Statsvälvningen: Förbättringen av regeringsskicket 19-21 augusti 1772

By Göran Mellblom

Gustaf III statsvälvning 19-21 augusti 1772 har skildrats av civila personer men hittills aldrig av militärer och heller aldrig ur Livgardets synvinkel. I stort sett samtliga dokument i de Gustavianska Handlingarna om Statsvälvningen (UUB) är skrivna av militärer för militärer och samtliga som agerar den 19-21 augusti är militärer. Huvudskälet till statsvälvningen är sällan nämnt: Sverige-Finland bedömdes i vida kretsar stå inför sin upplösning på samma sätt och av samma skäl som stormakten Polen. Efter Karl XII död i Norge tvingade segrarmakterna Ryssland m.fl. på Sverige-Finland en regeringsform som gjorde landet svagt. Ryssland tillsatte svensk regent och hade stort inflytande på allt politiskt liv såväl på regeringsnivån som vid riksdagarna, där man mutade ledamöterna inför viktiga voteringar. Ansvarslöst partivälde rasade där motståndare fängslade varandra vid maktskiften.Två förlorade krig, som stormakterna tvingat in Sverige-Finland i, gjorde officerare, underofficerare och soldater misstrogna mot styret. Höga officerare avrättades offentligt. Den nye kungen Gustaf III bedömde efter flera försök med förhandlingar att ingenting hjälpte annat än att sätta sin egen person på spel och öppet be Livgardet om hjälp att, om nödvändigt, med våld störta partiväldet för att få stopp på det utländska inflytandet. Riksdagen skulle tvingas anta en ny regeringsform. Och Livgardet kunde kungen endast nå genom dess underofficerare.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Jan 26, 2021
• ISBN: 9789180074070

Göran Mellblom

Göran Mellblom, född 1960 i Boden och är och kapten vid Livgardet. Han är författare till böckerna Statsvälvningen - förbättringen av regeringsskicket 19-21 augusti 1772 och Frihet är det bästa ting - Sverige-Finlands fälttåg mot ryssar, danskar och norrmän 1788-90.

Book preview

En sådan lag, lika bindande för mig som för Eder, är den jag nu Eder skall föreläsa låta Konung Gustav III tal till ständerna 21/8 1772

Innehållsförteckning

Företal

Förord till den andra upplagan

Förord

Kapitel 1 - Kungen är utlänning

Kapitel 2 - Frankrikes sista försök

Kapitel 3 - Pålitlige troupper

Kapitel 4 - Något är å färde

Kapitel 5 - Skåne inleder

Kapitel 6 - Motvind i Finland

Kapitel 7 - Vaktparad med Konungen

Kapitel 8 - Ensamma män

Kapitel 9 - Livgardet mobiliseras

Kapitel 10- Strid vid Norrtull

Kapitel 11- Klarspråk

Kapitel 12- Skål bussar

Kapitel 13- Bedömning

Bilagor

Officerare och underofficerare aktiva 19-21/8

Livkompaniet rulla 1772-73

Musiker Livgardet 1772-73

Konungens order på inre borggården

Generallöjtnanten RKMO Sprengtporten

Finska lätta dragonkåren – rulla 1770

Prins Fredrik Adolfs regementes organisation 1772

Sprengtportens PM

Svenska Botten medlemsmatrikel

Kongl. Majestäts Lifgardes regementsorderjournal 1772

Hertig Carls rapport från Skåne

Hertig Carls uppfordran till garnisonen i Christianstad

Garnisonens svar på uppfordran

Landshövdingeembetets rapport från Helsingfors

Konglige Majestäts nådiga försäkran

Belöningar och befordringar

Attityder och känslor

Litteraturförteckning

FÖRETAL

Goda vänner övertalade mig under en middag under den varma sommaren 2018 att skriva ner vad jag under årens lopp funnit om Konung Gustav III statsvälvning 19-21 augusti 1772. Sades och gjordes. Ulrika Häller granskade texten med argusögon och den förbättrades. Connie van der Capellen gav mig tips i bokskapandets värld. Johan Johansson uppmuntrade mig att skriva. En kamrat, kaptenen vid Livgardet Lars-Åke Johansson, läste berättelsen och bad mig tillfoga skålen på Norrmalmstorg. Min hustru Eva lät mig hållas med skriverierna. Nästan samtliga handlingar rörande revolutionen 1772 som Konung Gustaf III testamenterade till Uppsala Universitets Bibliotek är skrivna av militärer, för militärer och det som beskrivs i dem utfördes uteslutande av militärer: regementsorderjournaler, generalmönsterrullor för Livgardet och finska Lätta Dragonkåren, dåvarande chefen för Livgardet fältmarskalken greve von Fersens Historiska skrifter och överste Sprengtportens memoarer, protokoll från Riksdagens sekreta utskotts respektive Riksrådets möten. Två civila uppsatser om det engelska postspionaget utgör undantagen. Bilden som tecknas av Livgardets förehavanden, är för oss dagens livgardister häpnadsväckande. Analys av händelseförloppet antyder hur viktigt Ordet är för de inblandade. HMK ger inga order förrän han avgivit ed till högvaktens befäl. De ger inga order förrän HMK givit sina. Gardisterna uppmanas avge ed till HMK efter det denne avgivit sin ed till dem. Så snart ansvarskedjan i och med detta är klar så griper man Riksrådet. När Riksrådet är oskadliggjort avger vaktcheferna Cederström och Taube ed (de vägrade först och arresterats). Utan HMK offentliga ed hade de alla inte på något sätt kunnat försvara sig i domstol vid ett misslyckande. Med denna ed var det möjligt att rädda Sverige-Finland på några timmar. Vi militärer har sedan 1772 ägnat dokumenten flyktigt intresse. Skadan tas nu igen, och det Livgardet sade och gjorde den gången blir härmed tillgängligt för oss militärer idag. Historien berättas utifrån deras och vår synvinkel.

Solhem i Spånga hösten 2018 – våren 2019

Göran Mellblom Kapten vid Livgardet

FÖRORD TILL DEN ANDRA UPPLAGAN

Statsvälvningen var mitt första försök i bokskrivandets konst och omedelbart efter utgivning såg jag vissa lämpliga kompletteringar och ger därför ut denna andra upplaga. Under bearbetningen slog det mig att stämningarna i Stockholm och Sverige-Finland åren innan statsvälvningen tycks påminna om åren innan DDR föll: de berörda politikernas alltmera tilltagande ensamhet, polisens och militärens avvaktande hållning, folkmassornas förlösande glädje och jubel när den gamla regimens förtrollning brutits. Själva upplägget i den andra upplagan är dock detsamma: Statsvälvningen ur vår – Livgardets – synvinkel skildrad av en officer vid Livgardet i en annan tid.

Solhem i Spånga hösten 2020

Göran Mellblom Kapten vid Livgardet

FÖRORD

Regementen har inte sällan sägner om sig, vilka återberättas av gamla män vid pipa och bägare från en äldre generation militärer till en yngre. När jag fick transport till Livgardets dragoner (K1) på sommaren 1981 träffade jag strax på dessa. Man berättade att vi ursprungligen kommit från Finland i samband med kung Gustav III statskupp och sedan blev kvar. Ja, det vill säga, i själva verket organiserades regementet under det viktigaste av alla svenska krig – det Pommerska – i mitten av 1700-talet då armén lärde sig bränna brännvin av potatis! Sedan fördes regementet över till Finland. De pommerska ryttarna förde säkert ett herrans liv, när det stod klart att de skulle förflyttas bortom all ära och redlighet. Därefter kom man på något vis till Stockholm och Gustav III. Senare gjorde sig författaren och journalisten Herman Lindqvist märkbar med historiska program i TV och småningom böcker som framställde historien på ett frejdigare sätt än historielärarna i skolan gjort. Dennes berättarflöden påminde mig om K1 historia; men rollen vi spelade var alltjämt höljd i dunkel. Sedermera visade det sig att kamraterna på Svea livgarde också hade en historia om samma sak och därtill ett glas som Gustav III använt att skåla med dem efteråt. Denna bok författades. Livgardet blir 500 år 2021 och det är på tiden att en skrift även om denna historia finns i detta sammanhang.

Kapitel 1 – KUNGEN ÄR UTLÄNNING

Bröderna Gustav, Karl och Fredrik Adolf

Alla verkligt stora imperier¹ grundas på överlägsen teknologi omsatt i militära potentialer understödda av ett dynamiskt näringsliv en hängiven befolkning. Imperier upplöses av politisk oro, krig och obalanser vilka får ännu flera krig som följd. När Romarriket upplöstes inleddes en flera hundra år lång krigsperiod i Europa, under vilken nya stater uppstod och inte sällan försvann. Polen försvann, Danmarks territorium halverades, Preussen-Brandenburg uppstod, Italien m.fl. fanns inte längre som en samlad stat utan som dussinvis smärre utan inbördes sammanhang. Sverige-Finland är momentant mycket starkt men illa utsatt på längre sikt, i takt med att de större staterna får ordning på sina inre strukturer och arméer. Sverige-Finland utvecklar nämligen under denna en ny modell för arméns och flottans finansiering som medger en avsevärt större och hållbarare militär organisation än tidigare med välordnade sociala och ekonomiska förhållanden för personalen jämte ständiga övningar i små och stora enheter. Sverige-Finland blir därigenom en makt att räkna med.

Indelningsverket

Indelningsverket är i stort konstruerat så att samtliga jordbruksfastigheter, inklusive gods och slott, erlägger skatt genom rekrytering av yrkessoldater och sjömän som avlönas in natura genom egen bostad med odlingslott som jordbruksfastigheterna, rotarna respektive rusthållen står för. När personalen mobiliseras betalar staten kontantlönen och traktamentet. Indelningsverket skapar en för sin tid snabbmobiliserad ytterst effektiv militär organisation. SverigeFinland förmår nämligen, utöver de indelta förbanden, dessutom med kontanta skattemedel finansiera Livgardet, ytterligare infanteri- och kavalleriförband jämte artilleriet som alla är ständigt tjänstgörande s.k. värvade förband. Totalt består armén 1772 av 26 indelta² regementen infanteri à 800-1200 man och 6 kavalleriregementen à 500-1200 man³, 9 värvade⁴ regementen infanteri 800-1600 man och 2 kavalleriregementen à 600 och 1200 man⁵ jämte artilleri och specialenheter. Åtgärder för utvidgning av stridskrafterna i krigstid med reservförband är sedan länge vidtagna inom indelningsverket under benämningen männings-regementen och vargering. Inom den värvade armén vakanthålls i fredstid vissa soldatbefattningar vid regementena i landsorten för att uppfyllas vid krig. Armén inleder småningom försök med lätta jägarförband för strid i småbruten och betäckt terräng för att bättre kunna operera i Finland.

Ledning av operationer

Parallellt studerar Flottan galärteknik i Medelhavet hos staden Venedig och man organiserar Arméns Flotta med lätta enheter för strid i skärgård. Befolkningsöverskottet på landsbygden gynnar rekryteringen starkt⁶. Sverige-Finlands försvarspolitik kan utveckla sin fulla potential genom dess styrelseskick som sedan mycket länge är helt anpassat efter säkerhetspolitiska behov. Konungen utövar personligen överbefälet i operationsområdet med fulla mandat från Riksdagen och är av denna satt i stånd att omedelbart och på stället fatta avgörande beslut. Armén har således ständigt fullt politiskt stöd för sina operationer. Med Konungen följer inte bara en militär stab utan jämväl ett civilt fältkansli dvs regeringsmakten i hemlandet utövades från kungens uppehållsplats i fält. Men när kung Karl XII stupar i en löpgrav i Norge 1718, blev det möjligt för Sverige-Finlands motståndare att åtminstone sätta stopp för ledningsmodellen, om än inte montera ner själva försvarsmakten.

Motståndarna

Utländska makter, Ryssland, Danmark, England och Preussen, driver en utrikes- och säkerhetspolitik som syftar till att hålla Sverige svagt och passivt. Efter Karl XII död har dessa skaffat sig ett avgörande inflytande på tillsättning av svensk regent och Regeringsformen ändras enligt deras anvisningar, vilka antas av Riksdagen 2 maj 1720. Den är konstruerad så att Konungen inte längre ensam får utöva styrande makt, utan delar denna med ett riksråd bestående av 16 medlemmar ur adeln. Den verkliga makten kommer emellertid att utövas av Riksrådet vars medlemmar görs beroende av Riksdagens sekreta dvs hemliga utskott.

1634 års regeringsform, som utgjort grunden för Sverige-Finlands aktiva och kraftfulla utrikes- och säkerhetspolitik, är borta. Men Kung Gustav III ämnar återinföra denna regeringsform, vilket också genomförs dock under annat namn och med vissa skärpningar.

Förfaringssättet, att tvinga på den besegrade en regeringsform som säkerställer svaghet, är vanligt förekommande och påminner om både första och andra världskrigets segrarmakters anvisningar och skapelser, Österrike, Ungern, Förbundsrepubliken respektive Folkrepubliken Tyskland eller Frankrike efter kejsardömets fall sommaren 1815, eller Polen inför sin första delning mellan Ryssland, Österrike och Preussen-Brandenburg 1772.

Frankrike

Stormakten Frankrike strävar i motsatt riktning. För att säkerställa beslut i för dem viktiga frågor utbetalar Ryssland och England löpande avsevärda mutor till riksdagsledamöterna och riksråden inför och vid riksdagarna. Frankrike försöker med samma metoder, men ger småningom upp. Partier bildas i Riksdagen som vid maktskiften förföljer motståndarsidan. Ute i Europa sönderfaller den före detta stormakten Polen⁷ vars territorium delas upp mellan grannstaterna för att småningom upplösas helt. Sverige-Finland tycks vara på samma väg.

Under 1741-43 års ryska krig, som utbryter efter fransk diplomatisk påtryckning som en del av den franska strategin i