Affective Inquiry: - En samtalsmetod med känslan i centrum

By Martin Tidén

Affective Inquiry
- En samtalsmetod med känslan i centrum.

Affective Inquiry är en dynamisk kommunikationsmetod som kan användas i alla former av utvecklande och terapeutiska samtal. Utifrån en förståelse för människans affektiva system och den verbala inquiry­ tekniken kan du med hjälp av Affective Inquiry empatiskt skära igenom och lösa komplexiteten i de flesta problem och konflikter.

Boken behandlar den mellanmänskliga kommunikationsprocessen och ger insikt i den bakomliggande affektiva dynamiken.

Du lär dig bland annat:
- att förstå den affektiva processen i kommunikationen
- att avläsa kroppens icke-verbala kommunikation
- att förstå dynamiken som orsakar problem och konflikter
- att upptäcka och upplösa motstånd mot förändring
- att rikta fokus mot det din klient undviker, kämpar mot eller flyr ifrån

Med hjälp av teori, praktiska beskrivningar och exempel guidar boken dig igenom inquiry­processens alla faser och ger dig de verktyg du behöver för att kunna facilitera ett samtal där klienten får möjlighet att själv finna lösningen på sitt problem.

• Language: Svenska
• Publisher: Forlaget Inquire
• Release date: Apr 4, 2022
• ISBN: 9789151954004

Martin Tidén

Martin Tidén works internationally as a psychotherapist, supervisor and educator. He has directed a psychotherapeutic education in Copenhagen and co-founded Denmarks first dance therapeutic education. Martin Tidén has developed Affective Inquiry, a method of communication and therapy and is the author of several books.

Book preview

Av samma författare:

Känslan av liv

− Om känslornas funktion, dynamik och helande kraft (2020)

Tack

Denna bok är frukten av många års arbete och jag känner stor

tacksamhet till alla dem som har varit med mig på denna resa,

lärare, kollegor och studerande. Jag vill speciellt uttrycka ett

stort tack till min kollega och vän Dorte Christiansen som varit

ett stort stöd i skrivandet av boken.

Det är i individuella sessioner och undervisningsförlopp som

Affective Inquirys teori har växt fram. Utan den öppenhet jag

mött hos klienter och studerande hade jag inte haft möjlighet

att lära om människans affektiva processer. Jag är tacksam för

möjligheterna de har gett mig.

Stort tack till Marjanna de Jong för hennes omfattande

arbete vid redigeringen av boken, och till Helen Carlgren för

korrekturläsning. Deras språkliga skärpa har haft stor betydelse

för att kunna förmedla dynamiken i inquiry-processen på ett

lättförståeligt sätt. Denna klarhet förmedlas också i bokens

figurer och jag vill uttrycka min tacksamhet till Lars Ahlberg

och Mats, Garip och Jimmy på LAJ Illustration för deras hjälp

med bokens illustrationer.

INNEHÅLL

Inledning

Del I Utmaningen

1. Konflikter, problem och utmaningar

Homeostas upprätthåller balansen

Vitalitetsaffekter

Kategoriska affekter - Emotioner

Emotionella sår

2. Försvaret

Det kroppsliga muskulära försvaret

Rädslans funktion och intensitet

Det kognitiva försvaret

3. Integrationsprocessen

Den emotionella känslan

Den affektiva cykeln

Integrationstratten

Del II Inquiry-processen

4. Inquiry

Interventioner

Vertikal inquiry

Att sätta ord på känslor

5. Sinnets integrerande kvaliteter

Nyfikenhet

Närvaro

Empati

6. Processkontraktet

7. Rapport

Använd få ord

8. Affektiv spegling

Affektiv resonans

Affektiv tracking

9. Verbal tracking

1. Känslomässig kontakt i nuet

2. Ordens affektiva laddning

3. Förtydligande interventioner

4. Verklighetskonfrontationer

5. Konsekvensstödjande interventioner

6. Intervention vid kognitiv dissonans

7. Horisontella interventioner

8. Feedback

10. Relationell tracking

Interaktionsdynamiken

11. Somatisk tracking

Kroppsrörelser

Kroppspositioner

Andningen

Rösten

Ögonen

12. Motstånd

Motståndets dynamik

Att möta motståndet

13. Process och avslutning

Undervisning om psykets dynamik

Inquiry-processens avslutning

Kognitiv förståelse

Beteendeförändring

Del III Affective Inquiry-sessioner

14. Session med Jens

15. Session med Pia

Avslutande ord

Litteraturförteckning

Index

INLEDNING

Livets komplexitet, våra problem och konflikter, skapas när vi inte accepterar den verklighet vi lever i. Istället kämpar vi mot den eller flyr ifrån oss själva och upplevelsen vi har. Vi försöker att förändra situationen vi är i, vi försöker få andra att agera på annat sätt eller låtsas som ingenting. Dessa beteenden kan verka förnuftiga, men är i verkligheten oftast en del av vårt motstånd. Vi vill inte acceptera det vi möter i livet och den obehagliga känslan vi upplever. Om vi vill leva ett liv i balans utan den stress och det obehag som våra problem och konflikter skapar, behöver vi stanna upp, våga lyssna inåt och möta det vi känner. Det finns inga genvägar. Ett liv i samklang mellan den vi är och omvärlden är en konsekvens av att vi vågar möta och acceptera oss själva som vi är.

Människan innehåller en naturlig inre strävan mot balans, helhet och utveckling. Denna strävan kan ses tydligt i den fysiska kroppen, där homeostasen autonomt ser till att vårt inre biologiska tillstånd är optimalt för kroppens fortlevnad. Denna autonoma strävan mot helhet existerar också i vårt psyke i form av den så kallade integrationsprocessen som autonomt balanserar hur vi mår, om vi tillåter den. Men vi har lärt oss att inte lita på integrationsprocessen och har därför avskurit oss från kontakt med den. Med hjälp av Affective Inquiry kan vi återetablera kontakten.

Det konflikt- och problemlösande samtalet handlar i sin essens om att stödja en person i att möta och uttrycka de känslor och uppfattningar som hen, ofta omedvetet, håller tillbaka. När de tillbakahållna känslorna uttrycks och accepteras, försvinner den inre konflikten och det som hen trodde var problemet. Utifrån detta perspektiv är alla utmaningar vi möter en möjlighet till personlig utveckling. När vi kan acceptera tidigare oaccepterade delar av oss själva ökar vår förmåga att stå för den vi är i livets alla facetter. Vi utvecklas genom att acceptera och därmed integrera den vi redan är. Affective Inquiry har skapats för att underlätta denna utvecklingsprocess.

Affective Inquiry är en samtalsmetod som använder information från människans autonoma affektiva responssystem för att lösa de konflikter och problem som uppstår i livet. Det är en effektiv och empatisk kommunikationsmetod som involverar hela människan. Det är en metod som hjälper oss att gå från konflikt och polaritet till klarhet och flow. Genom att upptäcka och förstå de affektiva responserna i den verbala och icke-verbala kommunikationen, kan vi stödja andra att möta och komma vidare med de utmaningar de ställs inför.

Affective Inquiry kan användas vid alla typer av problem och i situationer där vi behöver hitta nya möjligheter och vägar i livet. Det är en professionell samtalsmetod som kan användas vid kortare problemlösande samtal, coaching eller vid längre terapeutiska förlopp. Det är samtidigt ett effektivt verktyg som kan hjälpa oss i vår egen personliga utveckling, att förstå oss själva och våra relationer med andra.

Affective Inquiry är en vidareutveckling av kommunikationstekniken Process Inquiry som utvecklades av den amerikanska psykologen Stèphano Sabetti (1991). Affective Inquiry bygger på teorier från neurovetenskapen och emotionsforskningen för att förstå människans inre och relationella dynamik. Den teoretiska bakgrunden har utförligt beskrivits i boken Känslan av liv – Om känslornas funktion, dynamik och helande kraft (Tidén, 2020).

DEL I

UTM ANINGEN

Kapitel 1

KONFLIKTER, PROBLEM OCH UTMANINGAR

De flesta utmaningar, problem och konflikter vi upplever i livet är ett resultat av avbrutna och tillbakahållna emotionella processer. När vi håller tillbaka en emotion innebär det att vårt naturliga och ärliga uttryck stoppas. Ett exempel är om någon går över vår gräns och vi blir arga, men inte låter vreden komma ut i situationen. Konsekvensen är att vi därefter upplever relationen med den andra personen som problematisk. När vi möter eller tänker på personen känner vi kanske obehag. Vi kan också känna en instängd frustration, irritation eller rädsla som vi har svårt att förhålla oss till och inte kan uttrycka. Om vi däremot uttrycker vreden i situationen och markerar vår personliga gräns kommer detta problem inte att uppstå. Problemet uppstår alltså när vi inte uttrycker vår naturliga respons, det vill säga det vi känner i situationen. Känslouttrycket stoppas omedvetet och det uppstår en inre konflikt. Därefter döljer vårt kognitiva försvar att uttrycket är stoppat genom att flytta fokus bort från det. För att finna lösningen på ett problem är det därför nödvändigt att bli medveten om den inre konflikten och att tillåta den tillbakahållna responsen att komma till uttryck.

I Affective Inquiry definierar vi ett problem som något som leder till en störning av en persons inre balans. Det kan vara en konflikt, en omständighet eller en utmaning.

Att ha ett problem innebär att vi upplever obehag i en specifik situation. Vi känner oss begränsade eller frustrerade över det vi uppfattar som problemet. Det kan vara ett praktiskt eller ett personligt problem och kan medföra en liten eller stor störning i den inre balansen. Vi ser ofta problemet som en motståndare, vilket medför att vi antingen kämpar mot det eller att vi ger upp för att vi inte ser någon lösning. Ett exempel på kampen är när vi fortsätter att vara irriterade på sambon som efter tio år fortfarande inte plockar upp efter sig. Ett exempel på att vi ger upp är när vi slutar säga vår mening på arbetet för att vi upplever att ingen lyssnar på oss.

Ordet problem kommer från det grekiska ordet probàllein, som betyder att kasta fram (pro = fram, ballein = att kasta). När vi är i en problematisk situation upplevs det som obehagligt. Obehaget gör att vi projicerar vårt medvetna fokus bort från vår upplevelse av den inre konflikten, och över till personen eller omständigheten som orsakade obehaget. Vi ser nu personen eller omständigheten som orsaken till vårt obehag och drar slutsatsen att det är personen eller omständigheten som måste förändras för att obehaget ska kunna upphöra.

Men det som orsakar den inre konflikten och obehaget är inte problemets reella orsak. Problemet – personen eller omständigheten – aktiverar en emotionell process i vår kropp som vi inte accepterar och som därför inte uttrycks. Det är denna tillbakahållna aktivering som upplevs som obehaglig. Som försvar mot att känna detta obehag skiftar vi fokus mot det som förorsakade emotionens aktivering. Vi försöker förändra det som vi upplever som problemet, det vill säga personen eller omständigheten i omvärlden som aktiverade emotionen. Men orsaken till problemet finns i oss själva, och kan endast lösas genom att vi tar kontakt med och uttrycker den aktiverade, oaccepterade emotionen. Denna process kallas integrationsprocessen; den process där den tidigare oaccepterade emotionen accepteras och blir en naturlig del av den vi är, av vår personlighet.

Figur 1. Problemdynamiken

1. Stimuli (1) upptäcks autonomt av hjärnans emotionella center (2) och aktiverar en emotionell respons (3). Känslan ger feedback om aktiveringen (4), som sedan identifieras av försvaret som icke-accepterad.

2. Emotionens uttryck stoppas (5) och en inre konflikt skapas (6). För att undvika att känna obehaget flyttas medvetandefokuset bort från den inre konflikten och ut mot det som orsakade aktiveringen (7). Det är nu den person eller omständighet som orsakade aktiveringen som är problemet (8), inte den oaccepterade emotionen.

Homeostas upprätthåller balansen

För att kunna förstå och lösa problemdynamiken är det nödvändigt att ha kunskap om den grundläggande automatiska livs- och överlevnadsprocessen i den mänskliga organismen: homeostasen. Den homeostatiska regleringen har till uppgift att upprätthålla balansen i kroppens inre miljö. Den ser till att de optimala livsbetingelserna upprätthålls och utvecklar organismen i förhållande till omgivningen. Homeostasen är en extremt komplex och finkänslig process. Först avläses den inre miljöns status. Om avvikelse från den optimala nivån upptäcks, aktiverar homeostasen antingen en korrigerande respons för att återställa den eller avbryter en för organismen negativ pågående process.

Homeostasen fokuserar inte enbart på regleringen av kroppens