Tre Planeter

By Birger Eriksson

Våra forskare hittar ingen planet med ett intelligent liv. Beror det på att all intelligens strävar efter en välfärd som leder till deras undergång?
På planeten Gårda är forskarna eniga om att miljökatastroferna nu nått den nivå att planeten inte går att rädda. De har i sitt sökande efter en lämplig planet funnit två, Kryptus och Jorden.
Kryptus: Klimatet verkar bra. Flora och fauna är under utveckling. Saknar troligtvis intelligent liv.
Jorden: Har ett intelligent liv. En flora och fauna som väl skulle lämpa sig för att utveckla växt och djurlivet på Kryptus.
Man beslutar sig för att skicka ut forskare till dessa planeter.
Till Kryptus för att se närmare på klimatet och det organiska livet.
Till Jorden för att söka samarbete för uppbyggnaden av Kryptus livsvillkor.
Samtidigt arbetar en girig organisation för att överta makten.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Sep 23, 2021
• ISBN: 9789180273572

Birger Eriksson

Temat rymden har alltid varit ett intressant område för mig. När jag som lärare och sedermera som studierektor vid universitetet i Umeå blev ansvarig för den rymdtekniska utbildningen, fick jag träffa många forskare och astronauter både enskilt som i olika seminarier. Under den tiden fick jag många tillfällen att följa olika rymdprojekt och vilka mål man arbetade mot. Här var intressant att följa forskarnas och astronauters tankar och visioner. Vad som skulle krävas, för att kunna färdas ut till andra planeter och galaxer, både tekniskt och mänskligt. Under den tiden var det också många forskare och astronauter som började uppmärksamma teknikens behov av billig energi som ett allvarligt hot för vår miljö. Jag har sedan dess själv engagerat mig i miljödebatten speciellt med avseende på vilket ledarskap detta kräver. När så vår berömda vetenskapsman Stephan Hawking gick ut och proklamerade att vi på grund av jakten på billig energi skapat sådana miljöproblem att vi nu var tvungna att börja planera för att flytta till en annan planet inom 50 år, tändes idén om boken Tre Planeter.

Book preview

Kap 1

Osma ser ut över de grönskande vidderna. Så vackert, men skenet bedrar. Förr kunde jag gå ned till floden och dricka vattnet, nu krävs det dyrbara kemiska processer för att göra vattnet drickbart. Även det grönskande landskapet börjar få hemska sår. För femtio år sedan fiskade jag och min far här. Vi halstrade fisken över öppen eld. Mor älskade att vandra här. När hon var med blev det också mycket bärplockning. Hjortron, blåbär och lingon. Höstarna var speciella. Färgprakten. Hela naturen ändrade färg. Luften var frisk och klar. Ripjakten. Vilken upplevelse att vandra här tillsammans med min kära vovve. Vi hade många goda dagar här. Det är nog de som satt sin prägel på mitt liv.

På avstånd ser han en person komma nedför backen. När han kommer närmare känner han igen honom. Det är Orkny, Gårdas säkerhetschef som också ska vara med på konferensen här på Nordpo.

Jag såg att du satt här nere. Jag förstår att du drömmer dig tillbaka till gamla tider".

Osma suckar. Ja, tänk vad bra vi haft det. Man kan bara undra varför vi inte har skyddat vår natur bättre.

Orkny nickar. Han ser en man med grånande tinningar som med en drömsk blick ser ut över landskapet. Men han vet sedan många års vänskap att det är en handlingens man. Nu vald till ordförande för Gårdas högsta organisation, den så kallade Trustkomutionen. Tyvärr är det här grönskande landskapet en allt ovanligare syn. Vi kommer snart att leva som murvlar under jord och dö som dränkta råttor i våra underjordiska boningar då hav och floder stiger högt över sina breddar. Redan nu är det bara ett fåtal av oss som kan bo och odla sina marker ovan jord.

Jag har läst dina senaste forskningsrapporter. De är verkligen skrämmande. Fler och fler börjar instämma i dina farhågor. Vi får allt större områden där ingen kan vistas på grund av alla föroreningar i jord, luft och vatten."

Så sant, vi har börjat leka med vädrets makter och det är inte hälsosamt i längden. Tänk på tsunamin som förstörde en av våra största kärnkraftsanläggningar och vulkanutbrottet som kastade upp vårt väl gömda kärnkraftsavfall i dagen. Men få reagerade, vi lär oss aldrig. Man riktigt ser bitterheten i Orknys ansikte. Vi har helt enkelt inte brytt oss. Det finns fortfarande kontaminerade utrustningar och dåligt sanerade fabriker ute i den fria naturen.

Osma ser de spända ansiktsdragen som tydligt visar den kraft som hans säkerhetschef lägger i varje ord. Han minns mycket väl den tveksamhet som många hade då Orkny valdes. Han var inte stor, klädde sig oftast i alltför stora kläder, vilket gav honom ett speciellt utseende. Tillika var han ofta en glädjespridare. Något man inte väntade sig då man möttes. Men med åren hade han skapat en stor respekt för det sätt han arbetat för att skydda planeten för de naturkatastrofer som nu härjade på Gårda.

Du talar om gamla tiders försyndelser. Som chef för miljöcentret har du visat att det går att arbeta för att vi ska kunna förlänga den tid vi kan bo kvar här på Gårda. Många förväntar sig nu att höra dina senaste förslag på hur vi ska kunna minska effekterna av vårt tidigare handlande. Du har en viktig roll för att se till att det inte blir fler förgiftade områden för oss notarier.

Ja du, det är nära nog en hopplös uppgift. Men jag får värdefull hjälp av Hålde och hans team här på framtidscentret. Hans förslag att starta det här centret har blivit en stor succé. Nordpo är verkligen rätta platsen för att diskutera vår framtid. Här finns fortfarande frisk luft och färskt vatten.

*****

Då de stiger in i konferenscentret ser de att den stora aulan är fylld av representanter från hela Gårda. Osma klappar Orkny på axeln. Ska vi kunna förlänga den tid vi kan leva på vår planet så måste du vara drivmotorn för de projekt vi nu ska planera.

De möts av centrets chef Hålde, som pekar på podiet där de ska sitta. Han går sen med bestämda steg mot talarstolen.

Tur att vi har honom i vår samverkansgrupp, viskar Orkny till Osma. Vi hade säkert inte kunnat skicka våra forskargrupper till Jorden och Kryptus utan hans beslutsamma arbete.

Håldes stålblå blick sveper över församlingen. Blicken tycks nagla sig fast vid varje person. Det blir alldeles tyst i den stora salen.

Det är allvar nu, inleder Hålde med skärpa i rösten. Vår kära planet befinner sig i en akut svår situation. Väntans tid är förbi. Från och med nu är det handling som gäller. En del av er kommer säkert ihåg då media skrev att våra forskare har funnit en planet som är mycket lik vår egen. De döpte den till Kryptus. Hoppet att kunna flytta dit tändes men som ni vet släcktes det ganska snart när forskarna kom fram till att planeten låg allt för långt bort. Vi hade inte tillräckliga kunskaper då men tjugo år senare tändes åter hoppet. Rymdtekniken hade nått så långt att den första bemannade resan till Kryptus blev av. Ni glömmer säkert inte det jubel som uppstod då raketen, med forskarna, lämnade oss. Tidningarna skrev spaltmeter varje dag om våra tappra astronauter.

Hålde harklar sig, tar en klunk vatten och fortsätter.

Tyvärr släcktes hoppet igen då man efter en månad tappade kontakten med rymdskeppet. Besvikelsens vindar drog åter över vår planet. Trots ihärdiga försök kunde man inte få kontakt. Vi ansåg då våra tappra forskare som förlorad.

Men nu, Hålde sträcker armarna i luften, som en glimt från universum har en grupp tekniker fått kontakt med dem. Vi vet nu att de klarade resan och tycks ha det ganska bra.

Den spänningsfulla tystnaden bryts. Alla reser sig upp, applåderar och kramar om varandra. Hålde riktigt ser hur framtidshoppet åter tänds. Han står bara med ett stort leende och ser ut över den jublande skaran. Fantastiskt, vad en positiv känsla kan leda till.

En kraftig stämma höjs över jublet." Hur kunde de få kontakt med Gårda då?

Det är en historia värd att berätta. Turligt nog har vi forskare som aldrig ger sig. De har under åren som gått studerat Kryptus och sett att atmosfären blivit allt bättre. Stoftmolnen, som hindrat stjärnljuset att nå ned till marken, har helt försvunnit och temperaturen har stigit till en behagligare nivå. Stjärnljuset har också ökat fotosyntesen vilket gynnat växligheten. Forskarna förstod då att, om våra pionjärer nått fram till Kryptus kunde de fortfarande vara vid liv.

Deras nya data gjorde att vår rymdorganisation skickade en last med förnödenheter och diverse utrustningar till Kryptus. Bland annat en modern kommunikationsutrustning. Nu har det första, sprakande, meddelandet kommit.

Nu vet vi att den årslånga resan, trots alla vedermödor, slutat med en perfekt landning på planeten. De lever och tycks ha det ganska bra.

Osma känner sig riktigt upprymd av den positiva stämningen när han reser sig. Fantastiskt". Man ska aldrig ge upp. Vi har alla, som jag ser det, fått en kick av den här nyheten. Vi har nu skickat mer utrustning som vi förstått att de behöver och dessutom vår nya ljusofon för att underlätta kommunikationen med dem. Den har en betydligt längre räckvidd än den telefon de nu har. Vi väntar med spänning på det första samtalet. Matfrågan är däremot inte löst. Det som finns på Kryptus kommer inte att räcka långt om vi skulle flytta dit. Tyvärr har vi inget överskott här som vi kan skicka. Det beror på våra miljöproblem. Det är därför jorda projektet är så viktigt. Den som har utsetts att leda det projektet är Fosby. Ni vet säkert alla vem han är.

Vår obesegrade tungviktsmästare i boxning, hörs många röster från salen.

Det kanske är det han gjort sig mest känd för. Men som ansvarig för jorda projektet ska vi få höra hur han tänkt att vi ska lösa mat problemen. Det ska bli spännande. Var så god Fosby!.

Under starka applåder går Fosby med bestämda steg fram till talarstolen. Det blir nu alldeles tyst i salen då han ställer in mikrofonen i ett högre läge. Lugnt ser han ut över den förväntansfulla församlingen. Så hörs hans kraftfulla stämma.

Bästa notarier, jag tror att människorna på Jorden kan hjälpa oss.

Det blir alldeles tyst. En förvåning sprids över många ansikten. De sneglar med förundran mot varandra. Den kraftfulla stämman fortsätter.

Vi har studerat Jordens civilisation i många år. Där finns en flora och fauna som mycket väl skulle passa oss här på Gårda och Kryptus. För att lära oss mer har vi sänt fem specialutbildade grupper till Jorda för att se om vi kan lära oss att samarbeta med människorna där. Vi har under lång tid studerat jordens klimat och det förhållande som människorna där lever i. Via deras internet har vi kunnat få en djupare inblick i deras kulturer och sociala liv. Det mesta pekar på att deras liv är mycket likt det vi hade för hundra år sedan. Vår projektidé är nu att skapa förutsättningar till ett samarbete med Jorda. Vi hoppas få ta del av deras fauna samtidigt som vi, i gengäld, kan erbjuda dem hjälp med deras miljöproblem. Vår strategi är, till en början, att på plats anonymt arbeta för att lära oss mer om människornas seder och bruk. Därför kommer våra grupper att landa på undanskymda platser och därifrån söka sig ut bland människorna på Jorda." Vi hoppas på så sätt kunna finna vägar för ett samarbete där vi kan presentera oss och våra problem.

Fosby sveper med blicken över åhörarna. Har ni några frågor? Jag ser att du vill säga något Montario.

Tack, som psykolog tror jag inte att det bara är en fråga om att vi ska bli accepterade. Det är också en fråga om att vi måste acceptera människorna där, deras seder och bruk. Vi har redan här på Gårda problem med att acceptera varandra beroende på olika kulturer, utseende, kunskaper, erfarenheter och ekonomiska förhållanden, bara för att nämna några. Detta har inte lett till några bra relationer för samarbete, snarare till krig och elände. Samspelet mellan våra olika religioner är ett exempel."

Osma vinkar. "Alldeles riktigt. Det är en fråga som vi speciellt har uppmärksammat. På Jorda är religionen en viktig maktfaktor.

Fosby nickar instämmande. "De sociala bitarna är utan tvekan mycket viktiga. Därför ska jordagruppen, på plats, lära sig mer om människornas vardag. De ska studera deras sätt att leva! Hur de arbetar. Vad de gör på sin fritid. Hur deras ledarskap fungerar och så vidare. De har en lång lista att följa. Men som jag sagt så är jordagruppen väl förberedd. Vår miljöchef har lovat framföra sina synpunkter. Orkny, kan du komma upp hit?

Då Fosby lämnar talarstolen möter han Orknys blick då de passerar varandra. Fosby kan riktigt se den beslutsamhet, den kraft som denne man utstrålar. Han kanske inte ses som noggrann då man ser honom första gången inte minst på hans klädsel. Men vilket förtroende han har byggt upp genom sitt djupa engagemang i miljöarbetet!

Orkny stiger upp i talarstolen och skjuter upp glasögonen i pannan.

Vi talade ofta om Jordagruppens uppdrag då min son blev utsedd som chef för dem. Han var mycket stolt över att ha fått detta uppdrag. Lika så var jag stolt över min son, speciellt kanske för hans attityd. Han sa, vi ligger mer än hundra år före människorna på Jorda men vi måste möta dem med respekt. Detta har alltid varit hans syn på sina vänner och medarbetare ända från hans ungdoms tid. Jag är övertygad om att det också kommer att gälla de människor han kommer att möta och arbeta med. Jag tror hans motto möt dem med respekt", kommer att bana väg för en god samverkan med Jordas befolkning. Nu är vårt största problem att försöka skydda allt som kan förlänga våra möjligheter att bo kvar här på Gårda. Det, om något, kommer att bero på vilken respekt och omtanke vi har om varandra. Jag kommer, i de olika träffar vi har här, redogöra för de olika scenarier vi tror oss ha för att överleva på vår planet. Jag ser fram emot era synpunkter ock de erfarenheter ni har från era regioner. Tillsammans ska vi nu arbeta för att göra den framtid vi har så gynnsam som möjlig fram till den dag då vi kan flytta våra notarier till Kryptus. För att detta ska lyckas kommer det att krävas många heroiska insatser inte minst från de jordagrupper som nu är på väg. För vår del blir försörjning av livsmedel och bostäder högt prioriterade områden. Här blir jordagruppernas samarbete med människorna mycket avgörande. Att vi tillsammans valt Linky, min son, till att leda dessa gör mig både stolt och entusiastisk. Då vi skildes var vi helt överens om att respekten för varandras åsikter och möjligheter skulle vara vår ledstjärna. Jag saknar redan honom men det ger mig också en inre kraft.

Hela församlingen reser sig upp under stormande applåder.

Äpplet faller inte långt ifrån trädet, tänker Hålde. Linky var ett gott val att leda jordagrupperna.

Orkny lämnar talarstolen men ställer sig bredbent mitt på scenen. Höjer armarna och visar båda tummarna upp.

"Tack mina vänner, det värmer. Jag är övertygad om att vi tillsammans med jordagrupperna kommer att göra ett gott arbete. De har ett stort ansvar för oss och vi som sitter här har ett ansvar för nutiden. Vad ska vi göra för att kunna leva här tills det blir möjligt att flytta till Kryptus? Jag tror inte det skadar att vi gör en återblick på vad som bidragit till våra naturkatastrofer. Det får absolut inte hända på Kryptus.

Orknys slår ut med armarna mot åhörarna, hans röst blir bittrare.

"Vi har i jakten på billig energi avverkat våra skogar, förbrukat våra mineraler och vår fauna. Allt detta har lett till stora förändringar i vårt ekosystem som ni säkert alla känner till.

Konsekvenserna har blivit allt tydligare. Hela vår flora och fauna har börjat visa upp allvarliga skador. Inte nog med det, vi vet också att mycket av de kemikalier som används, i våra hem och industrier, har runnit ut i våra vattendrag och hav. Färskvattnet har förgiftats och haven har försurats. Nästan alla marina djur har dött ut. Det mina vänner är något att tänka på tills vi ses nästa vecka."

***

En kall nordanvind möter Osma då han en vecka senare landar med sin flybil på Nordpo. Trots en arbetsam vecka känns det skönt att vara tillbaka. Bara att kunna ta av sig skyddsmasken och andas in frisk luft igen är en skön upplevelse. Men bitande kallt. På avstånd ser han Martonio komma gående. Han har tagit på sig en tjock ytterrock och dragit en luva över huvudet. Jag skulle inte ha känt igen honom om jag inte sett hans sidorörelse av överkroppen som gav upphov till en lunkande gångstil.

Det ska bli intressant att höra vad han tycker är väsentligt att tänka på när våra forskare möter människorna på Jorda. Som psykolog är han mycket respekterad och har i många år haft en egen klinik för att hjälpa personer som hamnat i svåra situationer. När de klappat om varandra går de småpratande in i konferens centrat.

***

Martonio, som är den förste talaren, ställer sig mitt på podiet. Böjer sig ner och trycker på en knapp. På den stora duken framträder en bild av en grupp personer. Han vänder sig mot åhörarna och pekar på bilden. "Här har jag placerat in en notarie i denna grupp med människor. Kan ni se vem av dem som är notarien? Framför honom syns många ansikten med rynkande pannor. Men ingen säger någonting.

Som ni ser är det inte så lätt. Därför tror jag att vi notarier relativt enkelt kan smälta in bland människorna på Jorda och deras miljöer. Precis som på den här bilden. Utseendet blir alltså inga problem. Jag tror att ingen kommer att bry sig då de träffar oss notarier. Men vad skulle hända om våra kunskaper och erfarenheter skulle bli kända?

Vad säger du Tora?"

Tora reser. Jag tror att vår kunskap skulle kunna missbrukas för att skaffa sig makt.

Det tror jag också. Under veckan har vi talat mycket om detta problem. Vi är helt överens om att absolut inte missbruka vårt tekniska kunnande. Här ska samarbete gälla, ingen strävan efter makt. Det sociala ledarskapet ska alltid gälla i alla umgängen.

Osma minns mycket väl denna uppmaning när jordagruppen lämnade Gårda.

Han reser sig upp. Dina synpunkter har på många sätt visat sig framgångsrika, Inte minst för våra politiker. Borde det inte vara så att visdom alltid bör gå före maktbegär?

Ja vi borde ha lyssnat på våra forskares visdom och farhågor vad gäller vår egen miljöförstöring.

Vi avser nu att nyttja denna visdom vid våra förhandlingar med Jorda Visa dem att det som hänt oss även kan hända dem.

Samtidigt ska vi tala om hur vi kan hjälpa dem för att undvika naturens vrede, som Orkny brukar säga.

Martonio lägger ut en bild.

Det här är vad som hänt oss och det är också vad vi kan hjälpa människorna att undvika.

På väggen kan alla läsa:

Konstgödsling av våra åkrar har lett till en ökning av kväve och fosfor i vår natur och i våra hav. Det har starkt påverkat våra växter och fauna. Den biologiska mångfalden har minskat drastiskt.

Jordartsmetaller, till exempel Terbium och Neodym, är ytterligare en källa till problem. De har använts i mobiltelefoner, tv-apparater, kylskåp, lågenergilampor och elmotorer i hybridbilar. Jordartsmetaller har också använts i våra vindkraftverksturbiner. Dessa har bland annat använts för att minska användningen av fossil energi, men gruvbrytningen har ställt till stora miljöförstöringar.

Fosfor är en förutsättning för växternas fotosyntes. Den är mycket viktig för att vårt nervsystem och våra muskler ska fungera. Utan fosfor inget liv. Men framtagandet har ställt till med många problem.

Fosfor bryts i våra gruvor och används för att göra konstgödsel. Men när den plöjs ner i vår matjord så går den upp i växter som vi äter. Fosfor passerar sedan genom våra kroppar och spolas sen ut i haven där den bidrar till övergödning.

Den fossila energianvändningen har lett till att utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser har värmt upp planeten och skapat olika väderrelaterade katastrofer.

Kärnkraftsavfall har skapat radioaktiva ödemarker där ingen kan bo eller verka.

Martonio pekar mot tavlan. Som ni ser är det mycket vi kan hjälpa människorna att undvika. Han lägger ut en ny bild av ett totalt ödelagt landskap. Det här är orsaken till att vi nu måste lämna vår kära planet.

Som ni ser har mycket hänt här på Gårda.

Planetens ekosystem har försämrats i en allt högre takt beroende på att det ena systemet påverkar det andra. Det har uppstått en rundgång. Mer om det får vi säkert höra av vår miljöchef senare. Vi är alla överens om att dagen då inget liv kan existera närmar sig mycket snabbt.

Hålde harklar sig och pekar mot bilden. Visst är det skrämmande. Intressant också att höra din analys av orsakerna. Den här veckans konferens kommer mycket att handla om de åtgärder vi måste prioritera för att kunna förlänga vår vistelse här på Gårda. Låt oss nu använda vår gemensamma visdom.

Fosby, som snart anländer hit, kommer att informera om Jorda projektets kommande arbete.

***

Ett hånleende glider över Bovas läppar.

Visdom, ni skulle aldrig ha avskedat Murbak. Hans besvikelse har nu lett till en egen organisation som jag, lyckligtvis, fått äran att tillhöra. Vi arbetar nu för att ta makten, speciellt över Jorda och Kryptus projekten. Här sitter jag som invald i Trustkomutionen. Hur han lyckats få in mig på det här mötet är en gåta. Han är genialisk, men tyvärr har han sina sadistiska sidor. Han känner hur det knottrar sig över hela kroppen, då han tänker på de forskare som Murbak kidnappat. De har inga andra möjligheter än att lyda honom in i minsta detalj. Hemskt men spännande. Då det här är över kan vi vältra oss i lyx. Hans planer för att ta över makten på Jorda är spännande. Tänk att få åka till Jorda och leva ett lyxliv. Han har lovat att de som hjälper honom, ska få använda Jordas människor som slavar. Hoppas bara att Kevi, som han fått in i jordagruppen ska lyckas spränga forskargruppens chefs rakuid. Vår man, i jordagruppen, kommer snart att kunna ta makten över Jorda.

***

Osma ser Fosby komma med bestämda steg in i entréhallen. Noterar att han ser sig om för att sedan komma fram emot deras bord. Han är klädd i en yvig flanellskjorta instoppad i ett par hängiga vadmalsbyxor. Håret verkade han inte ha kammat sedan han steg upp på morgonen. Väl framme vid bordet skjuter han upp sina glasögon i pannan och sätter sig. Den som såg honom för första gången, skulle säkert ha klassat honom som en bohem. Men skenet bedrar. Han är en väl aktad forskare med många framstående projekt bakom sig. De som samarbetat med honom har bara goda ord att säga om honom. Knivskarp i intellektet är ofta det man får höra om honom.

Hålde som åter tagit plats i talarstolen, vänder sig mot Fosby.

Vi är nu alla intresserade av att höra hur det går för våra Jordagrupperna.

Fosby nickar och reser sig upp och går fram till talarstolen

Jag har talat med Linky. De kommer att landa på Jorda om två dagar. Allt fungerar som det ska. Stora delar av tiden har de studerat den data de har av Jorda. Han har hållit i gång besättningarna varje dag med nya uppgifter om förhållandena på Jorda. Han har varit mycket beslutsam på den punkten."

Jag är helt övertygad om att ni har tagit ett gott beslut då ni utsåg honom till befälhavare?

Martonio inflikar. Var det inte Murbaks företag som ville anställa honom som koordinator för deras verksamhet i Tranciania? Hans eden" som han kallar sitt område.

Det är riktigt, men Linky gillade inte hans inställning. Han tyckte det var något mystiskt med verksamheten, så det blev ett nej.

Martonio ser på Fosby med glimten i ögat. Synsk skulle jag säga. Han anade vad Murbak stod för.

Det skulle man kunna säga. Fosby fortsätter. Det känns skönt att jordagrupperna snart är på plats och kan börja sitt arbete. Vi måste nu koncentrera oss på Murbak och hans organisation. Jag anser att det har varit alldeles för lätt för honom att få köpa upp de giftfria områdena som han nu kan styra över. Det har gett honom en enorm makt över vår matproduktion och våra vattenreserver. Han måste stoppas!

Orkny slår näven i bordet. Det som är skrämmande är att han mottagits med öppna armar av så många. Han har sett till att allt fler blir beroende av honom. Många anser att hans områden har blivit det Eden" som Murtak proklamerar för.

Martonio bryter in.

Så sant, jag håller med! Politiskt tror jag det är omöjligt att stoppa hans projekt. Han ses som en frisk fläkt för bevarandet av vår flora och fauna. Han är älskad av många. Det är det som gör det möjligt för honom att köpa upp mer mark. Han är säkert den rikaste och kanske den mest populära personen på Gårda, vilket naturligtvis ökar hans makt ännu mer. En farlig makt vill jag säga.

***

Vad de inte vet, tänker Bova, är att Murbak, under många år, i hemlighet byggt upp en stor arsenal av kontaminerat material från gamla kärnkraftsanläggningar, uttjänta atomubåtar och fabriker.

Han har till och med fått betalt för att ta hand om detta avfall. Inga kostnader för honom, bara inkomster. Han är inte bara en affärsman. Han är ett geni, men ett farligt geni, som bara vill ha mer.

Ingen kan ana att denne miljökämpande ikon är den som står bakom mängder av stölder, kidnappningar, mord och mutskandaler. En ikon som inte kommer att dra sig för att placera ut atomavfallet och förstöra ännu större områden, om det skulle gagna hans syften. Bara det gynnar hans verksamhet och ger honom mer makt.

Han har ju sitt Eden. Hans trygga plats där han i säkerhet kan utforma sina djävulska planer. Han vill skapa sig ett totalt herravälde över Gårda och samtidigt göra sig själv oumbärlig.

Inom sitt Eden kan han bestämma allt. Hit släpper han bara in dem som han själv behöver för sina planer.

Jag känner mig priviligierad som får tillhöra hans utvalda. Hans planer kommer att innebära döden för miljarder innevånare.

Kap 2.

Linky ser att informationsdisplayen tänds. Skönt, bara trettio minuter kvar till landning, snart är vi på Jorda, men hans känsla känns ändå inte bra. Varför känner jag alltid sådan oro inför retardationen? Han tittar ut för att se när bromsklaffarna ska slå ut för att bromsa rakuiden. En stark varningssignal gör att han rycker till. Samtidigt skärps hans sinnen då han ser att det på displayen står katastroflarm, bromsklaffarna låsta. Vi kommer att kraschlanda hör han besättningen ropa. Ljudnivån stiger till ett kraftigt dån samtidigt som displayen blinkar. Lämna farkosten!

***

Kugge är som vanligt i sin ödsliga stuga i norra Sverige. Här ska han jaga och fiska.

Han vaknar av ett dånande ljud. Hela stugan skakar. Tavlorna på väggarna ramlar ner och dörrarna till köksskåpet öppnas. Koppar och fat faller ut på golvet.

Jordbävning, tänker han. Samtidigt som stugan lyses upp av ett starkt ljussken hörs en kraftig knall. Fönstren krossas och glassplitter flyger som projektiler genom stugan.

Det dånar i huvudet, vad har hänt? Yrvaken och omskakad reser han sig upp. På golvet ligger nu en salig blandning av trasigt porslin, grytor och kläder blandat med vatten och glassplitter från de söndersprängda fönstren. Vilken röra. Det han så prydligt hängt upp ligger nu utspritt på golvet. Endast ett par tröjor hänger kvar på ett par stolar som flyttats