Fjällens tallar: 10 000 års klimathistoria

By Leif Kullman and Lisa Öberg

Tallen - i mångas ögon vårt vackraste och mest vördnadsbjudande trädslag - utgör själva sinnebilden för nordisk natur och är dessutom ryggraden i vår ekonomi. Häri ligger också fröet till en konflikt mellan bevarande och exploatering. Särskilt tydligt har detta blivit i fjälltrakterna. Här finns de sista relativt orörda boreala skogarna i vår del av världen, med nyckelbiotoper av stort värde för bevarande av den biologiska mångfalden, samt för framtida skogsbiologisk forskning. De fjällnära tallskogarna är dessutom en hittills relativt föga exploaterad resurs för skogsnäringen och utgör, varsamt brukad, en viktig bas för människans utkomst i dessa trakter.
Bristen på grundläggande biologisk kunskap om de fjällnära skogarna - förutsättningen för deras existens och förvaltning - har gjort den här konflikten särskilt inflammerad. Frågan har kommit i nytt ljus under senare år, då effekterna av ett förväntat, varmare klimat kan tyckas ha undanröjt tidigare klimatbetingade föryngringshinder och välgrundade restriktioner för storskaligt, fjällnära skogsbruk.

Här ges en bild av tallen (Pinus sylvestris) och dess uppträdande, i nutid och förfluten tid, vid gränsen mot kalfjäll och tundra.
Vi har valt att främst fokusera på tallarna i själva trädgränsen, eftersom det är här vi ser klimatets inflytande allra klarast. Ett av våra mål är att belysa fjälltallarna så som viktiga, inspirerande och kunskapsberikande delar av ekosystem, väl värda att bevara för framtiden.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Jan 8, 2019
• ISBN: 9789178517282

Leif Kullman

Leif Kullman (född 1948) är professor emeritus i naturgeografi och växtekologi. Han arbetar fortfarande med forskning, som berör vegetations- och klimatförändringar i fjäll- och fjällnära områden. Leif har gjort banbrytande upptäckter när det gäller trädens invandring efter den senaste istiden. Dessutom har han visat hur de senaste 100 årens klimatförbättring påverkat fjällens natur, särskilt trädgränserna. I sistnämnda sammanhang har han lagt grunden till ett storskaligt övervakningsprogram.

Book preview

INNEHÅLL

OM FÖRFATTARNA

Leif Kullman

Lisa Öberg

FÖRORD

DET YTTERSTA TRÄDBANDET

TALLENS EKOLOGI

Gynnas av skogsbränder

Ytliga rotsytem - ökad risk för vindfällning

Frosttorka och andra skador

Föryngring och spridning

FJÄLLTALLENS HISTORIA

Långsam avkylning

Växter på is

Blåbär - en rest av forna tiders skogslandskap

Medeltiden och Lilla istiden

Skyddsskogslagen 1903

Klimatet förbättras

1930-talets gynnsamma vändning

Subalpint fjälltallbälte

MÄNNISKAN OCH FJÄLLTALLEN

Tamrenskötseln

Fjällbönderna och fäbodväsendet

Gruvbrytning

Sågtimmer

OVISS FRAMTID

REFERENSLITTERATUR

Forskarteamet Leif Kullman, Lisa Öberg och hunden Rasmus. Ekorrglaciären, Sylarna (Jämtland). 2008-08-24.

OM FÖRFATTARNA

Leif Kullman

Leif Kullman (född 1948) är professor emeritus i naturgeografi och växtekologi. Han arbetar fortfarande med forskning, som berör vegetations- och klimatförändringar i fjäll- och fjällnära områden. Leif har gjort banbrytande upptäckter när det gäller trädens invandring efter den senaste istiden. Dessutom har han visat hur de senaste 100 årens klimatförbättring påverkat fjällens natur, särskilt trädgränserna. I sistnämnda sammanhang har han lagt grunden till ett storskaligt övervakningsprogram.

Lisa Öberg

Lisa Öberg (född 1958) är fjällekolog och fil.dr. i biologi med klimatrelaterade förändringar av den alpina trädgränsen i Skanderna som forskningsämne och med kol 14-datering av fjällens urgamla granar som en viktig och spännande del i forskningen. Arbetar huvudsakligen som frilansande fjällekolog, naturfotograf och författare och åtar sig uppdrag som guidningar, kurser och föredrag.

Tillsammans har Leif och Lisa tidigare gett ut Fjällens urgamla granar - en faktabok och Fjällbjörkskogen - vår unika och ständigt föränderliga nordiska lövskog.

Drygt 500 år gammal tall, som markerar trädgränsens läge för 100 år sedan, 795 m ö.h. Därefter har trädgränsen stigit till 940 m ö.h. Fulufjället, 810 m ö.h. 2013-07-27.

FÖRORD

Tallen – i mångas ögon vårt vackraste och mest vördnadsbjudande trädslag – utgör själva sinnebilden för nordisk natur och är dessutom ryggraden i vår ekonomi. Häri ligger också fröet till en konflikt mellan bevarande och exploatering. Särskilt tydligt har detta blivit i fjälltrakterna. Här finns de sista relativt orörda boreala skogarna i vår del av världen, med nyckelbiotoper av stort värde för bevarande av den biologiska mångfalden, samt för framtida skogsbiologisk forskning. De fjällnära tallskogarna är dessutom en hittills relativt föga exploaterad resurs för skogsnäringen och utgör, varsamt brukad, en viktig bas för människans utkomst i dessa trakter.

Bristen på grundläggande biologisk kunskap om de fjällnära skogarna – förutsättningen för deras existens och förvaltning – har gjort den här konflikten särskilt inflammerad. Frågan har kommit i nytt ljus under senare år, då effekterna av ett förväntat, varmare klimat kan tyckas ha undanröjt tidigare klimatbetingade föryngringshinder och välgrundade restriktioner för storskaligt, fjällnära skogsbruk. Historiskt vet vi dock att klimatet svänger kraftigt i nordliga fjälltrakter. Skogsbruk under dessa förutsättningar kan därför inte bedrivas med uthållighet utan kräver stor återhållsamhet.

Med den här boken vill vi försöka ge en bild av tallen (Pinus sylvestris) och dess uppträdande i nutid och förfluten tid vid gränsen mot kalfjäll och tundra. Vi har valt att främst fokusera på tallarna i själva trädgränsen, eftersom det är här vi ser klimatets inflytande allra klarast. Ett av våra mål är att belysa fjälltallarna så som viktiga, inspirerande och kunskapsberikande delar av ekosystem, väl värda att bevara för framtiden.

Ett bärande tema i boken är tallens dominerande roll i fjällens närhet under den varmaste perioden