Trädgränsen: en hot spot för klimatförändringar

By Leif Kullman and Lisa Öberg

Träd och andra organismer som lever på gränsen till sin förmåga, reagerar snabbt på klimatförändringar. Fjällens trädgränser är därför tydliga och bra indikatorer på att klimatet ändras. I text och bild vill vi här ge läsaren kunskap och förståelse för hur trädgränsen har varierat över tid samt dess relation till klimatet. Vi presenterar även nya rön och spännande upptäckter om fjällens trädgränser under de första isfria årtusendena, efter den senaste istiden. Detta ger oss perspektiv på de klimatrelaterade förändringar som sker i fjällen i dag. Innehållet baseras på robusta empiriska data, förankrade i internationell vetenskaplig litteratur.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Mar 31, 2023
• ISBN: 9789180803502

Leif Kullman

Leif Kullman (född 1948) är professor emeritus i naturgeografi och växtekologi. Han arbetar fortfarande med forskning, som berör vegetations- och klimatförändringar i fjäll- och fjällnära områden. Leif har gjort banbrytande upptäckter när det gäller trädens invandring efter den senaste istiden. Dessutom har han visat hur de senaste 100 årens klimatförbättring påverkat fjällens natur, särskilt trädgränserna. I sistnämnda sammanhang har han lagt grunden till ett storskaligt övervakningsprogram.

Book preview

Omslagsbild främre: Fjällbjörk i Getryggens nordöstra sluttning (Jämtland). 2021-09-24.

Omslagsbild bakre: Vitsippor i Storsnasens sydöstra sluttning (Jämtland). 2011-05-20.

INNEHÅLL

FÖRORD

OM FÖRFATTARNA

LANDSKAP I STÄNDIG FÖRÄNDRING

TRÄDGRÄNSEKOTONEN

FÖRSVUNNA LANDSKAP

NY OCH RIKARE FJÄLLVÄRLD

FJÄLLEN BESTÅR

PERIFERA LÅGFJÄLL

TALLENS GENERATIONSSKIFTE

TRÄDARTSGRÄNSEN

RIKARE FJÄLLFLORA

TRÄD OCH ANDRA VÄXTER PÅ GLACIÄRER

FJÄLLENS VÄXTSAMHÄLLEN I ETT VARMARE KLIMAT

TILLFÄLLIGT BAKSLAG I KLIMATFÖRBÄTTRINGEN

MÄNNISKANS ROLL I FJÄLLANDSKAPET

SAMMANFATTNING

REFERENSER

FÖRORD

Ingen annanstans syns effekterna av klimatets ständiga växlingar så tydligt som vid trädgränsen – gränsen mellan skog och fjäll. Det är en komplex, diffus och dynamisk övergångszon, en ekoton, mellan två fundamentalt olika och i grunden klimatbetingade landskapstyper; skog och kalfjäll.

Trädgränsen, i vid bemärkelse, är en känslig markör vars förändringar har en central roll när det gäller tidig upptäckt av ekologiska effekter av klimatförändringar. Förskjutningar av trädgränsens läge och ändringar av artsammansättningen i trädgränsekotonen, ger ett dynamiskt, holistiskt och illustrativt uttryck för genomgripande omdaningar på olika nivåer i fjällnära ekosystem. Här försöker vi presentera det hela i en lättillgänglig, balanserad och rikt illustrerad form. Vi fokuserar främst på observerade data rörande skandinaviska förhållanden och vi utgår från det som verkligen har hänt, i stället för modeller och simuleringar av en i alla avseenden oviss framtid. Vi redogör även för de ekologiska konsekvenserna av perioder med svalare klimat som tillfälligtvis avbrutit den varmare trenden sedan tidigt 1900-tal.

Innehållet grundas på drygt 50 års studier av vegetationsförändringar i de svenska fjällen och bidrar med ny kunskap om fjällens vegetationshistoria efter den senaste istiden. Den senare aspekten sätter nutida och eventuella framtida förändringar i deras rätta perspektiv.

För en ingång till den vetenskapliga bakgrunden hänvisas till referenser i slutet av boken. Här finns också anvisningar till mer populärvetenskapliga översikter.

För ytterligare fördjupning, rekommenderas våra tidigare utgivna böcker:

Fjällens urgamla granar – en faktabok/Ancient alpine spruces – life and history (2013)

Fjällbjörkskogen – vår unika och ständigt föränderliga nordiska lövskog (2018)

Fjällens tallar – 10 000 års klimathistoria (2018)

Fjällens granar – tidiga invandrare och enastående överlevare (2019)

Smältande glaciärer – forna tiders klimat, träd och skogar (2019)

Helags & Sylarna – klimatförändringar i storslagna fjäll (2019)

Levande fjäll i ett föränderligt klimat (2020)

I byn Handöl, vid foten av Storsnasen i västra Jämtland, har vi (författarna) vårt basläger. Överst i mitten syns Handölsforsen, fjällmassivet till höger om den är Snasahögarna och till vänster ligger Täljstensvalen (närmast) och Bunnerfjällen.

OM FÖRFATTARNA

Leif Kullman

www.kullmantreeline.com

Leif Kullman (född 1948) är professor emeritus i naturgeografi och växtekologi. Han arbetar fortfarande med forskning, som berör vegetations- och klimatförändringar i fjäll- och fjällnära områden. Leif har gjort banbrytande upptäckter när det gäller trädens invandring efter den senaste istiden. Dessutom har han visat hur de senaste 100 årens klimatförbättring påverkat fjällens natur, särskilt trädgränserna. I sistnämnda sammanhang har han lagt grunden till ett storskaligt övervakningsprogram.

Lisa Öberg

www.lisaoberg.se

Lisa Öberg (född 1958) är fjällekolog och fil.dr. i biologi med klimatrelaterade förändringar av den alpina trädgränsen i Skanderna som forskningsämne och med kol 14-datering av fjällens urgamla granar som en viktig och spännande del i forskningen. Hon arbetar huvudsakligen som frilansande fjällekolog, naturfotograf och författare och åtar sig bland annat foto- och konsultuppdrag, guidningar och föredrag.

Renarna bidrar till att hålla fjällandskapet öppet. Getryggen (Jämtland). 2022-09-22.

LANDSKAP I STÄNDIG FÖRÄNDRING

I regional skala och med stigande höjd över havet avtar temperaturen och växtperiodens längd parallellt med att vindtrycket ökar. Lokalt moduleras temperaturens betydelse för trädgränsens position och struktur av faktorer, som topografi, geomorfologi, vind, jorddjup, växtätande djur och människans utnyttjande av naturen. Resultatet blir att trädgränsens höjdnivå och reaktioner på klimatförändringar kan variera mycket mellan närbelägna lokaler.

Snötäckets utformning och dynamik, i samverkan med vinden, blir med stigande höjd en allt viktigare aspekt för träd och andra växter att förhålla sig till. Det är i hög grad genom snötäckets årliga variationer i mängd och varaktighet som klimatet utövar sitt inflytande på växttäcket i fjälltrakterna. Allt detta i kombination sätter gränser för de olika trädslagens och andra växters livsförutsättningar och utbredning i fjällvärlden.

I vissa trakter har även människans historiska utnyttjande av fjällandskapet långsiktigt påverkat träden och växttäcket, genom rennäring, fäbodväsende, gruvdrift och turism. I varierande grad har dessa verksamheter samverkat med effekter av naturliga klimatvariationer och på så sätt skapat strukturer i det landskap som vi upplever i dag. Det kan därför i vissa lägen vara komplicerat att skilja effekter av ett ändrat klimat och ändrad markanvändning.

Oaktad människans eventuella klimatpåverkan, så kan vi vara förvissade om att så som det levande fjällandskapet ter sig i dag, har det aldrig gjort tidigare och kommer aldrig att göra det framgent. När det gäller fjällens växtlighet och landskapsbild är normen ständig förändring, i samverkan mellan natur och människa. Det är en viktig insikt för myndigheter och enskilda, som har en tendens att betrakta praktiskt taget alla förändringar som hot.

Ung trädgränsbjörk i ullvidesnår. Hårdeggen (Jämtland). 2006-06-18.

TRÄDGRÄNSEKOTONEN

Trädgränsen definieras som höjden över havet för