Discover millions of ebooks, audiobooks, and so much more with a free trial

Only $11.99/month after trial. Cancel anytime.

Tjocka tanten rockar fett
Tjocka tanten rockar fett
Tjocka tanten rockar fett
Ebook143 pages1 hour

Tjocka tanten rockar fett

Rating: 0 out of 5 stars

()

Read preview

About this ebook

"Är det något som vi tjockisar behöver så är det att skratta". Författaren Hillevi Wahl är i skrivande stund vad som skulle benämnas som smal men hon har tidigare varit tjock och identifierar sig fortfarande som storleken större. I ett flertal krönikor beskriver Hillevi dråpliga, överraskande och ironiska situationer som visar på hur omvärlden ser på och beter sig mot "tjockisar". Hon tar även upp hur man ska väga sig på en våg för bäst resultat, om kärleken till mat och varför en Dramaten är så bra att ha. Men framförallt är detta en homage till människor med en större kroppshydda och hur fett det kan vara att ta plats!-
LanguageSvenska
PublisherSAGA Egmont
Release dateFeb 24, 2022
ISBN9788728137888
Tjocka tanten rockar fett

Related to Tjocka tanten rockar fett

Related ebooks

Reviews for Tjocka tanten rockar fett

Rating: 0 out of 5 stars
0 ratings

0 ratings0 reviews

What did you think?

Tap to rate

Review must be at least 10 words

    Book preview

    Tjocka tanten rockar fett - Hillevi Wahl

    Hillevi Wahl

    Tjocka tanten rockar fett

    SAGA Egmont

    Tjocka tanten rockar fett

    Omslagsfoto: Shutterstock

    Copyright © 2006, 2022 Hillevi Wahl och SAGA Egmont

    Alla rättigheter förbehålles

    ISBN: 9788728137888

    1. e-boksutgåva

    Format: EPUB 3.0

    Denna bok är skyddad av upphovsrätten. Kopiering för annat än personligt bruk får enbart ske efter överenskommelse med förlaget samt med författaren.

    www.sagaegmont.com

    Saga är en del av Egmont. Egmont är Danmarks största mediekoncern och ägs till fullo av Egmontfonden, som donerar knappt 13,4 miljoner euro årligen till utsatta barn.

    D et var på den tiden jag vägde minst nittio kilo. Där slutade jag väga mig och hävdade sedan att jag bara vägde nittio plus.

    Just denna sommardag hade jag fått låna en minicykel och skulle susa iväg till kiosken för att fylla på chokladförrådet.

    En liten kille tittade storögt på mig när jag kom cyklande. Han höll hårt, hårt i sin pappa och nästan dreglade av upphetsning.

    Jag försökte dra in magen och minska midjemåttet med tjugo kilo. Det gick inte så bra. Okej, då ville jag bara göra pinan kort.

    Ge mig två stora Marabou chokladkakor! Men fort! väste jag till kioskbiträdet.

    Med fyrahundra gram choklad instoppade i byxlinningen gränslade jag cykeln igen och satte fart på pedalerna. Med allt vad jag hade försökte jag hinna utom hörhåll, innan pojken skulle brisera som en oförskämd liten bomb och säga något jag visste att jag inte ville höra.

    Men jag hann inte.

    När jag var hundra meter bort kom det:

    Pappa, pappa! Såg du vilken liiiiiiiten cykel den där tjocka, feta tanten hade?!

    Pojken hade tittat mer på cykeln än på mig. Men som tjock tror man gärna att ens egen kroppshydda är det mest intressanta i hela världen. Man går omkring och grubblar och gömmer sig och gör allt för att inte ta för mycket plats. Den enda hobbyn man har är att försöka bli smal. Vilket enormt slöseri med kvinnokraft det är!

    I skrivande stund är jag ganska smal, sextio plus, men det ser jag bara som en formsvacka. Jag vet att det egentligen inte finns någon större skillnad mellan mig och de där trehundrakiloskvinnorna i dokumentärerna på tv. Därför ville jag göra en dråpligt rolig bok om hur det är att vara tjock och dansa runt i fitness- och bantningskarusellen. För är det något som vi tjockisar behöver så är det att skratta.

    Stockholm, augusti 2005

    Fetnot: När den här boken slutar fortsätter den på nätet. Surfa gärna in och diskutera på: http://tjockatanten.se

    Tanten är en vågmissbrukare

    Tjocka tanten är vågmissbrukare.

    Hon kan väga sig precis hur många gånger som helst på en dag. Och varje gång väger hon sig minst fyra gånger. För att se om hon får samma resultat. Det får hon oftast. Men man vet aldrig riktigt säkert, så hon brukar pröva ett oändligt antal variationer på till-väga-gångssättet.

    Först kan man köra klassikern, på två ben iförd bara trosor och glasögon.

    Sedan tar man av sig glasögonen och trosorna. I bästa fall kan man då gå ner ett hekto.

    Gör man inte det kan man sätta sig på toaletten och försöka framkalla en total tarmsköljning. På så sätt kan man gå ner i princip hur mycket som helst. Så det är bäst att väga sig några gånger efter det också.

    Om vågen då tvekar mellan två siffror, så är det säkrast att man försöker kissa lite. Känner man sig lite crazy kan man stå på ett ben också. Och dra in magen. Men detta ska helst ingen annan familjemedlem se. Är man singel och har tillfälligt herrbesök så bör man gärna låsa toalettdörren. Annars kan killen ifråga bli lite rädd.

    Tanten har märkt att om det är en viss lutning på golvet kan det ge ett par hektos skillnad. Samma sak om man har en del av vågen på badrumsmattan och en annan del på toalettgolvet. Man får pröva sig fram på golvytan var lutningen är som mest fördelaktig för en själv.

    Det jobbiga med det här är egentligen att man måste komma ihåg alltihop till nästa gång man ska väga sig. Annars kan det skilja upp till två kilo på en och samma dag.

    Det är med andra ord väldigt tidskrävande att vara vågmissbrukare. Det är ett tungt vägande skäl att gå med i Anonyma Vågmissbrukare. Men det finns ingen sådan stödgrupp än. De andra har väl inte tid, de heller.

    Tjockisar är helt enkelt den nye negern.

    Jessika Gedin i Spanarna i P3

    Avd. Misslyckade bantningskurer

    Vet ni hur många steg det är över Västerbron? 1 987. Eller mellan tantens ytterdörr och tvättstugan? 102. Åtminstone enligt hennes stegräknare. Den har hon fått av sin man. Han är också tjock. De blev ännu tjockare när de var i New York en månad och bodde i ett hotellrum utan kylskåp. Då var de tvungna att äta upp ett tvåliters glasspaket varje kväll. Annars hade glassen smält.

    I dag har jag gått 9 070 steg! sa tanten stolt till sin granne när de möttes i porten.

    Jag har gått 6,3 kilometer och gjort av med 616 kalorier!

    Grattis, det är en halv kanelbulle, sa grannen lite syrligt och skyndade vidare mot bussen.

    Tanten har viktpendlat hela sitt liv. Just nu är hon inte sådär våldsamt tjock, men har man nästan alltid varit mullig så bränner sig den bilden in i hjärnbalken på en. Hur smal man än blir så är man innerst inne alltid en liten tjockis.

    Med tiden blir man också något av en expert på tokiga bantningskurer. För Tjocka tantens del började det när hon var tonåring och åkte till Kalifornien som utbytesstudent. Hon råkade hamna hos en familj hon inte trivdes med alls och därför började hon att tröstäta. När hon skulle sälja kakor för någon insamling i skolan slutade det med att hon åt upp alltihop själv.

    Hon hörde talas om en bantningskur som gick ut på att man kräktes upp maten. Hon tyckte att det lät himla fiffigt. Då kunde man ju både ha kakan och äta upp den. Men hur sjutton gjorde man för att kräkas?

    Hon satte sig på toaletten och funderade. Då fick hon en idé. På paketet med fotsalt i badrummet hade hon läst en varningstext om att man absolut inte skulle använda saltet till matlagning, eftersom det kunde framkalla kräkningar.

    Alltså tog hon en näve fotsalt och sköljde ner det med en liter vatten. Och jäklar vad hon kräktes! Hon låg sjuk i flera dagar och den amerikanska familjen kunde inte begripa vad det var för fel på henne. Hon gjorde aldrig om det heller, men än i dag mår tanten illa när hon ser ett paket fotsalt.

    Det andra stora bantningsfiaskot inträffade några år senare, när det hade kommit ett bantningspulver på burk som man skulle ersätta alla måltider med. Det fanns med smak av jordgubbe, vanilj eller choklad. Tanten tog en av varje, för variationens skull — och blandade pulverdrinkar så det stod härliga till. I fyra dagar. Sedan höll hon på att dö av leda. Hon började få hallucinationer om kanelbullar och glass och feta såser.

    Den femte natten stod hon inte ut längre. Hon klev upp ur sängen, gick ut i köket och hällde allt bantningspulver i en degbunke. Sedan blandade hon i smör och lite socker. Det smakade nästan som kakdeg! Jättegott. Och gud vad mätt hon blev.

    Det verkar finnas någon överenskommelse om att Babben Larsson är själva antitesen till ’sexig’. När ingicks den överenskommelsen? JAG har aldrig skrivit under den. När jag ser Babben Larsson på Hamburger Börs, hennes närvaro, hennes kvickhet, glittret i ögonen… det är klart hon är sexig.

    Bengt Ohlsson, författare

    Välj rätt kassörska

    Tjocka tanten är noga med att välja rätt kassakö i matbutiken. I alla fall när hon ska köpa kakor och glass. Hon väljer den kassörska som ser snällast ut. Mest förlåtande. För hon har ju råkat ut för en del jobbiga typer. Välsminkade tjejer som tittar menande på henne och hennes bilringar och ler lite överlägset. Eller butiksinnehavare som ska vara klämkäcka.

    Jaha. Här ser vi en som ska festa loss på kakor och glass, ja!.

    Hohoho, du är allt en riktig gottegris. Gillar du den här… (här håller han upp den så att alla kan se)… marmorerade chokladkakan?

    Då vill tanten bara rycka åt sig kakan och springa därifrån. Eller dänga till honom med glasspaketen så att han håller käften. Det har hänt att hon bytt matbutik helt efter en sådan traumatisk händelse. Till en som ligger mycket lägre bort, men där de åtminstone inte

    Enjoying the preview?
    Page 1 of 1