Fjällens granar: tidiga invandrare och enastående överlevare

By Leif Kullman and Lisa Öberg

Boken behandlar de allra översta granarna, på gränsen mot fjällbjörkskog, kalfjäll och tundra. Fjällnära granar uppvisar en fascinerande formvariation, som avspeglar ett kärvt växtklimat och dess variationer över tiden. De kan därför fungera som biologiska indikatorer på ändrat klimat. Granens historia i fjällnära trakter, allt sedan istidens slut, har på senare tid kommit i nytt och förklarat ljus, tack vare nya forskningsmetoder. Genom fynd av vedrester som har daterats med kol 14-metodik, vet vi nu att granen var ett av de första trädslagen att visa sig på höga, tidigt isfria fjälltoppar, redan strax efter den senaste istidens kulmination för drygt 13 000 år sedan. Kanske växte granar rent av på isfria områden under delar av istiden. Vi finner än i dag levande granar som är drygt 9 500 år gamla i högfjällen. De vederlägger därmed en tidigare allmän uppfattning om granen som ett av de sista invandrade träden i norra Skandinavien. Det varmare klimatet under de senaste hundra åren har flyttat granens alpina trädgräns till en nivå som är maximalt 245 meter högre än i början av 1900-talet. Om allt detta och mycket annat berättar vi i boken, som är rikligt illustrerad med pedagogiska foton i färg.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Mar 22, 2019
• ISBN: 9789178513284

Leif Kullman

Leif Kullman (född 1948) är professor emeritus i naturgeografi och växtekologi. Han arbetar fortfarande med forskning, som berör vegetations- och klimatförändringar i fjäll- och fjällnära områden. Leif har gjort banbrytande upptäckter när det gäller trädens invandring efter den senaste istiden. Dessutom har han visat hur de senaste 100 årens klimatförbättring påverkat fjällens natur, särskilt trädgränserna. I sistnämnda sammanhang har han lagt grunden till ett storskaligt övervakningsprogram.

Book preview

INNEHÅLL

OM FÖRFATTARNA

Leif Kullman

Lisa Öberg

FÖRORD

UTBREDNING OCH TAXONOMI

EKOLOGI OCH VÄXTFORMER VID TRÄDGRÄNSEN

GRANENS FJÄLLNÄRA HISTORIA

GRANEN OCH KLIMATET DE SENASTE 100 ÅREN

SLUTORD

REFERENSLITTERATUR

Forskarteamet Leif Kullman, Lisa Öberg och hunden Rasmus. Ekorrglaciären, Sylarna (Jämtland). 2008-08-24.

OM FÖRFATTARNA

Leif Kullman

Leif Kullman (född 1948) är professor emeritus i naturgeografi och växtekologi. Han arbetar fortfarande med forskning, som berör vegetations- och klimatförändringar i fjäll- och fjällnära områden. Leif har gjort banbrytande upptäckter när det gäller trädens invandring efter den senaste istiden. Dessutom har han visat hur de senaste 100 årens klimatförbättring påverkat fjällens natur, särskilt trädgränserna. I sistnämnda sammanhang har han lagt grunden till ett storskaligt övervakningsprogram.

Lisa Öberg

Lisa Öberg (född 1958) är fjällekolog och fil.dr. i biologi med klimatrelaterade förändringar av den alpina trädgränsen i Skanderna som forskningsämne och med kol 14-datering av fjällens urgamla granar som en viktig och spännande del i forskningen. Arbetar huvudsakligen som frilansande fjällekolog, naturfotograf och författare och åtar sig uppdrag som guidningar, kurser och föredrag.

Tillsammans, har Leif och Lisa tidigare gett ut Fjällens urgamla granar – en faktabok och Fjällbjörkskogen – vår unika och ständigt föränderliga nordiska lövskog och Fjällens tallar – 10 000 års klimathistoria.

De allra äldsta fjällgranarna har rönt stor uppmärksamhet över hela världen. Som seden bjuder för remarkabla träd, har de flesta fått egennamn. Granen Old Rasmus på Sonfjället (Härjedalen) fick sitt namn efter den trogna forskarhunden Rasmus, som på den här bilden vant poserar för världspressen – här representerad av modedesignern Gudrun Sjödéns fotografer. 2011-08-27.

FÖRORD

Granen är ett av de viktigaste trädslagen och en nyckelorganism för landskapsbilden och ekonomin i nordliga Skandinavien. Mycket av det biologiska livet (växter och djur) är på olika sätt relaterat till granen och granskogens ekosystem. Dessa har dessutom haft ett stort inflytande på kulturen i Norden; litteratur, konst och musik. Det är därför av stor vikt och allmänt intresse att förstå hur och varför granen vunnit sin dominerande ställning i nutidens skogslandskap. Kan vi inte redogöra för detta, så kan vi inte heller skapa realistiska scenarier av skogsekosystemens och den biologiska mångfaldens utveckling i framtida ändrade klimat.

I stora delar av vår svenska fjällkedja har granen (Picea abies) vanligtvis kommit att bilda den boreala barrskogens övre gräns mot fjällbjörkskogen. Längst i söder och norr samt här och var på östliga lågfjäll utmanas dock granen av tallen (Pinus sylvestris) som barrträdens och barrskogens utpostart. Den yttersta orsaken till detta storskaliga mönster är regionala skillnader i klimatkaraktären, vilket kommer att utvecklas i senare delar av boken.

Granens historia i Skandinavien efter den senaste istiden är ett område som under lång tid präglats av en viss olycklig dogmatism. Det beror på att forskningen länge baserats på en enda metod, pollenanalys, som visat sig ha betydande begränsningar, särskilt när det gäller pionjärfloran i fjällnära miljöer. Detta är ett område med hastig tillväxt av ny kunskap, som kommer att belysas mer ingående i boken.

En aktuell fråga är om granen kan komma att expandera mot högre nivåer i fjällen, om klimatet skulle bli dramatiskt varmare. Den aspekten behandlas i boken, genom retrospektiv analys av utvecklingen under de senaste 100 åren, då klimatet blivit varmare, samt under tidigare epoker med avsevärt varmare klimat, tusentals år tillbaka i tiden.

Boken behandlar de allra översta granarna, på gränsen mot kalfjäll och tundra. Här ser vi allra tydligast klimatets betydelse för trädens liv och kan tidigt fånga upp eventuella