Discover millions of ebooks, audiobooks, and so much more with a free trial

Only $11.99/month after trial. Cancel anytime.

Så sattes Ystad på världskartan
Så sattes Ystad på världskartan
Så sattes Ystad på världskartan
Ebook146 pages1 hour

Så sattes Ystad på världskartan

Rating: 0 out of 5 stars

()

Read preview

About this ebook

Ystads arbete med kustskydd och erosion skildrades under många år intensivt i massmedia. Vi hann knappt sätta foten på stranden eller ha något möte rörande erosionen, förrän vi blev uppvaktade av tidningar samt radio- och TV-kanaler. Många har överraskats av, hur processerna drevs på ett riksplan och på ett internationellt plan av kommunala tjänstemän. Syftet med denna berättelse är inte att skriva någon faktafylld redovisning om kustskydd och erosion. Syftet är istället att ge en bild av, hur utvecklingsarbetet rörande kustskyddet bedrevs, ett arbete som i sitt slag var unikt i Sverige. Boken skildrar medgångar och motgångar och en del av de otaliga möten med bl.a. kändisar, ledande politiker och tjänstemän samt forskare m.fl., vilka föregick de tillstånd, som vi så småningom fick för att återföra eroderad sand till våra vackra stränder. Det var under dessa processer, som Ystad flera gånger sattes på världskartan på ett sätt som tidigare inte skett. Jag har också velat återge en personlig bild av de åtgärder och processer, som låg till grund för att Konungen och Kungliga Patriotiska Sällskapet utdelade guldmedaljer som ett bevis på en uppskattning av insatserna. Jag har fått många önskemål om någon form av rapport, varför jag med denna berättelse förhoppningsvis tillfredsställer dessa önskemål. Kustskyddsarbetet har lett till en mängd utredningar och rapporter samt flera DVD-filmer. Rapporterna har oftast skrivits av statliga organ, framför allt Statens geotekniska Institut, SGI, samt universitet, högskolor och internationella organ. Många personer har uppmanat oss att inte vidta några åtgärder med anledning av erosionen, eftersom man anser, att naturen ska ha sin gång. Vår inställning är, att erosionen är en naturlig process, och att naturen ska ha sin gång. Dock orsakar även de naturliga processerna ibland sådana skador på och risker för mänskliga aktiviteter, och vidare står så stora värden på spel, att åtgärder måste vidtas. Vi ska dock inte arbeta mot utan med naturen, då vi vidtar våra åtgärder.
LanguageSvenska
Release dateAug 11, 2021
ISBN9789180272124
Så sattes Ystad på världskartan
Author

Erling Alm

Bror Erling Alm, född den 11 oktober 1947 i Hörby i Skåne, är en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör, känd för sitt arbete med kustskydd. Alm blev civilingenjör vid institutionen för Väg- och vattenbyggnad på LTH, Lunds universitet, 1970. Alm har huvudsakligen arbetet med nationella och internationella utvecklingsprojekt inom den kommunala sektorn. I Ystads kommun, där han var verksam under många år, tog han redan på 1980-talet upp frågan om "Växthuseffektens inverkan på kommunal planering". Han grundade 1994 expertorganisationen "Erosionsskadecentrum", som arbetar med kustskydds- och klimatfrågor. Alm var även engagerad i den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen 2005–2007. Han blev mest känd för sina insatser med att implementera ett mera modernt och vetenskapligt sätt att hantera kusterosion och kustskydd i Sverige. Från branschen har sagts, att "hans insatser är unika och ovärderliga för Sverige". I media benämndes han av detta skäl "Kungen av sand". Alm arbetade som tekniskt råd och domare vid Mark- och miljödomstolen i Växjö under åren 2011–2014. Den 16 juni 2015 erhöll Alm en Kunglig utmärkelse, nämligen H.M. Konungens medalj i guld för insatser rörande erosionsproblematiken kring Sveriges kuster. I juni 2016 erhöll Alm Kungliga Patriotiska Sällskapets medalj i guld, första storleken, för betydande gärning.

Related to Så sattes Ystad på världskartan

Related ebooks

Reviews for Så sattes Ystad på världskartan

Rating: 0 out of 5 stars
0 ratings

0 ratings0 reviews

What did you think?

Tap to rate

Review must be at least 10 words

    Book preview

    Så sattes Ystad på världskartan - Erling Alm

    SÅ SATTES YSTAD PÅ VÄRLDSKARTAN

    FÖRORD

    MINA FÖRSTA KONTAKTER MED YSTAD

    NYBLIVEN GATUCHEF I YSTAD

    YSTAD 86

    VÄXTHUSEFFEKTENS INVERKAN PÅ KOMMUNAL PLANERING

    HISTORIK ÖVER EROSIONENS UTVECKLING SAMT GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER

    Från 1820-talet till 1960-talet

    Ökande erosion och försök till åtgärder

    Badbryggor / hövder

    Problemen i en juridisk gråzon

    1970-talet och 1980-talet

    Gemensamt problem

    Försök med strandskydd utfört med gabioner

    DET NYA GREPPET RÖRANDE KUSTSKYDDSPROBLEMATIKEN

    1990-talet och 00-talet

    Upprepade katastrofsituationer

    Media kom in i bilden

    Kontakter med stugägarna i Löderups Strandbad

    Försök med återuppbyggnad av sanddyner

    Besök av potentater

    Specialbeslut av regeringen om sju miljoner kronor till ett fullskaleförsök

    Ödets nycker – NUTEK engagerar sig

    Byggbranschens utvecklingsfond, SBUF, engagerar sig

    Vattendom avseende nya hövder

    Kungen engageras

    Kungabesöket på KTH

    Kungen och Drottningen besökte Ystads kommun

    Prominenta besök rörande «Stad och land i samverkan»

    Vattendomar rörande kustskydd

    Prövning i Vattenöverdomstolen, dvs. Svea Hovrätt

    Åtgärder med anledning av regeringsbeslutet på sju miljoner kronor

    Förberedelser inför genomförande av domstolsbeslutet

    Bildandet av Erosionsskadecentrum

    Genomförande och uppföljning av fullskaleförsöket

    Medel till skydd mot ras och skred

    Namngivning av hövderna i Löderups Strandbad

    Ökande extern medverkan

    Besök av nyckelpersoner

    Planering inför ny dom

    Flera besök av nyckelpersoner

    Miljödomstolens beslut

    Prövning enligt kontinentalsockellagen

    Parallella åtgärder

    Ökad offensiv för att engagera ytterligare nyckelpersoner

    EU-projekten EUROSION och MESSINA

    Projekt tillsammans med SGI

    Nya tekniska termer

    Nytt bostadsområde i Nybrostrand

    UDC-rör

    Mystiska danska rör

    Försök med fenor

    Ombyggnad av de gamla bryggorna

    Återföring av havssand i Ängelholms kommun

    Anmälan till åklagare i Ängelholm

    Ny policy beträffande muddringssand

    Muddringssand från Simrishamn

    Nya studiebesök

    Nära flygkatastrof i Storbritannien

    Studiebesök i Florida

    Flera studiebesök

    Besök i Brüssel

    Miljöprojekt inom avfallshanteringen

    Oljekatastrof i Sandhammaren

    Informationen av nyckelpersoner bara fortsätter

    Indonesisk delegation på besök

    Information av Riksdagen

    Föreningen «Rädda Löderups Strandbad»

    Vågor från Katamaran

    Ystad i Dagens Samhälle

    Klimat- och sårbarhetsutredningen

    2010-talet

    Tre kungabesök samt medaljer

    YSTAD HAR SATTS PÅ VÄRLDSKARTAN

    YSTAD har satts på världskartan!

    FÖRORD

    Denna berättelse är en redovisning, för hur kustskyddsarbetet bedrivits framför allt i Ystad. De olika delberättelserna har redovisats i huvudsak i tidsordning. Detta stämmer dock inte fullt ut. Olika processer överlagrar ofta varandra. Det har därför inte alltid varit praktiskt att göra redovisningarna kronologiskt. Syftet med denna berättelse är inte att skriva någon faktafylld redovisning om kustskydd och erosion. Syftet är istället att ge en bild av, hur utvecklingsarbetet rörande kustskyddet bedrevs, ett arbete som i sitt slag var unikt i Sverige. Det var under dessa processer, som Ystad flera gånger sattes på världskartan på ett sätt som tidigare inte skett. Jag har också velat återge en personlig bild av de åtgärder och processer, som låg till grund för att såväl H.M. Konungen som Kungliga Patriotiska Sällskapet utdelade guldmedaljer som ett bevis på en uppskattning av insatserna. Jag har ofta fått ett önskemål om någon form av rapport, varför jag med denna berättelse förhoppningsvis tillfredsställer dessa önskemål. Kustskyddsarbetet har lett till en mängd utredningar och rapporter samt flera DVD-filmer. Rapporterna har oftast skrivits av statliga organ, framför allt Statens geotekniska Institut, SGI, samt universitet, högskolor och internationella organ. Många personer har uppmanat oss att inte vidta några åtgärder med anledning av erosionen, eftersom man anser, att naturen ska ha sin gång. Vår inställning är också, att erosionen är en naturlig process, och att naturen ska ha sin gång så långt möjligt. Dock orsakar även de naturliga processerna ibland sådana skador på och risker för mänskliga aktiviteter och naturvärden, och vidare står så stora värden på spel, att åtgärder måste vidtas. Vi ska dock inte arbeta mot utan med naturen, då vi vidtar våra åtgärder.

    Dokumentation över uppnådda utredningsresultat kan fås enligt följande:

    Statens geotekniska instituts (SGI) hemsida www.swedgeo.se

    Erosionsskadecentrum (EC) www.erosionsskadecentrum.se

    Lunds Universitet / LTH / Teknisk Vattenresurslära http://www.tvrl.lth.se/forskning-och-publikationer/

    Flera sidor med koppling till EU, t.ex. https://keep.eu/projects/988/

    Ett flertal rapporter, som finns hos Ystads kommun

    Ett flertal filmer / DVD om kustskyddet, vilka finns hos Ystads kommun

    MINA FÖRSTA KONTAKTER MED YSTAD

    Redan när jag gick i förste klass i skolan, gjorde jag en resa till Ystad. Det var min första skolresa. Vi hade först varit i Östarp för att se på kulturen där. Sedan bar det av till kulturstaden Ystad. Det jag särskilt minns från Ystad var ett besök i Mariakyrkan, där vi fick information om tornväktaren, som vakar över staden på natten och blåser i sin lur. Vi besökte också ett krukmakeri, där vi även fick dreja själva. Jag drejade ett fat, naturligtvis med professionell hjälp. Jag skrev in datumet på fatet, den 23 maj 1955. Det blev exakt på dagen 27 år före min sons födelse. Stranden och havet besökte vi inte. Det var lite för tidigt på året.

    Något år senare besökte jag Ystad i samband med en utflykt, som min söndagsskola gjorde. Den gången hade vi även med föräldrar på resan. Min mor var med. Jag hade även med en lekkamrat, fast han inte gick i min söndagsskola. Den gången besökte vi havet. Det var kallt i vattnet, men vi badade intensivt och länge. Vi hade ännu inte gått i simskola. Det var djupt, och vi bottnade inte överallt, och min mor var fylld av skräck över våra övningar långt ute utmed bryggan.

    Mitt tredje besök, som jag särskilt förknippar med Ystad, inträffade under första delen av 1960-talet. Min bror hade bil. Jag, min syster och en kamrat till min syster följde med. Det var en vacker sommardag. Efter förrättat ärende i Ystad, skulle vi åka till havet. Alla parkeringsplatser och vägar ner till havet var överfyllda med bilar. Vi försökte allt längre från Ystad att komma ner till havet. Inte förrän vi var i Löderups Strandbad, lyckades vi få en parkering på lämpligt gångavstånd från stranden. Det var första gången, som jag var i Löderups Strandbad. Jag har fortfarande kvar bilden av stranden på näthinnan. Det var en fantastisk strand med ett förtjusande dynlandskap.

    Då jag gjorde värnplikten, bodde jag under några dagar i Ystad i samband med en övning. Vi såg havet, men vi kom inte närmare det än till skjutfältet vid Kabusa.

    Några år senare besökte jag Löderups Strandbad tillsammans med min flickvän Ingrid. Det var på 1970-talet. Stranden var fortfarande fantastisk, men havets krafter hade tagit hand om en del av dynlandskapet. Vi gjorde sedermera fler besök på stränderna vid Ystad, bl.a. vid Kåseberga. Naturligtvis ingick då även ett besök vid Ales Stenar.

    Nästa besök på Ystads stränder gjorde jag år 1981. Jag hade erhållit arbete som biträdande gatuchef i Ronneby kommun efter min tid i Kristianstads kommun. Vi hade just sålt villan i Kristianstad, varit på en resa till Italien och skulle nu fortsätta «firandet» med ett besök i Ystad. Vi bodde över på Ystads Saltsjöbad, åt Sjötunga Walewska på restaurangen och var på ett diskotek i hotellets källare. Dagen efter gick vi ut på stranden och solbadade. Det var en härlig förmiddag. Stranden var relativt bred, och mycket folk rörde sig i omgivningen. Jag lade särskilt märke till, att många gående och cyklande rörde sig utmed strandpromenaden.

    Under tiden, när jag studerade i Lund och när jag arbetade i Kristianstad och Ronneby, hörde jag ofta talas om havets härjningar på stränderna i trakten av Ystad. Jag minns också, att stora delar av Sandskogens träd blåste omkull i stormen hösten 1977. Jag följde skeendet i området med intresse. Min tanke var, att jag efter tiden biträdande gatuchef/överingenjör i Ronneby skulle söka en tjänst som gatuchef eller liknande i någon kommun. Jag hade en lista med lämpliga kommuner. Ystad var en av dem. Skälet var framför allt den spännande situationen, som rådde rörande kampen om strandområdena.

    NYBLIVEN GATUCHEF I YSTAD

    Ibörjan av år 1984 utannonserades en tjänst som gatuchef i Ystad. Jag sökte tjänsten och var på intervju den 28 februari. Mitt första intryck, när jag klev in i Nya Rådhuset, som var kommunens administrationsbyggnad, var en ganska ålderdomlig

    Enjoying the preview?
    Page 1 of 1