Klockan är fem i tolv: Vad väntar du på?

By Lars-Arne Sjöberg

Vi har många klimatutmaningar framför oss. En del finns på det privata och mänskliga planet . Andra utmaningar förväntar vi oss att näringslivet och politiker ska ta ansvar för.

Det finns enorma system som påverkar jordens klimat. De kallas också sovande jättar som håller på att vakna och kan medföra oåterkalleliga konsekvenser.

Här ligger fokus i första hand på stora globala klimatpåverkande processer.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Sep 23, 2021
• ISBN: 9789180075251

Lars-Arne Sjöberg

LARS-ARNE SJÖBERG är en pensionerad professor och universitetsråd från Karlstad. Han har skrivit ett 30-tal böcker inom områden så som klimat, miljö, teknik och integration.

Book preview

Klockan är fem i tolv

Titelsida

Inledning

Det krävs stora förändringar av jordbruket

Parisavtalet

Klimatflyktingar

Klimatskepticism

Miljöpåverkande i vardagen

Klimatneutral cementfabrik på Gotland

Arktis och Antarktis

Skogsbränderna i Sibirien

Avverkningen av regnskogen

Försvagning av Golfströmmen

Naturkatastrofer och extremväder

Globala sjukdomar

Biologiskt mångfald hotad

Teknik räcker inte för att lösa klimatkrisen

WWF: Agera innan en miljard människor påverkas av klimatförändringar

Fem klimatscenarier för jordens framtid

Kommer energi och andra råvaror att räcka

Jorden 2050: Mänskliga civilisationens undergång

Då kan jorden bli obeboelig

Sverige ställer om

Titel

Impressum

KLOCKAN ÄR

FEM I TOLV

Vad väntar du på?

Lars-Arne Sjöberg

Utgivna böcker av samma författare:

Vårt dagliga bröd giv oss…i morgon?

Fossil energi på väg ut

Nu blir vi digitaliserade

Framtidstro eller klimatångest

Såga, bränna, koka eller…?

193 spännande forskningsnyheter

Året är 2050

Avfall – resurs eller problem?

De nya svenskarna

Dagens och morgondagens kemiteknik

Textilier - idag och i morgon

Onödig vetande

Svensk kemiindustri

Sverige ett land i förändring

Lantis eller stadsbo

Sverigebilden – vår egen och andras

Kemiindustrin – En framtidsbransch?

Jordens undergång eller bara ett hack i kurvan

Plast på fel plats – I havet och på land

Kemikaliejordbruk eller ekologiskt jordbruk

Mat från jord och vatten

Fossilbil eller fossilfri bil

Äta insekter är inte bara en fluga

Bild omslag: Gratis bilder på Pixabay

Copyright 2021 Lars-Arne Sjöberg

Förlag: BoD

Tryck: BoD

Alla rättigheter förbehålls

Inledning

Nu är det allvar. Det sker en snabb avsmältning av isen på Grönland. Det vatten som frigörs under två dagar är nog för att täcka Götaland och Svealand med 1 dm vatten¹.

Vi befinner oss i en kapplöpning där vi tävlar mot naturen. Av slentrian fortsätter vi i invanda hjulspår och undrar vad som händer. Det blir varmare, vi har många kraftiga väderfenomen och vi får rapporter om smältande isberg, brinnande skogar, översvärmningar. Som människa känner man vanmakt: Vad kan jag göra, vad gör politikerna, vad gör företagsledarna?

Framtiden rusar mot oss. Forskarna ska utifrån kunskap om vad som hittills hänt förutspå framtiden. Det är oroande när forskarna gång på gång tvingas konstatera att klimatpåverkande processer kommer tidigare och med stigande krafter än förväntat.

Vi har växthuseffekten där vi genom att mäta koldioxidhalten i atmosfären får veta om jordens har feber. Hur har vi lyckats i våra ansträngningar att minska på växthuseffekten?

Havsnivån stiger i högre takt ²

Med ökad global genomsnittstemperatur stiger havsnivån. Havsnivån stiger kraftigt, isarna vid polerna smälter allt snabbare.

Med ökande halter av växthusgaser – i huvudsak koldioxid – stiger temperaturen. När solen skiner på jorden värms jorden upp. Värmen reflektion sker med en annan våglängd och kan hejdas av växthusgaserna i atmosfären och jorden värms upp.

Människans påverkan på klimatet ³

De flesta klimatforskare är övertygade om att den accelererande klimatförändring vi ser i dag beror på mänskliga aktiviteter. Den förstärkta växthuseffekten och den globala uppvärmningen är ett faktum. Våra utsläpp rubbar naturens balans idag, och ännu mer i framtiden.

Klimatet är ett trögt system att påverka. Den temperaturökning vi ser idag är resultatet av de utsläpp som skett historiskt. Vi har hittills bara sett en del av den uppvärmning som den förstärkta växthuseffekten under 1900-talet kommer orsaka. På samma sätt kan de åtgärder vi vidtar nu kanske inte kommer att påverka klimatet förrän efter flera decennier i framtiden.

Från industrialismens början har mängden koldioxid i atmosfären ökat markant – från knappt 280 ppm (parts per million) till 400 ppm, varav den största delen bildats under tiden efter andra världskriget.

Haven buffrar värme och koldioxid. Detta har dämpat en del av effekterna av koldioxidproduktionen och därav ökande global temperatur. Men höjd vattentemperatur medför också en volymökning av vattnet.

Ett tvärstopp av koldioxidutsläpp medför inte direkt en fortsatt klimatförändring. Växthusgaser ackumuleras i atmosfären och det finns en inbyggd tröghet i klimatsystemet genom att världshaven fungerar som en buffert. Under de senaste 40 åren har världshaven buffrat den stora majoriteten av den globala uppvärmningen som vi orsakar. Men förr eller senare blir haven så varma och fulla av koldioxid att de avger mer än de tar upp. Temperaturökningen i luften ökar då mycket snabbare än idag. Varmare och surare hav är skadliga för fisk, korallrev och marina ekosystem.

Förbränning av fossila bränslen (kol, olja och naturgas), jordbruk och skogsskövling leder till ökade halter växthusgaser. När mängderna av koldioxiden ökar så kan inte växtligheten ta dessa koldioxiden hamnar utanför det naturliga kretsloppet.

Cirka 80 procent av världens energiförbrukning kommer från fossila bränslen, som ligger bakom majoriteten av utsläppen av koldioxid.

Vi har av fossil kol, olja och gas som är utvinningsbar som är åtminstone