0,85˚C över genomsnittstemperaturen 1951–1980. Senaste mätvärde: 2021

Havsnivå

Havsnivån är 102,85 mm högre nu än den var 5 januari 1993.

Isarna

Havsisen i Arktis minsta årliga utsträckning har krympt med 30 % sedan 1979.

Vi kan ana en lång rad av konsekvenser av de växthusgaser, som vi fortsätter att sprida.

Vi får brist på mat eftersom temperaturhöjningen har negativ inverkan på spannmålsskörden beroende på torka och vattenbrist.

Vår självförsörjningsgrad av mat är ungefär 50 procent, det vill säga hälften av det vi äter importeras. Samtidigt blir det konkurrens om maten på världsmarknaden och därmed sannolikt dyrare matvaror.

När jordens befolkning beräknas öka från dagens 7 miljarder till 9,7 miljarder år 2050 blir det fler munnar att mätta samtidigt som den odlingsbara jorden minskar.

70 procent av de 5,2 miljarder hektar mark som används till världens jordbruk hotas att bli helt obrukbara på grund av torka.

Sveriges åkermark var 2.586.000 hektar år 2015. Jämfört med åkerarealen år 1966 har arealen minskat med 472.400 hektar eller med 15 procent.

Havsnivåerna stiger på grund av uppvärmningen. Detta skulle kunna lägga Grönland, delar av Sverige däribland Hallands kust, Göteborg och hela Holland under vatten. Ö-nationer som Maldiverna, Tuvalu, Marshallöarna och Kiribati kommer att försvinna.

Antal klimatflyktingar kommer att öka och beräknas till upp emot 250 miljoner människor. Dessa kan vi inte avvisa eftersom de inte har något hem att återvända till. Som jämförelse - dagens globala flyktingsituation handlar om 80 miljoner.

Vi vet också att världens 10 procent rikaste länder står för 50 procent av växtgasutsläppen och de 50 procent fattigaste länderna står för 10 procent. Det vill säga befolkningen i de fattiga länderna får lida av våra utsläpp av växthusgaser.

Vi kan tycka att vi vidtar många åtgärder för att minska effekterna på klimatet. Tyvärr är det en stor tröghet i systemet så det kan ta många år eller årtionden innan dessa åtgärder kan resultera i en hejdad temperaturstegring.

Går det verkligen att säga hur framtiden kommer att se ut? Nej, givetvis inte, men vi kan utgå från den kunskap vi har och fundera över vad den kan leda till⁴.

Några framtidsspaningar

Med mycket låga framtida utsläpp visar scenarier på en havsnivåhöjning på 0,28–0,55 meter till år 2100 i förhållande till idag, medan mycket stora framtida utsläpp ger scenarier om 0,62–1,01 meter till år 2100.⁵

Hur kommer världen att se ut 2050?

En miljard klimatflyktingar från tropiska områden.

Korallrev kollapsar.

Nationer suddas ut i stigande vattennivåer.

Kärnvapenkrig hotar.

Civilisationen som vi byggt upp under 2000 år kan gå under i kaos – år 2050.

Teknikentreprenören Nicklas Bergman menar att framtiden formas av tekniken⁶. Några viktiga trender:

Vi lever allt längre.

En tydlig skiftning av den ekonomiska makten österut mot Asien.

Miljöutmaningen.

Globalisering.

Den allt snabbare teknikutvecklingen.

Nicklas Bergman är entreprenör, riskkapitalist och futurist i framkant av teknikutvecklingen.

Drömscenario

Samhället om 30 år är ett starkt samhälle där vi tagit ansvar för, och anpassat oss till, klimatutmaningarna.

Teknikutvecklingen och digitaliseringens exponentiella tillväxt har skapat goda förutsättningar och gemensam kunskap, förståelse och insikt har väglett oss i hur de används på bästa sätt.

Vad tror vi?

Vi vet en hel del om vad som ligger framför oss. Vi kan extrapolera utvecklingen hittills och anta att utvecklingen framåt fortsätter på samma sätt som hittills. Vi vet att en hel del resurser börjar sina och tvingar fram nya lösningen. Men runt om i världen pågår en lång rad projekt för att minska klimateffekterna – även i Sverige.

Problemet är att i många avseenden ser vi inte resultaten av de klimatåtgärder vi genomför. Exempelvis tar en övergång till elbilar tid eftersom vi har kvar en stor bilpark med fossilbilar.

Koldioxid har dessutom en lång livslängden i atmosfären, vilket innebär att dagens utsläpp adderas till en redan hög koldioxidhalt i atmosfären.

Koldioxid har en halveringstid på cirka 35 000 år i atmosfären, men är inte lika skadlig som metan under de första tio till tolv åren.

Inte ens om vi lyckas med ett totalstopp av fossilutsläppen så kommer haven ändå att stiga, skyfallen bli värre och hettan svårare. De växthusgaser som redan finns i atmosfären kommer att påverka klimatet många år framöver.

Koldioxidsnittet i april 2022 det högsta som uppmätts

Den snittliga koldioxidhalten i atmosfären har, för första gången sedan mätningarna vid Mauna Loa-observatoriet startade 1958, uppmätts till över 420 ppm. Det rapporterar Independent, med hänvisning till ny statistik från NOAA⁷.

NOAA

National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) är en amerikansk vetenskaplig tillsynsmyndighet inom USA:s handelsdepartement som förutsäger väder, övervakar oceaniska och atmosfäriska förhållanden, kartlägger haven, bedriver djuphavsutforskning, och hanterar fiske och skydd av marina däggdjur och hotade arter i USA:s exklusiva ekonomiska zon⁸.

Förra årets högsta siffra var 419,13 i maj månad, och för 20 år sedan var högsta siffran 375,93.

Det är på tiden att vi tar del av jordens tillgångar så att det räcker till alla och så att vi inte äventyrar vår och våra barns framtid.

Några iakttagelser:

Avfall existerar inte längre utan allt vi producerar återförs in i systemen för att tas tillvara och får nytt liv.

Artificiell intelligens (AI) har frigjort resurser så att människors sysselsättning förändrats och ger mer tid för kreativitet, humanitet och annat vi mår bra av.

Vi lever längre.

Individualismen har stigit.

Teknikutvecklingen och digitaliseringens exponentiella tillväxt har skapat goda förutsättningar, gemensam kunskap, förståelse och insikt. Detta har väglett oss i hur de används på bästa sätt.

SOM-institutet vid Göteborgs universitet (Samhälle Opinion Medier) genomför varje år en undersökning där de bland annat frågar svenskar vilka ämnen som oroar dem mest⁹.

Några exempel:

Växa tillsammans

I rapporten Växa tillsammans gör ICA-förlagt ställt en lång rad frågor kring hur vi ser på framtiden.

De ställde frågan När du tänker på framtiden, i vilken utsträckning oroar du dig för följande?

Inte oväntat är klimatfrågan största källan till oro. Miljöfrågan har i många avseende en koppling till klimatet.

Vad vet vi om oss svenskar?

Vi arbetar åtta procent av vår livstid. Det är lika lång tid som vi spenderar på att tillaga och äta mat¹⁰, ¹¹.

Omkring 80 till 90 personer mördas varje år i Sverige. Det kan jämföras med de 1 500 som dör efter att ha snubblat på mattor eller liknande.

Kvinnor föder fortfarande i genomsnitt nästan två barn var. Siffrorna verkar inte ändras de närmaste åren

En femtedel av de som dör har hunnit fylla 90 år.

Av dagens nyfödda spås hälften bli 100 år och år 2050 väntas medellivslängden ha ökat med 2,5 år och vi tror att den första 200-åringen är född.

Våra barns framtid står på spel

IPCC varnar för att våra samhällen måste byggas om för att klara kommande klimatförändring. För dagens barn kommer extremväder bli fyra-fem gånger vanligare när de är gamla¹².

IPCC

Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) är FN:s organ för att bedöma vetenskapen relaterad till klimatförändringar.

IPCC utarbetar omfattande utvärderingsrapporter om läget för vetenskaplig, teknisk och socioekonomisk kunskap om klimatförändringar, dess effekter och framtida risker, och alternativ för att minska takten med vilken klimatförändringarna äger rum¹³.

Vi kan redan nu se effekter av klimatförändringarna och allt går mycket fortare än vad forskarna trott.

De besluts som tas de närmsta åren avgör våra barns framtid. Redan nu tvingas människor fly eller förlorar sina liv på grund av den globala uppvärmningen.

En miljard människor hotas av stigande hav mot slutet av seklet enligt klimatrapporten, som också påpekar att höga havsvallar kan bli en farlig lösning, när jättevågor slår över kanten.

Dödligt varma städer

De fattiga i världens megastäder dör eller blir sjuka av allt värre värmeböljor parat med luftföroreningar och vattenbrist. År 2100 kan minst hälften av alla människor lida av värmestress – redan i dag är det verklighet för var tredje människa på jorden.

Värme kan vara ett gissel. När inte svettningen klarar av att kyla kroppen stiger temperaturen. Redan vid en kroppstemperatur på 38-39 grader börjar det bli farligt. Värmestressen innebär påfrestningar på hjärtat och blodcirkulationen¹⁴.

Värmestress är något som alla som sysslar med fysiska ansträngning bör känna till och vara medvetna om.

Enligt IPCC:s rapport har 170 länder påbörjat klimatanpassningen. Klimatförändringarna är ett hot mot mänskligheten och planetens hälsa och fönstret för att anpassa oss håller på att stängas, enligt IPCC.

Det finns ett antal tydliga signaler. Några förändringar måste vi ta allvarligt redan nu och andra är viktiga även om vi inte ser kortsiktiga effekter av dem¹⁵.

Önskedrömmar!

Vi har nog alla drömmar – realistiska och orealistiska. Onekligen skulle nog många ställa upp på följande:

Forskarna har löst cancerns gåta, och med vaccin eller likande kan vi utrota denna sjukdom.

Antivirala läkemedel fungerar på alla olika virussjukdomar.

Vi bromsar och vänder växthuseffektens påverkan på jorden.

Fred i hela världen.

3. Jordens undergång eller bara ett hack i kurvan

Ingen kan ha undgått de naturkatastrofer vi nu upplever. Sommaren 2021 dränktes Gävle av vatten i stora mängder. Bränder spred sig ohejdat i USA, Kanada, södra Europa och i Sibirien. Det sistnämnda är särskilt allvarligt eftersom permafrosten ligger som ett lock över ett förråd av växthusgaser – i huvudsak metan. Detta lock riskeras att tina upp och släppa lös det som finns därunder.

Vi kan konstatera att prognoser överträffas och effekterna kommer tidigare än vi har beräknat. Vår jord sparkar bakut för den behandling vi utsätter den för.

Rekordnoteringar

Föga smickrande är de rekordnoteringar vi upplevde under 2021. Alla trender fortsatte och klimatpåverkan sker allt fortare¹⁶.

Temperaturerna i havens översta 2 000 meter fortsatte att stiga – en trend som väntas fortsätta även i framtiden.

Den globala medelhavsnivån nådde ett nytt rekord 2021, efter att ha ökat med i genomsnitt 4,5 millimeter per år 2013–2021.

Sammanlagt har havsnivån ökat med 10 centimeter sedan 1993.

Detta påverkar hundratals miljoner kustnära invånare och ökar sårbarheten för tropiska cykloner, vilket inte minst USA:s ostkust får uppleva.

Havet absorberar omkring 23 procent av de årliga utsläppen av koldioxid till atmosfären som människan orsakar.

När koldioxiden reagerar med havsvattnet leder det också till havsförsurning, som hotar organismer och ekosystemtjänster.

De senaste sju åren är de varmaste som någonsin hittills har uppmätts i världen – med en global medeltemperatur förra året på omkring 1,11 grader högre än under förindustriell tid.

Det är nog många som är oroliga för det som ligger framför oss. Har vi förvaltat jorden så att våra kommande generationer kan känna ett framtidshopp?

Vi kanske kan frestas tro att detta nog inte drabbar mej under min livstid, men däremot nästa generation. Men sanningen är den att nu går det fort utför och hittills har inte forskarnas tidtabeller förutsett hur snabbt det går.

Men om vi delar klimatskeptikernas uppfattning så är det vi ser nu bara ett hack i kurvan - de uppenbara klimatförändringarna är bara en naturlig variation, som återkommer med viss periodicitet. I så fall oroar vi oss i onödan.

Vi kan fortsätta att köra med våra bensin- och dieselbilar, fortsätta gräva upp kollagren och fortsätt avverka regnskogarna.

Men tyvärr pekar alla analyser åt ett motsatt håll - en ökande global temperatur, ökande koldioxidhalt i luften, smältande isberg, kraftiga väderfenomen med mera. En förkrossande majoritet av alla klimatforskare delar oron. Nu är klimateffekterna så uppenbara att vi alla kan uppleva dem som en verklighet.

Nya planeringsförutsättningar har kommit in med anledning av Covidpandemin. Hur kommer denna att påverka vårt arbete med att bekämpa temperatutstegringarna och samtidigt förändra vår livsstil på en lång rad olika områden – arbete, resor, umgänge med mera?

Frågorna är fler än svaren, men vi får inte ge upp. Vårt klot förväntar sig att vi, som en tid fått låna ett stycke jord, förvaltar denna jord. När man lånar något förväntar sig långivaren att vi ska återlämna lånet i oförändrat skick. Kan vi det?

Vi kan inte blunda för det som sker. Varje dag märker vi klimatkrisen i vår vardag. Vi ser förändringar, som inte går att reparera, när isarna smälter vid våra två poler, när vi använder fossila oljeprodukter, när Golfströmmen mattas av med 20 procent, när havsnivåerna stiger och så vidare Då kan vi inte hur gärna vi än vill återställa de skador vi människor åsamkat jorden. Därför måste vi vara proaktiva och vidta åtgärder, som vi för ögonblicket inte ser effekterna av, men som kommer att bli viktiga för våra barn och barnbarn.

De naturfenomen vi nu ser med extrem värme, skyfallsliknande regn, skogsbränder är bara början och kan mycket väl spridas till oss här uppe i nord, men kommer Golfströmmen svika oss?

Möjliga hot mot jorden

Kometer, med omloppstider på några få år, rör sig i solsystemets inre delar. Banor är oftast väl kända och vi kan långt i förväg förutse deras banor och vi kan beräkna när de kommer riskabelt nära jorden. Vi kan få en förvarningstid inför en kollision på flera årtionden.

Kometer med en omloppstid på mer än 200 år, är svåra att beräkna eftersom vi inte har sett dem tidigare. Förvarningstiden kan bli några få år.

Potentially hazardous objects (phos) är farligast bland de mindre himlakropparna. Med minst 100– 150 meters diameter ska deras banor passera inom 7.500.000 kilometer från jordbanan.

Asteroider och kometer som kan passera i närheten av jordbanan kallas Near-earth objects (neos). Storlek varierar mellan tiotal meter till tiotals kilometer i diameter¹⁷.

Den internationella astronomiska unionen har beräknat det totala antalet neas i några storleksklasser:

Neas med en diameter över 140 meter: 15 000, varav cirka 39 procent har upptäckts.

Neas med en diameter över 100 meter: 20 000 varav cirka 32 procent har upptäckts.

Neas med en diameter över 40 meter: 300 000 varav cirka 3 procent har upptäckts.

Domedagsprofeter

Domedagsprofeterna har varit många och alla uttalar sig med stort allvar. Nyheter 24 har redovisat nedanstående långa lista¹⁸.

Nasas varning: En jätteasteroid kan träffa oss när som helst.

Galna varningen: