Discover millions of ebooks, audiobooks, and so much more with a free trial

Only $11.99/month after trial. Cancel anytime.

2084 och andra essäer: 2084 , Så blev vi Lutheraner , Exodus
2084 och andra essäer: 2084 , Så blev vi Lutheraner , Exodus
2084 och andra essäer: 2084 , Så blev vi Lutheraner , Exodus
Ebook337 pages4 hours

2084 och andra essäer: 2084 , Så blev vi Lutheraner , Exodus

Rating: 0 out of 5 stars

()

Read preview

About this ebook

Tre essäer
2084 : Smältande polarisar har försvagat grönlandspumpen. Klimatet i Skandinavien är därför bistert. Beslutar att flytta söderut med sitt företag och blir klimatimmigrant. Vårt klot klarar inte längre befolkningsökningen som nu närmar sig 11 miljarder. FN har beslutat i enlighet med sin nya konvention att ålägga medlemsstaterna barnbegränsning. Homo Sapiens vidare utbredning på jorden måste begränsas, annars katastrof..
Så blev vi Lutheraner: Hur Gustav Eriksson Vasa manipulerade kyrkan med reformationen.
Exodus: Frässpår i övergiven granitmonolit vid forntida stenbrottet i Assuan ger innehållet till denna science fiction från Moses tid.
LanguageSvenska
Release dateJul 24, 2019
ISBN9789178514939
2084 och andra essäer: 2084 , Så blev vi Lutheraner , Exodus
Author

Sven-Lennart Skinnar

Sven-Lennart Skinnar är ingenjör och entreprenör. Drivit historiska studier och givit ut den dokumentärhistoriska romanen "Krösus storhet" från 500 BC, finns på nätet: www.las-en-bok.com

Related to 2084 och andra essäer

Related ebooks

Related categories

Reviews for 2084 och andra essäer

Rating: 0 out of 5 stars
0 ratings

0 ratings0 reviews

What did you think?

Tap to rate

Review must be at least 10 words

    Book preview

    2084 och andra essäer - Sven-Lennart Skinnar

    2084 och andra essäer:

    År 2084

    Så blev vi Lutheraner

    Exodus

    /En science fiction mot bakgrund av de historiska händelerna och de bibliska texterna./

    Av Sven-Lennart Skinnar har tidigare utgivits

    Krösus storhet www.las-en-bok.com

    Korrekturläsning: Helen Walter, Gunnar Björnwall

    Tillägnas mina barnbarn

    Leonard

    Loke

    Ellesiri

    Isak

    År 2084

    När jag var i pojkåren berättade farfar hur viktigt det var för klimatet att grönlandspumpen fungerar. Jag undrade vad grönlandspumpen är för någonting. Han förklarade då att om den slutar fungera så blir det ny istid här hos oss. Om det normalt tunga atlantvattnet vid Arktis späds ut för mycket, det gör det om isarna smälter, så slutar det att sjunka med tillräcklig kraft och påverkar pumpeffekten. Pumpeffekten uppstår av den enorma mängden havsvatten som sjunker till botten. Om denna pumpeffekt försvagas eller upphör så slutar golfströmmen att föra upp varmare vatten förbi den Skandinaviska halvön. Om golfströmmen skulle upphöra helt eller försvagas kraftigt så riskerar vi utveckling av en ny istid. Ungefär som den senaste istiden, den som varade c:a 80.000 år och som upphörde för bara 12.000 år sedan. Isen den gången sträckte sig ända ner till mellersta Tyskland och nästan över hela Brittiska öarna. Isens tjocklek i Stockholmsområdet var ända upp till 2,5 km. Farfar berättade att under hans tid var användningen av fossila bränslen som kol och olja det stora samtalsämnet. Dessa energiformer lämnade stora mängder koldioxid till atmosfären. Detta i sin tur gjorde att återstrålningen av solvärmen minskade och därmed ökade temperaturen på jorden. Farfar berättade att det sattes upp både nationella och internationella planer för att minska koldioxidutsläppen eller åtminstone förhindra en ökning. Man försökte ersätta de fossila kraftkällorna med sol och vindenergi, men det förslog inte. Man hade visserligen kärnkraft, men den kraftkällan var omdiskuterad och politiskt känslig efter några olyckor med havererade kraftverk. Kärnkraftverken på den tiden lämnade efter sig radioaktivt avfall som man inte riktigt visste hur man skulle hantera. Denna omständighet blev ett politiskt hinder för utveckling mot de aggregat som vi har i dag. Den kärnkraft vi använder bygger på en teknik som inte lämnar några radioaktiva avfall. Farfar berättade att det var dessa omständigheter som gjorde att användningen av fossila bränslen speciellt kol fortsatte och gjorde att temperaturhöjningen var svår att hålla på den kritiska nivån 1,5 grader. Vissa år höll man gränsen andra överskreds den. Vår far nämnde att han under sin yrkesverksamma tid ofta fick höra att det måste göras mer åt temperaturfrågan. Han var med om år då diskussionen snarare var om man skulle kunna hålla gränsen under 2 grader. Det sades att om man inte kunde få ner temperaturen under 1,5 grader igen så skulle vi riskera att grönlandspumpen slutar att fungera.

    Vi har just flyttat in i vårt nya hus. Vi tvekade länge om vi skulle satsa på ett fortsatt boende här hemma. Klimatet hade efter hand blivit sämre med korta och kalla somrar. Prognoserna för framtiden varierade mellan klimatexperterna. En del menade att nu skulle det vända medan andra trodde att det till och med kunde bli värre. Många bland våra vänner hade redan flyttat söderut, medan andra gick i beslutsvånda. Det var inget lätt beslut att ge upp alla sina rötter. Dessutom var det svårt att komma in i något av de sydliga Europeiska länderna. Många hade redan stängt sina gränser då trycket norrifrån från klimatimmigranter blivit svårhanterligt. Att tänka sig flytta utanför Europa fanns inte med som alternativ. Det som avgjorde vårt val att satsa på vårt hemland och bygga ett nytt hus var omtanken om företaget. Vi hade haft stora framgångar med våra solceller som faktiskt revolutionerat både el och värmetillförseln. Fördelen med vår teknik är att varje fastighet kan förses med ett aggregat som förvandlar solvärmen direkt till el och den värme som behövs. Den är dessutom driftsäker då den nya energiackumulatorn, som vi också lanserat, ger en jämn och säker energi. Långa kostsamma elledningar blir överflödiga. Därtill är energiformen koldioxidneutral frånsett tillverkningsledet som fortfarande kostar en del utsläpp. I vårt nya hus har vi installerat all den nya utrustningen. Hela taket består av de nya solcellerna och i källaren finns ackumulatorn. Tekniken har nyligen gått igenom som världspatent. Nu gäller det att få investerare intresserade och att bygga upp tillverkning i så många länder som möjligt. Vår egen fabrik i Sverige skulle inte räcka långt när tekniken blir mera känd och accepterad. Världspatentet har kostat stora pengar och krävt nya lån upp över öronen. Jag är inte orolig då jag är övertygad om att det så småningom blir en succé.

    Klimatfrågan har blivit en ödesfråga i vårt land. Forskarna har konstaterat att grönlandspumpen fortfarande är igång men med markant svagare kraft. Om inte medeltemperaturen drivs ner med 1,5 grader så är risken överhängande att pumpen slutar helt. Detta får bara inte ske. Ett samarbete har inletts mellan de Skandinaviska länderna, Storbritannien, Irland och Tyskland, de Baltiska staterna och Polen. Avsikten är enlig deras gemensamma deklaration att pressa FN att genomföra ett villkorslöst krav för alla länder och stater att inom fem år upphöra med alla fossila bränslen. Enligt forskarna är detta det enda som kan rädda grönlandspumpen.

    Flytten in i vårt nya hus blev en veritabel pers för Anna. Hon var stressad av alla beslut som skulle fattas under slutfasen av bygget. Särskilt påfrestande hade det varit att slutföra planeringen och inredningen av köket. Anna är hushållslärare och har från sin profession krav på sig att göra en nära nog fulländad köksplanering. När det var dags att flytta in och sova över med kartonger och möbler över allt i huset, klappade hon ihop. När vi vaknade första morgonen kunde Anna inte röra benen. Jag blev naturligtvis förskräckt och kallade på vår läkare. Han gav Anna en spruta och förklarade att hon drabbats av akut stressyndrom och att hon måste vila. Det var tidig juni månad och vi hade planerat att åka ner till sommarhuset på Öland under midsommar. Jag packade i all hast bilen och startade omedelbart färden ner till Öland, där svärmodern lovat ansluta. Jag återvände hem efter ett par dagar för att fullfölja inflyttningen. Jag fick hjälp av min sekreterare att försöka lista ut hur Anna hade tänkt planeringen av köket. Det gjorde att jag två månader senare kunde överlämna husets inredning och även köket utan att det hela hade blivit alltför galet.

    Förra sommaren hade varit kort och ovanligt kall, den här såg inte ut att bli så mycket bättre. Snön låg kvar långt in i maj och isen gick sent upp i Bottenviken. Folk kunde gå över isen till Finland i höjd med Luleå. Metrologerna noterade att snön i fjällkedjan inte smält undan under förra sommaren. Detta hade medfört att ett halv meter tjockt istäcke bildats. Man var osäker på om det skulle hinna smälta undan denna sommar. Metrologerna förklarar det försämrade klimatet med att smältande isar vid nordpolen nu efter hand försvagat grönlandspumpen. En försvagad grönlandspump betyder en försvagad golfström. Utan golfström skulle livet i Skandinavien bli som i Sibirien. Sibirien ligger nämligen på samma breddgrad. Det som nu hänt under de senaste femtio åren är att drivhuseffekten på klotet gjort att polarisen smält undan. Detta har medfört att sött färskvatten spätt ut det salthaltiga kalla och tunga vattnet. Kraften i pumpen har efter hand försvagats och golfströmmen tappat sin spänst.

    Ölandsvistelsen har gjort Anna gott och hon har kunnat vila ut. Öland kunde fortfarande visa upp sin sommarsol även om temperaturen på såväl land som i vattnet hade svårt att komma upp i forna värden. Anna kunde nu flytta in i det nya huset med förnyad entusiasm. Kökets planering blev som väntat föremål för total omorganisation, men hon sa ingenting. Hösten kom tidigt även detta år, oron över detta faktum överskuggades emellertid av att Anna väntade sitt första barn.

    Omvandlingen av solenergi till elenergi blev omskrivet över allt. Skeptikerna fanns där som vanligt över ett så revolutionerande genombrott. Jag fick lägga ner all min tid och kraft med föredrag och intervjuer. Så småningom lugnade det sig och jag fick tid för det nödvändiga utvecklingsarbetet av projektet. Ackumuleringstekniken behövde förbättras och göras mer ekonomisk. Läckaget av energi under infasningen till den lagrande komponenten var onödigt hög. Jag har god hjälp av min vän Johannes som har en professur i teoretisk fysik vid KTH. Det kom ett intressant mail i går från en investerare i Tyskland som ville träffa mig och diskutera den tyska marknaden. Det myckna skriveriet gjorde att efterfrågan på den nya tekniken formligen exploderade. Kapaciteten på min gamla fabrik räckte inte till. Jag beslöt därför att sondera möjligheterna att få hjälp av några underleverantörer. Min konsult föreslog att vi skulle börja med förfrågningar i Värnamo-Gnosjö området. Men vi behövde även nytt kapital.

    Huset var nu färdiginrett och det mesta på plats. Det var dags för invigningsfest med våra vänner. Anna var litet trött med sin graviditet som nu var ganska långt framskriden. Vi hade haft tur med att skaffa en duktig hjälp i hushållet, Ida var en pärla i vår tillvaro. Att genomföra en invigningsfest hemma i huset skulle därför inte möta några praktiska hinder. Jag hade själv ritat huset så det skulle bli spännande att få vännernas kommentarer.

    Hösten är nu inne och vi tycker att den kommer väl tidigt. Det är sen september och det känns som förr i december månad. Det första lätta snöfallet har redan kommit. Nätterna är ovanligt kalla. Metrologerna säger att vi måste få bättre fart på grönlandspumpen och det kan bara ske om snittemperaturen går ner 2 grader. Då skulle isarna åter börja växa vid polerna och kallt tungt salthaltigt vatten öka, sjunka ner till botten och driva på undervattensströmmarna. Detta i sin tur skulle öka suget upp till polen av varmt havsvatten, det som en gång var effekten av golfströmmen. Problemet, enligt metrologerna för att nå dit, är att det internationella samfundet får fram ett tvingande beslut på åtgärder över hela klotet. Åtgärder som på kortast möjliga tid sänker koldioxidhalten i atmosfären till under 350 PPM. Den ligger nu på 405 PPM och har legat så för högt under de senaste 50 åren. Beslutet för att bli tvingande måste fattas av det nya IBC, International Bord of Climate ". Konsekvenserna skulle troligen bli att all kvarvarande användning av kol blir förbjudet. Det är därför som det kommer att bli kontroversiellt att genomföra. En annan svårighet blir säkert finansieringen av alla koldioxidpumpar enligt den Isländska modellen. Sådana pumpar måste nämligen byggas i alla länder med vulkanisk bergart nära jordskorpan. Dessa pumpar kommer säkert att bli ett måste om koldioxidhalten skall kunna regleras. Ett stort problem är nämligen att koldioxidhalten i atmosfären inte bara kan sänkas, den måste vara i balans, annars riskerar jorden att bli generellt för kall och det blir ny istid.

    Investeraren i Tyskland visade sig vara den stora fondförvaltaren Reinhardt som förvaltar en av Tyskland största pensionsfonder. Jag hade ett möte förra veckan med företrädare för denna fond på deras huvudkontor i Frankfurt. De ville veta mer om företagets planer och hur de gällande patenten såg ut samt få mer preciserat vilka kapitalbehov som var aktuella. Det fastställdes tid och plats för fortsatta diskussioner. Framtidutsikterna för företaget såg riktigt ljusa ut. Nu gällde det att få ordning på ackumulatorsidan. Att ackumulera elenergi på annat sätt än med traditionella batterier har varit en dröm under minst 100 år. Vår lösning är därför revolutionerande om och när vi får ner energiläckaget. Det läckaget kostar nu inte bara basenergi utan dessutom energi till de fläktar som transporterar bort den överskottsvärme som läckaget orsakar. Lagring av energi genom att använda vatten som lägesenergi var fortfarande en användbar metod. Den gick ut på att pumpa upp vatten i en reservoar på högre höjd och sedan vid behov föra ner i rör till en generator. Energin till att pumpa upp vattnet kom då i form av överskottsenergi från vindkraftverk. En godtagbar kompensation från när det blåste ordentligt till vindstilla.

    Det har nu gått några år och vi är inne i december. Den kallaste december vi någonsin upplevt. Tack vare vår solenergiproduktion kan vi hålla god värme inomhus till låg kostnad. IBC har äntligen get resultat och drivhuseffekten är praktiskt taget borta. Man har också beslutat att världssamfundet skall stå för investeringskostnaden i nya koldioxidpumpar. Pumparna skall hjälpa till att hålla rätt balans på koldioxidmängden i atmosfären. Detta inger nytt hopp om framtiden i vårt land och dämpar diskussionerna om att flytta söderut. Metrologerna har rapporterat att mätningarna av den försvagade golfströmmen inte f.n. visar några sämre resultat. Grönlandspumpen visar fortfarande livstecken men på en låg nivå. Den korta och kalla sommaren har medfört att snön inte hunnit smälta undan i fjällkedjan. Metrologerna menar att detta inte är något gott tecken och att nu ytterligare ansträngningar är av nöden för att få bättre fart på grönlandspumpen.

    I höst skall det bli presidentval. Vår andra president skall väljas efter att monarkin övergivits. Allt fler människor började inse att det var passé att uppdraget som statschef gick i arv inom en familj. Inte nog med att man då fick nöja sig med en predestinerad person oavsett lämplighet. Därtill hade man med tiden avskaffat monarkens befogenheter och därmed ansvar, just för att systemet var otidsenligt. Resultatet hade då blivit att man opererat bort funktionen som statschef. Det visade sig vara olyckligt då en verklig statschef med befogenheter och därmed ansvar behövdes för att få längre perspektiv på riktigt viktiga frågor än parlamentets med sina fyraåriga mandatperioder. Kandidaterna har redan börjat kampanja. Alla räknar med att valet kommer att stå mellan socialisternas huvudkandidat Elisabeth Stormby, med LO som bakgrund, och de Liberalkonservativas ledare Noa Kornman. I parlamentet har sedan länge de Liberalkonservativa haft majoritet, men Stormby verkar vara populär och därtill den första kvinna som kandiderar. Utgången kan därmed vara oviss. Minnet av socialisternas hårda skattetryck under deras tid som regeringsbildare kan dock verka som en black om foten för Stormby. De Liberalkonservativas regeringstid har präglats av rimliga skatter samtidigt som inkomstnivåerna höjts. De lägre skattenivåerna har uppenbart varit en stimulans för det arbetande folket vilket medfört att statens skatteinkomster ändå inte försämrats. Finansministern har erkänt varit skicklig i att prioritera och hålla efter statens utgifter. Särskilt har han blivit känd för sin skärpning av statens system för upphandling, vilket medfört stora besparingar. Finansministern är den i regeringen som insett entreprenörernas omistliga insatser för att klara en hög sysselsättning med goda löner och ändå med full konkurrenskraft. Han var den som insåg att en av statens främsta uppgifter är stimulans av företagandet samtidigt som hård kontroll mot monopol upprätthålls. Han var den som förklarade sambandet mellan konkurerande företag om arbetskraften och en god löneutveckling. Sambandet mellan företagens konkurrenskraft internationellt och en meningsfull löneutveckling Den förra regeringen var besatt av att ha kontroll över allt och alla. Den sedan tidigare införda bestämmelsen att alla fordon skulle vara utrustade med sensorer var illa omtyckt av befolkningen. Det hade ordnats med demonstrationer på många platser. I flera fall så våldsamma att flera statsråd ansett sig tvingade att lova framtida lättnader. Men ingenting hände. När sedan de redan höga skatterna höjdes ytterligare så tröttnade människorna och valde bort de styrande i följande val. Jag kommer ihåg att vi under den här tiden så långt möjligt valde bort att färdas på de stora vägarna där sensormottagare registrerade vilka fordon som passerade. I städerna fanns under den här tiden kameror överallt. De här kamerorna kunde avläsa människornas utseende så att varje individ kunde identifieras. Den nya regeringen bestämde att en mängd kameror skulle monteras ner, men fortfarande fanns de på strategiska platser. Det kändes obehagligt att ständigt vara identifierad om man befann sig på större offentlig plats. Debatten gick het om de här kamerornas vara eller icke vara.

    Även den här sommaren såg ut att bli kort. Redan nu i september kändes det som att hösten var på gång. Metrologerna har förklarat den tidiga hösten med att grönlandspumpen inte har återhämtat sig som beräknat. Isarna i Arktis har förvisso börjat öka igen sedan minskning av växthusgaserna konstaterats. Metrologerna förklarar fortsättningen av det strängare klimatet här uppe i norr med att pumpens försvagning de senaste femtio åren delat golfströmmen i två riktningar, den ena den gamla vägen förbi skandinaviska halvön, den andra en ny väg söder om Grönland. För Skandinavien har på så sätt värmen från golfströmmen halverats. Metrologerna säger att det kan ta flera hundra år innan golfströmmen eventuellt återgår till sin ursprungliga bana. Under tiden kan det vara risk för nedisning av delar av den Skandinaviska halvön. Allt beroende av hur grönlandspumpen kommer att utvecklas. Det paradoxala i nuvarande läge är att de nordliga länderna nu behöver mer koldioxid i atmosfären för att bevara solvärme, samtidigt som då effekten av grönlandspumpen riskeras. Man hade möjligheter att göra något åt detta för femtio år sedan, men insatserna då var för begränsade och spretiga. Viljan fanns nog men den politiska förmågan var alltför svag. Det lär t.o.m. ha funnits politiska makthavare bland några av de mest utvecklade länderna som förnekade riskerna med fossila bränslen.

    De korta somrarna gör nu att vintersnön i fjällkedjan inte hinner smälta. Detta medför att nedisningen fortsäter och riskerar att sprida sig ner i dalgångarna. Varje morgon vid frukostbordet blev det någon kommentar mellan mig och min hustru om situationen. För att inte oroa barnen var vi tvungna att hålla tillbaka våra mest kritiska kommentarer. De kom varje gång vi var för oss själva och handlade till slut vid varje tillfälle om vi skulle vara kvar i landet eller om vi skulle ta steget och flytta söderut. Att flytta innan det var för sent, innan alla gränser var stängda för klimatflyktingar. I det vardagliga arbetet fanns hela tiden tankarna i bakgrunden och olika förberedelser för en eventuell flytt. Jag hade under året gjort omfattande förberedelser för etablering av vår verksamhet. Länder som Rumänien och Bulgarien var i stort behov av industrier i den teknologiska framkanten. Alla de formella tillstånden i Bulgarien vara klara för att komma igång. Jag räknade med att det skulle vara lättare för familjen att komma in i landet när det egna företaget var på plats.

    Vi har nu väntat i ytterligare fyra år på att somrarna skall bli varmare. Det verkar som om klimatet efter hand snarare blir sämre. Det varierar förvisso mellan åren , men de långa varma somrarna från förr finns ej mer. Nu börjar också barnen bli medvetna om att klimatet här uppe i norr inte är som det borde. Metrologerna blir mer och mer övertygade om att klimatförändring till det bättre i Skandinavien kan dröja mycket länge, hur länge vill de inte säga.

    Familjen är nu enig om att någonting måste hända. Nu är det allvar. Fabriken i Bulgarien har utvecklats bra och är nu större än den här hemma. Tillverkning har också startats i Indien och den fabriken växer hela tiden, där med obegränsad tillgång på arbetskraft och med god utbildning. Att flytta till Indien skulle bli för stor kulturell omställning. Bulgarien fick nog bli alternativet. Mina undersökningar i Bulgarien kom i första hand att gälla kvaliteten i skolorna. Undervisningen föreföll hålla god kvalitet på mellan och högstadiet som var aktuellt för våra barn. Den högre utbildningen på universitetsnivå visade sig ha erkänt hög kvalitet även om urvalet var begränsat. Fabriken ligger utanför universitetsstaden Plovdiv varför bostadsort var given inför en flytt. Vi hade kommit så långt i beslutsprocessen att nu var planerna fastlagda. Flytt skulle ske kommande försommar när skolorna hade haft avslutning. Vi var alla i familjen förväntansfulla men samtidigt oroliga över vad som skulle vänta oss kulturellt och i sociala sammanhang. Jag hade företaget med alla dess kontakter. I föreningssammanhang hade jag Rotary och förhoppningsvis en bra manskör att hoppa in i. Värre var det för min hustru som oroade sig för hur hon skulle komma in i några meningsfulla sammanhang. Vad fanns det för möjligheter? För barnen skulle det nog gå bra med skolkontakterna och idrotten, även om det skulle bli problem med omställningen till ett annat språk och en annorlunda kultur. Hur skulle jag som främling bli mottagen? Misstänksamt eller välkomnande? Ovälkommen som en främmande konkurrent eller som en positiv faktor för utvecklingen i landet? Känsla av att inte tillhöra gemenskapen eller en känsla av att bli accepterad som medborgare? Bli assimilerad eller en ständig utlänning? Frågorna är många och frågan är hur mycket som kommer att bero på oss själva som familj och som individer?

    Skolavslutningarna har gått till ända med många tårar och kramar bland våra barns kamrater. De skulle ju inte bara gå på sommarlov, de skulle flytta till ett annat land. Många bland föräldrarna var ivriga att få en pratstund med oss. Hur kändes det att ha kommit till detta beslut. De ville höra för många var själva i beslutsångest. Skulle de chansa på att vara kvar och hoppas på en klimatvändning, eller skulle de liksom vi göra slag i saken. Situationen var komplicerad för alla och vi kände en viss avund från omgivningen över att vi kommit till ett beslut. Det definitiva beslutet. Jag hade lyckats komma över ett hus i utkanten av Plovdiv i riktning mot där vår fabrik var belägen. Kommunikationerna var hyfsade, så det skulle gå bra att nå fabriksområdet utan att behöva använda bilen. Det var en avgjord fördel då laddningsstationerna var glesa i ytterområdena. Den största påfrestningen inför flytten var att lämna fabriken och medarbetarna här hemma. Jag kunde dock försäkra de anställda om att fabriken i Sverige skulle vara kvar och att jag själv skulle finnas här ofta. Sommaren här hemma såg inte ut att bli bättre än föregående år, snarare en sämre inledning. Klimatforskarna var bekymrade över utvecklingen av golfströmmen. De kunde nu bara konstatera att den delat sig i två huvudriktningar och att därmed värmeflödet över Skandinaviska halvön försämrats. Det enda positiva forskarna kunde notera var att kraften i grönlandspumpen hade visat positiva förbättringar. De kunde däremot inte svara på om och när det finns chanser att golfströmmen återtar sin ursprungliga fåra.

    Vi har nu installerat oss i det nya hemmet i Plovdiv. Vi har arbetat hårt för att få in barnen i någon verksamhet innan skolorna börjar. Barnen kan hyfsat engelska och kan efter hand hjälpligt kommunicera med barnen i kvarteret även på deras eget språk. Det är naturligtvis jobbigt för dem och vi gör allt vi kan för att underlätta den nya tillvaron. Vår yngste son kom hem gråtande för han kunde inte vara med i fotbollen. På min fråga varför då, kom svaret snyftande. Jag förstår inte vad dom säger. Jag tröstade så gott det gick och förklarade att om en tid så kommer du att förstå allt de säger. Lyckligtvis fick vi in barnen på en simskola och det kändes bra, särskilt som undervisningen pågick varje dag under en hel månad. Mitt inträde i Rotaryklubben gick smidigt och gav mig tidigt personliga kontakter. Efter uppsjungning för körledaren blev jag också antagen som medlem i andra tenoren i en av Plovdivs mer kända manskörer. De personliga kontakterna där var mer avvaktande. Det var svårare för min hustru, hon började deppa. Jag föreslog då henne att hon skulle söka upp ett gym och där få nya kontakter. Hon hittade ett väl utrustat och med bra träningsprogram för damer. Det blev lyckat och hon kände sig hoppfull igen. Familjens vänner fanns ju hemma i Sverige och det gick knappast någon dag utan att vi längtade efter deras naturliga umgänge. Efter ett par månader hade vi fått några kontakter som skulle kunna utvecklas till vänskap. Men hembjudna till någon var vi fortfarande inte. Vi hoppades att det skulle ändra sig när skolorna började och det skulle resultera i utvecklingsbara kontakter bland föräldrarna. Mina affärskontakter var naturligtvis omfattande, men de leder sällan till nära vänner.

    Sommaren här nere i Plovdiv var inte beroende av golfströmmen. Sommaren präglades av härlig stabil värme med ett uppfriskande regn då och då. Rapporterna från våra vänner hemmavid talade ett annat språk. Sommaren utvecklades inte bättre än förra året, det var lika kallt och ostadigt väder. Snön låg kvar i fjällkedjan och hade svårt att smälta. Detta betydde att det kom att bildas ytterligare is som det sedan fanns risk för att den spred sig ner i dalgångarna. Alla hoppades att golfströmmen skulle rätta till sig. Vi beslöt att åka upp och hälsa på först till hösten för att slippa bli besvikna på sommaren. Barnen verkade trivas i simskolan. Koncentrationen på simning och dykning krävde inte så mycket konversation. Fler av kamraterna kunde tydligen en hel del engelska och var stimulerade av att få pröva sina språkkunskaper på våra barn. De blev på så sätt populära i gruppen och det stimulerade. I simskolan kom vi också i kontakt med några föräldrar som obehindrat kunde konversera på engelska. Efter hand snappade vi upp ett och annat ord och uttryck på bulgariska. Men än var det för tidigt att försöka oss på några meningar. Som ägare och chef för ett högteknologiskt företag kom jag i naturlig kontakt med företagandets organisationer. Att komma in i de inre kretsarna i de här sammanhangen var svårt med bara engelska som konversationsspråk. Jag fick lov att bli bättre på deras språk om jag via de här organisa tionerna skulle ha en chans att komma in i samhället. När det gått en tid visade det sig att det var barnen som kom in

    Enjoying the preview?
    Page 1 of 1