Våldets Västerås

By Erik Hjärtberg

Iranska agenter misstänks ha mördat den kurdiska hemspråksläraren Efat Ghazi med en bomb i ett vanligt svenskt radhusområde.
Under 18 år utreddes mordet på den tidigare politikern och facklige ledaren Pär Axelsson innan det visade sig att det inte var ett mord.
Efter att en Enköpingsföretagare mystiskt hittats död på stadshotellet under den stora bilträffen Power Meet har rättsväsendet inte kunnat avgöra om det var mord eller självmord.
Detta är tre omdiskuterade dödsfall i Västerås. Den här boken skildrar dessa händelser i tre reportage och går igenom bakgrunderna, händelseförloppen och de polisiära efterspelen.
Bland pusselbitarna i Västerås lokala kriminalfall finns allt från internationella politiska konflikter till småfifflande företagare och vanliga relationsproblem.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Oct 26, 2020
• ISBN: 9789179697990

Erik Hjärtberg

Erik Hjärtberg, född 1978, är journalist boende i Västerås. Han har tidigare skrivit böckerna "Ryanair på svenska" och "Chefens härskarteknik".

Book preview

Våldets Västerås

Våldets Västerås

1. Inledning

2. Brevbombsmordet

3. Politikermordet

4. Power Meet-mordet

5. För övrigt

6. Tack till

Impressum

Våldets Västerås

Erik Hjärtberg, född 1978, är journalist. Han har tidigare skrivit böckerna Ryanair på svenska 2017 och Chefens härskarteknik 2019.

Läs mer på www.erikhjartberg.se

Korrektur: Maria Lindgren, Verdandi korrektur & översättning

Omslag och omslagsfoto: Erik Hjärtberg

© Erik Hjärtberg 2020

Förlag: Books On Demand

ISBN: 9789179697990

Fru X har en kask.

Herr X har en mask.

Sällan man har dom som i en ask.

Lennart Hellsing ¹

Hellsing, Lennart, och Poul Ströyer, red. ABC. 4. uppl., 5. tr. Stockholm: Rabén & Sjögren, 2002.

1. Inledning

Preskriptionstiden för mord och dråp togs bort 2010, tidigare var den 25 år. Detta innebär att utredningar av mord och dråp som har skett efter den 1 juli 1985 aldrig läggs ner. Dessa utredningar är fortfarande öppna och kan komma att klaras upp om ny information kommer in till polisen. ¹

Regeringen motiverade avskaffandet av preskriptionstiden med att det fanns ett starkt allmänintresse av att grova brottslingar inte förblev ostraffade samt att det numera finns större möjligheter att utreda gamla brott, bland annat genom tillkomsten av den nya dna-tekniken. Ändringen av preskriptionsregeln kom således även att aktualisera behovet av att göra en inventering av de mord och dråp som inte har klarats upp. Enkelt uttryckt, att beräkna antalet ouppklarade fall av dödligt våld som polisen har på lager.

Av det skälet beslutade därför rikspolischefen i juni 2010 att ge dåvarande professorn vid Rikspolisstyrelsen, Leif GW Persson, i uppdrag att genomföra en sammanställning av samtliga ouppklarade och icke preskriberade våldsbrott med dödlig utgång och i samband med denna kartläggning försöka klargöra i vilka enskilda utredningar det kan bedömas som juridiskt möjligt och praktiskt meningsfullt att vidta ytterligare utredningsåtgärder samt slutligen också ge förslag till hur ett sådant arbete bäst bör organiseras.

Kriminologen Mikael Rying hjälpte till med uppdraget.² Mikael Rying arbetar i skrivande stund på polisens nationella operativa avdelning, Noa. Han berättar på telefon att det finns någonstans mellan 650 och 700 olösta mord. Anledningen till att antalet är så osäkert beror på att polisens register under 1980-talet inte var så väl utvecklade. Det har gått att få fram hur många fall av dödligt våld som har anmälts men inte hur många av dessa som sedan klarats upp. Från 1990 är underlaget bättre och Mikael Rying har själv gått igenom alla mord från det året och framåt. Han berättar att det år få fall som klaras upp långt efter att de begåtts.

– Det är inte jättemånga, säger han.

Rent statistiskt är utsikterna att klara upp ett fall av dödligt våld mycket små efter en månad. Om man hårdrar sambandet minskar chanserna egentligen redan efter en vecka. ³

En annan svensk kriminolog som har studerat olösta mord i Sverige är Sven Granath, som nu arbetar hos polisen i region Stockholm. Sven Granath berättar att det inte finns någon allmänt vedertagen definition av kalla fall och att statistiken är bristfällig.

– Om man har en ganska bred definition av kalla fall, så skulle jag säga att man har ett fall om året som klaras upp. Där man hittar gärningspersonen mer än ett år efter att man fått kännedom om brottet, säger Sven Granath. ⁴

Att få fall klaras upp innebär naturligtvis inte att det måste vara så i det enskilda fallet. Dessutom finns det faktorer som kan öka chanserna till att ett fall klaras upp. Ett exempel är att man säkrat avgörande teknisk bevisning, som till exempel dna, som vid ett senare tillfälle kan knytas till gärningsmannen. ⁵

Ett mycket