Abby

By Lilly Emme

I England bor nioåriga Abby, som ofta hamnar i trubbel och så kallade nästan-olyckor. När hennes mamma har dåliga dagar är det tufft där hemma, men det är inte helt lätt i skolan heller. Läraren mr Turtle skickar ofta iväg henne från lektionerna, och då tvingas hon sitta hos snälla skolsekreteraren mrs Williams i väntan på den läskiga rektorn, mr Crow.De dumma tjejerna, Keira och Lauren ställer jämt till det för Abby, och allt på skolan blir liksom bara fel. Skolinspektören är dessutom på skolan för att se över eventuella problem, som de gamla toaletterna. Men det kan man väl inte stänga ner en skola för? Abby kan inte börja på en ny skola för i så fall förlorar hon mrs Williams och då kommer hon gå under.Många tror att Abby inte kan göra något rätt. Men en dag får hon chansen att visa vad hon går för.-

• Language: Svenska
• Publisher: SAGA Egmont
• Release date: Sep 6, 2022
• ISBN: 9788728333105

Book preview

Lilly Emme

Abby

SAGA Kids

Abby

Omslagsfoto: Shutterstock

Copyright © 2022 Lilly Emme och SAGA Egmont

Alla rättigheter förbehålles

ISBN: 9788728333105

1. e-boksutgåva

Format: EPUB 3.0

Denna bok är skyddad av upphovsrätten. Kopiering för annat än personligt bruk får enbart ske efter överenskommelse med förlaget samt med författaren.

www.sagaegmont.com

Saga är en del av Egmont. Egmont är Danmarks största mediekoncern och ägs till fullo av Egmontfonden, som donerar knappt 13,4 miljoner euro årligen till utsatta barn.

Kapitel 1

Jag vet. Jag borde inte ha klippt hål i min lärares kavaj.

Särskilt inte i hans favorit.

Men, jag gjorde det. Och nu sitter jag här på expeditionen och väntar på att vår läskiga rektor, mr Crow, ska komma hit och skälla på mig.

Jag lyssnar noga efter hans steg. Normalt låter de bang-bang när han kommer gående längs korridoren. Försiktigt kikar jag ut från mitt gömställe. Vilken sekund som helst, kommer jag säkert höra hur han kommer klampande.

Jag sliter av ett blad från den stora, gröna krukväxten bredvid mig. Den stackars växten har inte många blad kvar längre.

Låt inte mr Crow vara i skolan idag, viskar jag till bladet.

Jag brukar låtsas att plantan har magiska krafter. Krafter som kan hjälpa mig när jag behöver det. Idag behöver jag det mer än någonsin, även om jag vet att bladet inte kan stoppa rektorn.

Skolsekreteraren, mrs Williams, ger mig en sur blick. Hon är lika gammal som tegelstenarna i väggen bakom mig, men jag gillar henne ändå.

Det är bäst att du kommer fram från hörnet nu, Abby, förmanar hon.

Istället för att göra vad hon ber mig om rycker jag av ännu ett blad från växten. Sedan smular jag det i små, små bitar.

Låt min stackars planta vara i fred, beordrar mrs Williams.

Bara en till … jag lovar det är den sista.

Abby!

Snälla, berätta inte för mr Crow att jag är här. Säg att jag fått vattenkoppor.

"Det skulle aldrig komma på fråga. Jag tänker då inte ljuga för mr Crow.

Kom nu fram och sätt dig på bänken där borta och börja uppföra dig som en vanlig nioåring."

Jag slänger en blick på den gamla träbänken. Jag vägrar sätta mig där eftersom jag fick en sticka i rumpan förra veckan när jag satt exakt på den platsen.

Mrs Williams inspekterar sin krukväxt. Hon grimaserar när hon ser att den nästan inte har några blad kvar.

Kom nu och sätt dig här borta, säger hon.

Aldrig, svarar jag och lägger armarna i kors. Jag tänker sitta här i hörnet resten av dagen. Kanske hela livet till och med.

Mrs Williams lyfter upp sin mobil och ringer någon. Jag hör hur hon mumlar något om mig. Sedan avslutar hon samtalet.

Det är sannerligen din turdag idag. Mr Crow har dessvärre ingen tid för dig eftersom inspektören har kommit.

Inspektören? frågar jag.

Ja, rektorn förklarade ju allt om den viktiga skolinspektionen under storsamlingen igår. Lyssnar du aldrig? suckar mrs Williams.

Åh, jag kommer ihåg det nu, ljuger jag.

Självklart hade jag inte lyssnat. Jag önskar att jag hade gjort det, men det gör jag aldrig.

Kommer du fram om jag mutar dig med något att äta? frågar hon nu.

Kanske, svarar jag.

Mrs Williams lutar sig framåt och öppnar en av skrivbordslådorna. Det ser ut som hennes kjol ska spricka över rumpan!

Akta kjolen! Den spricker om …

Abby, säger hon varnande och jag blir tyst.

Hon tar fram en liten minipåse med potatisringar och kastar åt mig. Jag öppnar upp den så fort jag kan. Det här är det första jag får att äta på hela dagen och jag är vrålhungrig.

På bänken tack, Abby. Och försök att inte spilla över hela golvet är du snäll, säger hon och suckar högt.

Till slut är det tyst och lugnt på skolexpeditionen. Jag sitter snällt på bänken och äter mina potatisringar en efter en. Trär upp dem på fingret, låtsas att de är guldringar och tar små, små munsbitar av dem.

Det finns en blå handväska på bordet bredvid mig. Eftersom mrs Williams är upptagen med att svära och bråka med skrivaren, har jag massa tid till att utforska väskan. Det är säkert någon stressad lärare som glömt den där.

Jag hittar en guldfärgad cylinder och kan inte hejda mig. Fast jag antagligen borde. Men nu skruvar jag på den och upp ploppar ett rött, skinande läppstift.

Jag har aldrig varit så här nära ett innan. Det är totalt förbjudet att bära smink, både i skolan och hemma. Jag tittar snabbt åt höger och vänster. Ingen är i