Dagens och morgondagens kemiteknik
()
About this ebook
Vi är på väg in i en klimatkris, där temperaturstegringar sannolikt kommer att medföra stora förändringar av levnadsvillkoren för oss alla.
Syftet med denna bok är att ge en kemiteknisk allmän-bildning och inte en specialistutbildning. Företag, ägare och produktionsbetingelser har tonats ner, eftersom dessa förändras över tid. Istället betonas produkter och forskningen strävan att byta ut fossila ämnen mot förnyelsebara.
Lars-Arne Sjöberg
LARS-ARNE SJÖBERG är en pensionerad professor och universitetsråd från Karlstad. Han har skrivit ett 30-tal böcker inom områden så som klimat, miljö, teknik och integration.
Read more from Lars Arne Sjöberg
193 spännade forskningsnyheter Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsSverigedemokraterna: Inifrån och utifrån Rating: 5 out of 5 stars5/5Framtidshopp eller klimatångest?: Himmel eller helvete Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsNyfiken på människans avtryck i naturen Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsLantis eller stadsbo: Var vill du bo? Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsFossil energi på väg ut: Men vad kommer i stället? Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsSvensk kemiindustri Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsSåga, bränna, koka eller...?: Skogen en guldgruva Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsMot en okänd morgondag: Vad vet vi och vad tror vi om framtiden? Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsKlockan är fem i tolv: Vad väntar du på? Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsLever vi på räntan eller tär vi på kapitalet?: - Att hushålla med jordens resurser Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsTEXTILIER: IDAG OCH I MORGON Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsNu blir vi digitaliserade: Vi blir 0:or och 1:or Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsOnödigt vetande...: ...eller bara trams? Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsNyfiken på framtidens energi Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsAvfall - resurs eller problem? Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsSverigebilden: Vår egen och andras Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsNyfiken på Sverigedemokraterna Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsNyfiken på konstiga lagar och regler Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsKlimatkrisen: Vi lämnar spår efter oss Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsAtt äta insekter: inte bara en fluga Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsFossilbil eller fossilfri bil? Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsPlast på fel plats Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsNyfiken på framtidens mat Rating: 0 out of 5 stars0 ratings
Related to Dagens och morgondagens kemiteknik
Related ebooks
Svensk kemiindustri Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsNyfiken på skogen och dess nya produkter Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsSåga, bränna, koka eller...?: Skogen en guldgruva Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsKoldioxidläckage eller konkurrensfördel?: Om balansgången mellan industri- och klimatpolitik Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsNyfiken på vårt avfall Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsAvfall - resurs eller problem? Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsFossilbil eller fossilfri bil? Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsVillkor och möjligheter för kemisk storindustri i Sverige Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsPlast på fel plats Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsNyfiken på framtidens energi Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsNyfiken på framtidens jord- och skogsbruk Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsKlockan är fem i tolv: Vad väntar du på? Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsNyfiken på framtidens arbetsmarknad Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsTEXTILIER: IDAG OCH I MORGON Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsNyfiken på vad som är på gång i forskarvärlden Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsFossil energi på väg ut: Men vad kommer i stället? Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsNyfiken på framtidens bilar Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsCirkulär kemi: Resan från kemipanik till cirkulär ekonomi Rating: 5 out of 5 stars5/5Nyfiken på framtidens textilier Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsSkogens roll i energi- och klimatomställningen Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsNyfiken på all denna plast Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsJordens undergång: eller bara ett hack i kurvan Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsLever vi på räntan eller tär vi på kapitalet?: - Att hushålla med jordens resurser Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsElbrist i storstäderna - ett marknadsperspektiv Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsNyfiken på klimatet Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsNyfiken på hur vi kan bromsa växthuseffekten Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsKemikaliejordbruk: eller ekologiskt Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsNyfiken på vad vi ska köra våra bilar på Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsEn teknikneutral elmarknad - med en effektiv elmarknadsdesign och nättariffstruktur Rating: 0 out of 5 stars0 ratings
Related categories
Reviews for Dagens och morgondagens kemiteknik
0 ratings0 reviews
Book preview
Dagens och morgondagens kemiteknik - Lars-Arne Sjöberg
Dagens och morgondagens kemiteknik
Titelsida
DAGENS OCH MORGONDAGENS KEMITEKNIK
BASINDUSTRI
SKOGSINDUSTRI
FÄRGINDUSTRI
LÄKEMEDELSINDUSTRIN
LIVSMEDELSINDUSTRIN
PETROKEMI OCH RAFFINADERIER
GRUVOR, MINERALER OCH METALLISKA MATERIAL
VATTEN
INDUSTRIELLA ENHETSOPERATIONER
INDUSTINS KLIMATPÅVERKAN
FOTOSYNTESEN OCH VÄXTHUSEFFEKTEN
EN GRÖN PROCESSTEKNIK
NYA PLASTRÅVAROR
FRAMTIDENS SKOGSINDUSTRI
FRAMTIDENS MATERIAL
GASER
ALKOHOLER
BIOMASSBASERAD ENERGIPRODUKTION
BENSIN- OCH DIESELSUBSTITUT
FRAMTIDSVISON
NÅGRA FRAMTIDA APPLIKATIONER
HÅLLBAR UTVECKLING
Impressum
Dagens och morgondagens
kemiteknik
Lars-Arne Sjöberg
Tidigare utgivna böcker av samma författare:
Sverigedemokraterna – Inifrån och utifrån.
…och den ljusnande framtid är vår?!? – Vad vet vi och vad tror vi om framtiden.
Lever vi av räntan eller tär vi på kapitalet? - Att hushålla med jordens resurser.
Nya Sverige och de nya svenskarna – Mångfaldens möjligheter och utmaningar.
Vårt dagliga bröd giv oss idag – Kommer maten att räcka till?
Fossil energi måste ut – Vad kommer i stället?
Nu blir vi digitaliserade – Vi blir 1:or och 0:or.
Framtidshopp eller klimatångest? – Himmel eller helvete?
Såga, bränna, koka eller…- Skogen en guldgruva!
193 spännande forskningsnyheter – Inom miljö, klimat och teknik
Året är 2050 - Ljuset i tunnel eller…?
Avfall – resurs eller problem?
De nya svenskarna – tillgång eller problem?
© 2020 Lars-Arne Sjöberg
Förlag: BoD
Alla rättigheter förbehålls
DAGENS OCH MORGONDAGENS KEMITEKNIK
Den framtidiga utmaningen för kemisk industri är att utveckla processer och använda råvaror, som minskar utsläppen av sk. växthusgaser. Detta innebär att vi måste byta till fossilfria råvaror och drivmedel.
Vi är på väg in i en klimatkris, där temperaturstegringar sannolikt kommer att medföra stora förändringar av levnadsvillkoren för oss alla.
All industri blir mer och med digitaliserad och vi blottar oss för illvilliga krafter, som kapar och skadar vår integritet.
Syftet med denna bok är att ge en kemiteknisk allmän-bildning och inte en specialistutbildning. Företag, ägare och produktionsbetingelser har tonats ner, eftersom dessa förändras över tid. Istället betonas produkter och forskningen strävan att byta ut fossila ämnen mot förnyelsebara.
Vi kommer att få se stora förändringar inom branschen. De stora svenska kemiindustriföretagen kommer att fortsätta med att producera sina produkter men med fossilfria råvaror och energi.
Kemiteknik
Kemiteknik är tillämpningen av kunskaper i kemi ofta tillsammans med kunskaper inom områden såsom livsmedelsvetenskap, biologi, mikrobiologi, fysik, matematik med mera för att finna tekniska lösningar på problemen¹.
Kemitekniken innefattar omvandling av råvaror eller kemikalier till mer användbara och värdefulla produkter, men innefattar även framtagande av nya material och tekniker såsom nanoteknik, bränsleceller och biomedicinsk teknik.
Kemitekniken är en teknologi och en sorts ingenjörskonst. Högst centralt inom kemitekniken är utrustningen som används till exempel till separationsprocesser, rening för analys osv. Många processteg kräver en kontinuerlig process.
Kemiteknik innefattar även design, optimering och underhåll av biologiska och kemiska processer vid storskalig produktion. En av de huvudsakliga uppgifterna är att se till så processen sker säkert, hållbart och ekonomiskt².
Industriproduktionens sammansättning år 2019 i Sverige ³
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kemiteknik
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kemiteknik
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Produktion-och-Investeringar/Industriproduktionens-sammansattning/?graph=/1033/all/all/
BASINDUSTRI
Baskemikalier är industriellt framställda kemiska ämnen som tillverkas i stor volym till lågt pris. Andra namn kan var bulkkemikalier eller volymkemikalier.
Globalt rör sig ofta årsproduktionen om hundratusentals till miljontals ton per år för respektive baskemikalie. Bland baskemikalierna finns såväl oorganiska som organiska ämnen, och oftast rör det sig om ämnen som har en mycket bred användning som råvaror inom många olika områden.
Dessa ämnen är i regel råvara för nästa förädlingssteg, som leder till nya produkter.
En annan typ av företag inom samma kategori är t.ex. skogsindustrin, där stora volymer produceras i kontinuerliga processteg.
Motsatsen till baskemikalier är finkemikalier eller specialkemikalier, som tillverkas i betydligt mindre mängd och till högre pris. Några av produkterna t.ex. från läkemedelsföretagen har också fått en global marknad.
OORGANISK BASINDUSTRI
Basindustrin står för en stor del av sysselsättningen i Sverige, ca 400 000 svenskar är direkt eller indirekt beroende av basindustrin¹.
Fabrikerna genererar sysselsättning runt fabrikerna såsom transporter, varor och servicetjänster vilket har stor betydelse för den lokala och regionala tillväxten.
En av de viktigaste förutsättningarna för basindustrin är en säker tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Varje år vidareförädlar de svenska basindustrierna nästan 40 TWh elkraft, en fjärdedel av Sveriges totala elanvändning. Elkostnaderna är en stor kostnadspost och kan motsvara upp till 40 procent av förädlingsvärdet. För de elintensiva företagen kan elkostnaden ligga i nivå med lönekostnaden.
Industrin är en överlevnadsfråga för stora delar av landet. Behovet av en stark industriell bas för sysselsättning och tillväxt, särskilt utanför storstadsregionerna, är stort. Basindustrins produkter säljs på en världsmarknad. Genom exporten av produkter baserad på svensk råvara och förädlad med el, som har mycket låga koldioxidutsläpp, gör basindustrin en stor global klimatnytta. Om denna elintensiva produktion istället skett i länder med i huvudsak fossilbaserad elproduktion hade slutprodukternas koldioxidavtryck varit markant högre.
Svavelsyra H2SO4
Svavelsyra används