Enkel biljett till blues

By Tommy Lennartzon

Det här är en berättelse som handlar om en ung flicka med trasslig uppväxt med sin alkoholiserade mamma, som vid femton års ålder får nog och rymmer till Stockholm. Där förändras hennes liv och hon blir så småningom en firad sångerska. En stor del av handlingen utspelas på ett kafé där ett band bildas och så småningom slår igenom både i Sverige och en stor del av övriga världen.

• Language: Svenska
• Publisher: Tommy Lennartzon
• Release date: Sep 10, 2019
• ISBN: 9780463618394

Tommy Lennartzon

En äldre man som funnit tjusningen i att skriva berättelser.

Book preview

Kapitel 1

Angelika gjorde verkligen skäl för namnet. Namnet betyder ju änglalik, och det var just vad den lilla flickan var. Med sitt söta ansikte inramat med ett blont lockigt hår och med stora ljusblå ögon så tyckte alla att hon såg ut som en ängel. Fast hon betedde sig inte alltid som en sådan. Hon hade en egen vilja och om det var något hon bestämt sig för så gick det inte att rubba.

Men hennes uppväxt var allt annat än änglalik. Hennes pappa hade övergett dem innan hon fötts och hon bodde med sin ensamstående alkoholiserade mamma som hette Monika. De bodde i en liten lägenhet i Sundsvall med två rum, och Angelika hade fått en hörna i vardagsrummet där hon hade en säng och ett litet bord med en stol bakom ett draperi. Där låg hon ofta och läste för det hade hennes mamma lärt henne under nyktra stunder. När hon fyllde sex år hade Monika haft en nykter period och kommit ihåg Angelikas födelsedag. Då hade hon fått en Mp3-spelare och hörlurar i present och så fort hon ville komma bort från verkligheten en stund så tog hon på lurarna och lyssnade på sin favoritmusik.

När hon var sju så hade hon förstått vad som försiggick. Det kom ofta män på besök och då stängde de in sig i det andra rummet och hon hörde konstiga ljud därifrån. Hon hade sett på tv någon gång ett par som älskade och de hade låtit likadant. Varje gång en man kom så tog Angelika på sig hörlurarna och lyssnade på musik för att slippa höra ljuden.

Hon fick mer och mer ta ansvar för hushållet när mamman var för berusad för att kunna göra något. Hon lärde sig tvätta och laga mat och hon städade hela huset emellanåt när det blev för smutsigt. Baka tyckte hon var kul och hon bakade ofta olika sorters kakor när det fanns ingredienser hemma. 

Hon gick och kastade alla tomflaskor i återvinningen och de som var pant på gick hon till affären och lämnade när hon var och handlade. Hon hade inte mycket tid till att umgås med vänner och hon skämdes för sin mamma så hon stannade hemma för det mesta. Hon kunde ju inte bjuda in vänner till dem och då ville hon inte gå till någon annan heller. Det var endast en lite äldre tjej som hette Julia och som bodde på andra sidan gatan som hon umgicks med ibland. På sommaren satt de ofta på trappan utanför huset och pratade. Julia hade fått bröst och en dag visade hon dem för Angelika. Hon tyckte de var fina och önskade att hon också skulle få likadana.

Angelika var duktig i skolan men ibland råkade hon i dispyt med någon lärare och då blev hon hemskickad. Men rektorn visste vem hennes mamma var och han lät det passera. Han var nämligen en av männen som brukade besöka mamman på kvällarna.

Under mer och mer sällsynta nyktra stunder så var Monika en god mamma och hon och Angelika hade fina stunder ihop. Då kunde de hjälpas åt med att sköta varandras hår och de kunde sitta och prata och skratta tillsammans. Och då hjälpte Monika henne med hemläxan. Men för det mesta blev hon besviken när hon kom från skolan och såg mamman sitta och halvsova med en flaska framför sig, och hon fick klara sig själv.

En gång kom en man från socialen för någon hade anmält att Monika inte tog hand om sin flicka. Det var en dag då hon nästan var nykter och hon såg välvårdad ut. Hon lyckades charma mannen och erbjöd honom sex och efter det så kom han regelbundet och Angelika fick stanna.

Åren gick och inget blev bättre. Angelika blev retad ibland på skolan för hennes suput till mamma och det gjorde henne ledsen. När hon var tretton så började hon få kvinnliga former och killarna började intressera sig för henne. Ibland kom någon av killarna på skolan och försökte tafsa på hennes små bröst men då blev hon tvärarg och smällde till dem. 

Hon började tänka på att rymma hemifrån, men vart skulle hon ta vägen. Hon hade inga släktingar   kvar i närheten. Morföräldrarna hade flyttat till Spanien efter att de blivit pensionärer och det var sällan de var hemma i Sverige och hälsade på. Efter några dagar hade de fått nog av mammans supande och de hade aldrig riktigt accepterat Angelika som enligt deras sätt att se var en oäkting.

Ytterligare några år gick och hon slutade högstadiet med goda betyg men hon hade ännu inte sökt någon gymnasielinje. Hon visste inte riktigt vad hon ville göra. Med sitt utseende kunde hon bli modell eller mannekäng men hon tyckte själv inte att hon var vacker. 

Hon var nu femton år och en dag blev det för mycket. En man hade bokat ett besök hos mamman men hon var redlöst berusad. Han drog i henne och skrek men hon bara gnällde lite och somnade om. 

- Låt bli henne, ropade Angelika när hon fick se vad han gjorde.

- Om inte mamma vill så får väl dottern släppa till, sa han och gick mot henne.

- Du skulle bara våga, sa hon hotfullt.

När han kom närmare kände hon att han också luktade sprit och hon backade ut i köket. Han kom efter och gjorde utfall mot henne men hon var snabb och kastade sig undan. Han höll på att jaga henne hit och dit en lång stund och till sist lyckades han få fatt i hennes tröja och höll fast henne. Han var ju mycket starkare än henne även om han var berusad. Hon skrek och svor åt honom .

- Släpp din gris, skrek hon.

- Nu har jag dig, sa han och skrattade. Nu ska vi ha lite kul.

- Sluta, skrek hon när han lade armarna runt henne bakifrån och kramade hennes bröst.

- Du kommer att gilla det, sa han och höll henne hårt och kramade så det gjorde ont.

Då såg hon stekpannan på spisen. Hon behövde bara komma lite närmare för att nå den och hon ryckte sig framåt och han följde med. Nu nådde hon den och tog tag i handtaget med båda händerna. Hon tog sats nerifrån och drog stekpannan över huvudet och det klang till när den träffande hans huvud. Han grymtade till och släppte taget och då vände hon sig om och drog till ännu en gång så bra hon orkade. Han segnade ner utan ett ljud och hon stod kvar med stekpannan i handen och snyftade.

Jag kan inte stanna här längre, tänkte hon. Hon släppte pannan på golvet och lade sig på knä och kände efter om han andades. Det kändes ett luftdrag i näsan och hon kände sig lättad att hon inte slagit ihjäl honom. Men han ska få betala, tänkte hon och sökte igenom hans fickor. Där hittade hon en bunt sedlar som hon stoppade på sig innan hon rusade ut på gatan. Hon sprang hela vägen till stationen och där gick hon till biljettluckan. 

- Hur långt kommer jag för detta, frågade hon och lämnade fram sedelbunten.

- Tur o retur, undrade han.

- Nej en enkel biljett, sa hon.

- Vill du åka söderut eller norrut, undrade mannen innanför luckan.

- Söderut, sa hon efter att tänkt efter.

- Tja du kommer i alla fall till Stockholm, sa han. Och en bit till om du vill.

- Stockholm blir bra, sa hon.

Hon fick sin biljett och lite pengar tillbaka och satte sig på perrongen och väntade. Hon behövde inte vänta så länge utan tåget rullade in efter tjugo minuter och hon hoppade på. Hon hade sprungit iväg som hon var och satt nu endast iklädd kjol och tröja med sneakers på fötterna.

När hon satt sig såg hon att tröjan gått upp en bit i sömmen när mannen dragit i den. Jag borde tagit med mig lite kläder, tänkte hon. Det enda hon fått med sig var hennes musikspelare som hon hade i fickan på kjolen. Jag behöver en nål eller något att hålla ihop tröjan med. Sedan kom hon på att hon hade ett hårspänne i håret så hon tog det och klämde ihop över sprickan i tröjan.

Resan skulle ta tre och en halv timma och hon grät tyst innan hon somnade. När hon vaknade satt en annan tjej i sätet bredvid.

- Hej, sa hon. Vart ska du?

- Hej, sa Angelika. Till Stockholm.

- Det ska jag också, sa tjejen. Jag ska till min kille.

- Ok, sa Angelika.

- Vad ska du göra i Stockholm då, undrade tjejen.

- Jag ska hälsa på mormor, ljög hon.

Hon ville inte prata så hon satte på hörlurarna hon haft i fickan sedan mannen överfallit henne och satte på spelaren. Tjejen förstod vinken och höll tyst resten av resan.

När tåget stannat på centralstationen i Stockholm sa hon hej till tjejen och efter att hon gått iväg så gick Angelika villrådigt runt i hallen. När hon kom ut på gatan var det sent på kvällen och det var kallt och regnade så hon gick tillbaka in. Hon letade efter något hörn där hon kunde sätta sig och få vara i fred. När hon kom in i en korridor till en tunnelbanelinje såg hon flera personer ligga på golvet med pappkartonger under sig. Hon frågade en kille var han fått tag på kartongen och han svarade att han hittat den vid en affär. Så hon gick till affärerna och letade men hittade inga kartonger och det var sent så affärerna var stängda. Så hon gick tillbaka och satte sig utmed väggen där killen låg.

- Hittade du ingen, frågade han.

- Nej affärerna är stängda, sa hon.

- Du kan få låna halva min, sa han och makade på sig.

- Bara få inte för dig något, sa hon.

- Jag lovar, sa han. Jag vill bara sova.

Då lade hon sig med ryggen mot honom och försökte sova. Det var inte så lätt när det gick folk förbi hela tiden men senare på natten blev det lugnare och hon somnade.

Kapitel 2

Hon sov till och från under natten men tidigt på morgonen började en massa människor gå förbi och hon satte sig upp. Killen satte sig också upp och nu såg hon hur ovårdad han var.

- Vill du ha något att äta, frågade hon.

- Har du pengar, undrade han.

- Ja lite, sa hon. Jag kan köpa lite bröd.

- Ok, sa han och trevade under sig.

Han fick fram en flaska med lite kvar på botten och han hävde i sig det.

- Oj du kanske hade velat ha lite, sa han.

- Nej tack, sa hon.

Hon gick iväg dit där hon sett affärer tidigare och där hittade hon en som sålde baguetter och hon köpte två och en flaska vatten. Nu hade hon bara trettio kronor kvar och hon funderade på om hon skulle gå och söka jobb. När hon kom tillbaka gav hon killen en av baguetterna och han åt den girigt.

- Hur längesen är det sedan du åt något, undrade hon.

- Det kommer jag inte ihåg, sa han. Nu ska jag gå ut på stan och tigga.

- Ger det något, undrade hon.

- Ibland får jag ihop till en liten flaska, sa han och grimaserade.

- Är det inte bättre du köper mat för pengarna, sa hon.

- Jo men jag är alkoholist så jag klarar mig inte utan sprit, sa han.

- Jag vet, sa hon. Min mamma är också alkoholist.

Han reste sig och gick iväg.

- Vill du ha vatten, ropade hon men han vinkade avvärjande.

Hon tog flaskan i handen och gick på andra hållet och när hon kom ut på gatan så sken solen och värmde upp hennes kropp. Hon blev på lite bättre humör och strosade runt på gatorna. När hon kom till Åhlens så gick hon in och tittade på allt i någon timma innan hon gick ut igen. Hon gick runt planlöst och när hon fick se McDonalds så kände hon att det sög i magen. För sina sista slantar köpte hon en hamburgare och en mugg cola innan hon vandrade vidare. Många killar och män tittade på hennes fagra ansikte där hon gick på gatorna. Snart hamnade hon på Sergels torg och hon satte sig på en bänk och lät solen värma henne.

Vad ska jag göra nu, tänkte hon. Jag vill inte sova i tunnelbanan en natt till. Var ska jag få tag i mat. Hon kände sig så villrådig och märkte inte att någon satte sig jämte henne.

- Hej, hörde hon plötsligt en man säga.

Då såg hon att en man i medelåldern satt sig på bänken.

- Hej, sa hon avvaktande .

- Vad söt du är, sa han.

- Tack, sa hon.

- Vill du tjäna lite pengar, undrade han.

- Hur då, undrade hon intresserad.

- Jag behöver en modell för fotografering, sa han. Och du är en sådan som jag söker.

- Vad skulle det vara för bilder, undrade hon.

- Jag har kläder som du i så fall skulle ha på dig, sa han.

- Och vad får jag för det, undrade hon.

- Du får femhundra för en timmes posering, sa han.

Hon funderade en stund. Femhundra skulle räcka till mat i en vecka. Hon bestämde sig för att följa med honom.

- Ok, sa hon och reste på sig.

- Härligt, sa han. Följ med här.

Hon följde honom genom gatorna i tjugo minuter. Under tiden frågade han var hon kom ifrån.

- Jag hör att du inte är från Stockholm, sa han.

- Nej jag är från Sundsvall, sa hon.

- Är du här alldeles själv, frågade han.

- Japp, sa hon. Är det långt kvar?

- Bara ett kvarter till, sa han. Jag heter Joakim, vad heter du?

- Angelika, sa hon.

Snart var de framme vid en port där hon följde honom in och de gick en trappa upp där han låste upp en dörr. När hon såg lägenheten så började hon ångra sig. Där var ostädat och allmänt smutsigt. Han öppnade en dörr och hon följde honom in till ett sovrum.

- Vi kan ta bilderna här, sa han.

- Här, sa hon tvivlande.

- Kom får du se kläderna, sa han och öppnade en garderob.

Där inne hängde en massa raffset och läderkläder och nu började hon bli rädd.

- De tar jag inte på mig, sa hon.

- Varför inte, undrade han. Du har ju en vacker figur.

- Vad ska du ha bilderna till, undrade hon.

- Jag ska ha dem till en katalog, sa han. Jag klipper bort ansiktet så du behöver inte vara orolig att någon känner igen dig.

- Pengarna först, sa hon.

- Ok, sa han och lämnade henne tre hundralappar. Du får resten när vi är klara.

Hon stoppade pengarna i fickan på kjolen medan han tog ut ett raffset ur garderoben.

- Vi börjar med detta, sa han och räckte henne ett rött genomskinligt set.

- Jag klär inte om om du ser på, sa hon.

- Ok, sa han. Du kan klä om i badrummet.

Han pekade på en dörr och hon gick in där. Hon klädde av sig men behöll bh och trosor på innan hon tog på sig raffsetet. När hon kom ut skakade han på huvudet.

- Du kan inte ha bh och trosor under, sa han.

- Men det är ju så genomskinligt, sa hon.

- Det är det som är vitsen, sa han. Gå ut och ta av underkläderna.

Hon gick ut i badrummet igen och försökte samla mod. Ingen hade nånsin sett henne så naken förr. När hon tagit av underkläderna och tagit på raffsetet såg hon sig i spegeln. Hon såg hur bröstvårtorna syntes igenom det tunna tyget och hur hennes tofs syntes mellan benen. Skulle hon visa sig så för honom? Men hon tänkte på pengarna och efter att han ropat på henne så smög hon ut med händerna framför bröst och skrev.

Hon såg att han slickade sig om munnen när han såg henne och han tog fram en liten kamera. Är han verkligen fotograf, tänkte hon när hon såg den. Det såg nästan ut som en leksak.

- Sätt händerna bakom nacken, bad han.

Hon började bli rädd men gjorde som han sa. Hon blev ännu räddare när hon såg hur det putade i hans skrev. Men efter att han tagit några bilder tog han fram ett annat set och gav henne. När hon skulle ta på det märkte hon att det var öppet i skrevet och även öppet vid brösten så det inte täckte vårtorna. Aldrig jag visar mig i det, tänkte hon. Istället tog hon på sina egna kläder och gläntade på dörren. Han stod och tittade ut genom fönstret och hon smög tyst genom sovrummet.

- Hej, ropade han. Stanna!

Då satte hon fart och sprang till ytterdörren och fick upp den sekunden innan han greppade efter henne. Men hon slank ut och for nerför trappan och stötte upp porten och var ute på gatan. Hon sprang iväg så fort hon