Historiens största mysterier

By Allt om Historia

Bibeln är full av namn på sedan länge glömda folk och berättelser om blodiga slag, katastrofer och hjältedåd. Men är berättelsen rena fantasier, eller bygger dramerna på verkliga händelser? Och hur är det med kung Arthur? Är han Englands första kung, eller en sagofigur, som skulle ena örikets stridande kungadömen under en krona? Moderna forskare lutar åt den sistnämnda förklaringen - men myten om Artur är seglivad. Och varför byggde de gamla egyptierna pyramider och balsamerade sin döda enligt ritualer som bevarade de döda kropparna i årtusenden? Vi har inte alla svaren, men historiker och arkeologer får allt bättre verktyg för att nysta upp historiens många mysterier. Här har vi samlat 50 av de mest spännande gåtor som fortfarande väcker förundran och debatt.-

• Language: Svenska
• Publisher: SAGA Egmont
• Release date: Dec 10, 2020
• ISBN: 9788726707960

Book preview

DEBATT.

1. Nostradamus: profet eller bedragare?

Napoleon och Hitler, atombomben över Hiroshima, mordet på John F. Kennedy, attacken mot World Trade Center … Redan år 1555 förutsåg spåmannen Nostradamus dessa stora händelser – hävdar hans anhängare. I själva verket bygger Profetiorna på fel och önsketänkande.

Av Pelle Stampe

Tanken att en mystisk man kunde förutsäga världshistoriens landmärken flera hundra år framåt i tiden har fascinerat miljontals människor de senaste 450 åren.

Ända fram till våra dagar har spåmannen Nostradamus omgivits av en slöja av mystik – och han har själv bidragit till att underblåsa myterna om sina övernaturliga förmågor. I första versen i sin mest berömda bok, Profetiorna, skriver han:

På stol av brons jag sitter tyst, profeten,

i hemligt värv när dagen flytt sin kos;

en låga, som slår späd ur ensamheten,

ger liv åt det, som icke fåfängt tros.

På grund av denna vers och en rad historier om hans liv fokuserar många Nostradamus-biografier på hans påstådda anknytning till det ockulta. Och allt eftersom århundradena gått har historierna blivit bättre och bättre. Men bortsett från att hans böcker blev mycket populära under hans livstid och att han blev hovläkare och astrolog, levde han enligt källorna ett mycket stillsamt liv.

Nostradamus – en klipsk pojke

Nostradamus dopnamn var Michel de Nostre-Dame. Han föddes 1503 i den lilla sydfranska byn Saint-Rémy-de-Provence som son till en spannmålshandlare. Farfadern var ursprungligen jude men konverterade på grund av judeförföljelserna till katolicismen och tog efternamnet Nostre-Dame.

Michel var en begåvad pojke. Redan som 15-åring började han på universitetet i Avignon, men året därpå tvingades han avbryta sina studier. Staden hade drabbats av pesten och universitetet måste stängas. I stället valde Michel att läsa till apotekare tills han 1520 sökte in vid universitetet i Montpellier för att läsa till läkare men blev avstängd på grund av sitt yrke. Enligt de flesta av dåtidens universitetsförordningar var det nämligen förbjudet att beträda lärdomens hallar om man hade arbetat inom ett praktiskt ämnesområde.

Michel de Nostre-Dame fortsatte som apotekare och blev snart känd för att ha utvecklat rosenpillret som påstods skydda mot pest. Julius Caesar Scaliger, en av renässansens ledande filologer, läkare och vetenskapsmän, fick höra talas om pillret. Han inviterade Michel de Nostre-Dame till den sydfranska staden Agen för att de tillsammans skulle försöka hitta ett botemedel mot pesten. I Agen mötte Michel de Nostre-Dame också sin första hustru, som han fick tre barn med. Men 1534, bara tre år efter deras bröllop, tvingades Michel inse att varken rosenpillret eller pestforskningen hjälpte; hans familj dog i den fruktade sjukdomen.

Nostradamus upptäcker magin

Förkrossad efter sin familjs död började han resa runt i Frankrike och Italien, där han arbetade som apotekare och pestläkare i mer än tio år. Det var troligen under dessa resor som han allt mer kom att intressera sig för det övernaturliga och för astrologi.

I denna vidskepliga tid fanns det inga som var mer vidskepliga än läkare, och i synnerhet pestläkare: Alla medel, böner och ritualer användes i kampen mot den sjukdom som de inte hade något botemedel mot. Om man kunde hoppas på att patienten tillfrisknade med hjälp av magiska cirklar och andebesvärjning, ritade läkaren cirklar kring sjuksängen för att åkalla andarna.

I början av 1547 slog sig Michel de Nostre-Dame ned i Salon-de-Provence, där han gifte om sig. Här började han en ny karriär som spåman. År 1550 gav han ut en almanacka och i samband med det ändrade han sitt namn till det mystiskt klingande Nostradamus.

Utöver märkesdagarna var hans almanacka full av horoskop och förutsägelser för det kommande året. Boken blev en stor succé och fram till sin död 1566 gav han därför ut en eller flera varje år. Almanackornas popularitet gjorde att många sökte upp Nostradamus för att få råd och för att få sitt horoskop ställt.

Förutom med sina almanackor arbetade Nostradamus också med ett verk som han kallade för Profetiorna – den bok som skulle göra honom välkänd för eftervärlden. Boken var dock ingen större succé när den första delen gavs ut 1555. Bara inom den franska överklassen fanns det en liten grupp som ansåg att detta var en samling mycket speciella, andligt inspirerade profetior.

Profetian om kungens död

En av Nostradamus profetior handlar om ett hot mot den franska kungafamiljen. Han kallades därför till hovet. Nostradamus fruktade att han skulle halshuggas för majestätsbrott, men i stället bad drottningen, Katarina av Medici, att han skulle ställa horoskop för hennes barn. I samband med detta förutspådde Nostradamus kung Henrik II:s död:

Ett lejon ungt det äldre skall betvinga

på krigisk slätt i enskild drabbnings öden,

i bur av guld hans öga genomstinga:

av tvenne sår det ena grymt ger döden.

Spådomen var förbluffande exakt. Kungen dog efter en riddartornering år 1559, då motståndarens lans splittrades och en flisa gick igenom kungens guldvisir och genomborrade hans öga och hals. Henrik dog efter tio dagars hemska plågor. Både kungen och hans yngre motståndare hade ett lejon på sina vapensköldar. Allt i profetian tycks stämma. Sedan dess har den använts som bevis för Nostradamus unika förmåga att se in i framtiden. Problemet med denna profetia är bara att den inte finns med i den första utgåvan av boken som kom ut fyra år före kungens död, utan kom i tryck först 55 år senare. Men Nostradamus måste trots allt ha övertygat änkedrottningen Katarina, för hon gjorde honom till sin rådgivare, hovastrolog och livmedikus.

Tusen spådomar om framtiden

Profetiorna gavs ut i fyra delar under åren 1555–58. De innehöll sammanlagt 1.000 förutsägelser men bara 942 av dem finns bevarade. Till skillnad från spådomarna i hans almanackor sträcker sig profetiorna längre fram än det kommande året. Men gemensamt för alla förutsägelserna är att det inte anges något årtal. De flesta handlar om katastrofer: pestutbrott, jordskalv, krig, översvämningar, bränder, invasioner, mord, torka och slag. Vissa förutsäger katastrofer i mycket allmänna ordalag, andra omnämner en enskild person eller en viss grupp människor. Några av spådomarna handlar om en särskild stad, andra om länder.

När profetiorna kom ut stod inkvisitionen på sin höjdpunkt. På grund av reformationen som delat det kristna Europa på mitten bara 25 år tidigare, var den katolska kyrkan misstänksam mot alla avvikelser i tron. Av rädsla för kyrkans reaktion fördunklade Nostradamus bokens innehåll genom att använda ordlekar och blanda grekiska, italienska och latinska glosor med de franska. Han fick dock aldrig några problem med kyrkans män, som liksom alla andra på den här tiden trodde på astrologi och profetior. Bokens språk gjorde i stället att många trodde att Nostradamus var tokig.

Nostradamus får kritik

Enligt Nostradamus själv var han inte profet i ordets egentliga bemärkelse.

Några av profeterna förutsade stora och fantastiska ting. Men vad mig anbelangar, vill jag inte på något vis tilldela mig själv en sådan titel, skrev han i ett brev till Henrik II år 1558. Nostradamus ansåg sig vara astrolog och hans profetior byggde inte på magi eller ockulta krafter utan på förutsägande astrologi.

Astrologin delades under medeltiden in i medicinsk, meteorologisk och förutsägande astrologi. Medicinsk och meteorologisk astrologi betraktades som vetenskaper och användes för att bota sjukdomar och förutspå vädret. Alla trodde att planeternas positioner påverkade livet på jorden. Däremot betraktades förutsägande astrologi – det vi i dag kan kalla astrologi – som oseriöst. Bland dåtidens professionella astrologer betraktades Nostradamus som en bedragare.

Nostradamus använde sig av komparativ astrologi. Han jämförde stora historiska händelser med planeternas positioner. När planeterna senare hamnade i samma positioner, skulle en liknande händelse äga rum. Därför handlar många av Nostradamus förutsägelser om stora män, vars spådomar egentligen är ställda till romerska kejsare. De stora männens horoskop och översikter över planeternas positioner kopierade han från andra astrologers verk, men han gjorde många kopieringsfel. Över huvud taget var profetiorna fulla med