Recept på lycka 2.0

By Jesper Bay-Hansen

Recept på lycka 2.0 handlar om att få in ännu mer glädje, lycka och välbefinnande i ditt liv. Baserat på ny och viktig kunskap är frågorna: finns det ett recept för lycka och välbefinnande, och i så fall, vad består det av? Är receptet annorlunda i tider av kris, osäkerhet, förtvivlan och rädsla än i tider av inre frid och social stabilitet?De korta svaren på dessa frågor är: Ja, det finns ett recept för lycka och välbefinnande - även om detta recept är unikt för var och en av oss och kan förändras snabbt över tid, precis som våra levnadsförhållanden och livsvillkor. Och ja, receptet är annorlunda i kristider, när det kan vara svårt att få fotfäste i livet. Det är därför som den här boken har titeln Recept på lycka 2.0 - för det är dags att förstå och leva i världen på nya sätt.-

• Language: Svenska
• Publisher: SAGA Egmont
• Release date: Jul 16, 2021
• ISBN: 9788726854312

Book preview

RECEPT PÅ LYCKA 2.0 fick mig att hoppa av glädje! Boken sprudlar av vitaliserande Jesper-kvickheter och är fylld med mentala vitaminer som vi alla behöver, särskilt i dessa kristider där både den individuella och kollektiva lyckan utmanas. Boken bygger på den senaste forskningen inom positivpsykologi samt existentiella, filosofiska, humanistiska och inte minst hälsoperspektiv - och är utan tvekan en viktig läsning för så många människor, om inte alla.

- Helle Trankjær, läkare och specialist i klinisk sexologi

Som läsare får du kunskap och verktyg i form av begrepp och teorier för att förstå och förklara lycka och ett brett utbud av konkreta metoder för att starta din väg mot ett lyckligare liv. Du får en introduktion till nyckelbegrepp från psykologisk forskning om lycka och välbefinnande - liksom traditionella lyckoaktiviteter som att lyfta ditt liv med allt från positiv fokus och tacksamhet till skämt och humor. Kanske ännu viktigare är att boken introducerar läsaren till ämnen som inte har fått så mycket uppmärksamhet inom positivpsykologi. Det handlar bland annat om att finna mening, att klara sig genom motgångar och att finna tro och hopp mitt i svårigheter eller sorg - teman som är högaktuella i vår nutid.

– Ebbe Lavendt, hälsopsykolog och Master of Applied Positive Psychology

Jesper Bay-Hansen har gjort det igen. Han har skrivit en bok som hjälper oss att lära oss mer om oss själva, människorna omkring oss och livet i allmänhet. Boken handlar inte bara om personlig lycka utan också om den kollektiva lycka som är avgörande för vår glädje och livskvalitet. I mitt jobb som arbetsnöjdhetskonsult hanterar jag den kollektiva arbetsglädjen – det börjar med oss själva, men utan goda relationer med kollegor är det svårt att finna arbetsglädje. Detta är särskilt tydligt under det senaste året, då många människor arbetar hemifrån och saknar sina kollegor. Läs boken och lär dig hur du kan uppnå ett lyckligare arbets- och privatliv.

- Arlette Bentzen, ägare av konsultföretaget Arbejdsglæde nu

Prolog

Vi måste alla förstå och leva i världen på nya sätt.

Det är sannerligen en märklig och instabil tid som vi lever i. Detta skapar ett behov av att förstå världen på nya sätt - och ett behov av att leva i världen på nya sätt - att verkligen leva, inte bara överleva.

Vi kan alla göra mycket för att lyfta vårt välbefinnande och vår lycka. För tio år sedan skrev jag boken Receptet på lycka, som handlade om allt vi människor kan göra för att främja livsglädje och lycka. Jag använde begreppet lyckoaktiviteter för att beskriva handlingar - positiva psykologiska interventioner - som har potential att skapa glädje och lycka.

Vi bör naturligtvis fortfarande intressera oss för vad som krävs för att var och en av oss ska trivas och må bra. Det är dock dags att fokusera på den kollektiva lyckan. Vi bör intressera oss mycker mer för vad vi blir lyckliga av? Vi kan här betyda två personer i ett förhållande, en familj, en gemenskap, en subkultur, ett folkslag, en kontinent eller hela mänskligheten. Det goda livet är inte bara för dig och mig, utan för oss alla.

Det är också dags att nyansera vår förståelse av vad en kris är och vad kriser gör med oss människor. Kriser är en del av livet. Det finns mycket vi kan göra för att förebygga och minimera risken att en kris uppstår - men det är långtifrån alltid som vi gör det - men förr eller senare kommer vi att störa på motstånd och kriser. Ibland är motståndet så stort att det representerar en förlust av lycka som för en tid slår oss ur balans, gör oss ledsna, glädjelösa och för oss in i en kris.

Kriser kan vara personliga, t.ex. existentiella kriser, relationskriser eller kriser på grund av sjukdom eller dödsfall i den närmaste familjen. Kriser kan drabba oss alla - som individer eller som grupp - vilket den globala klimat- och miljökrisen och den nuvarande hälso- och finanskrisen som utlösts av coronapandemin är exempel på. Det är dags att möta, hantera och genomleva sådana kriser på nya sätt.

Positivpsykologi har b.la. lärt oss att förload lycka har en potential för så kallad posttraumatisk tillväxt = blomstring. På så sätt kan vi människor utvecklas och blomstra, särskilt i kristider. Vi kan göra detta både som individer och kollektivt som grupp. Detta är en av de röda trådarna i den här boken.

Vi måste lära oss att leva i världen på nya sätt. Skiftande livsvillkor och omständigheter innebär att vi ständigt måste ändra och anpassa vårt sätt att leva. Här menar jag inte bara saker såsom avfallssortering och klimat- och miljövänliga sätt att konsumera. Att källsortera tomma vinflaskor eller att vända ut och in på dina kalsonger och använda dem två gånger innan du kastar dem i tvättmaskinen räcker inte.

Den moderna människan har under det senaste decenniet levt med ett överflöd av både sann information och felaktig information. Det är inte helt lätt att förhålla sig till, när så många människor påstår sig vara experter. Detta försvagar betydelsen av de verkliga experternas budskap: när alla är experter, är ingen expert. Den globala viruspandemin har drivit på denna utveckling och fört med sig en pandemi av felaktig information om coronaviruset och covid-19 - en infodemi. Det är en verklighet som vi alla måste hantera och navigera i, så att vi får nödvändig och tillräcklig information och inte blir överväldigade av den ständiga infodemiska strömmen av nyheter, divergerande budskap, falska nyheter, konspirationsteorier osv. Om vi inte alla får ordning på det här kommer det att bli stora konsekvenser för vår lycka.

Och det är framför allt dags för oss - återigen, både individuellt och kollektivt - att göra en välbehövlig ansträngning för att humanisera våra liv i den digitaliserade värld som vi har skapat och anammat, ofta lite för okritiskt. Vi kan inte bara mäta våra liv och vår livskvalitet i siffror - vi måste utmana detta tänkande mycket mer än vad vi har gjort hittills. Antal arbetstimmar per vecka, antal dollar på banken, antal sexpartners per månad, antal gråa hår och hemorrojder, antal levnadsår osv. säger inte nödvändigtvis något om hur du känner dig. Vi måste korrigera vår förståelse av framgång, utveckling och tillväxt och intressera oss mycket mer för hur vi humaniserar våra egna och andras liv. Här kan positivpsykologin erbjuda konkreta verktyg som bland annat kan öka närvaron och den kollektiva lyckan, skapa känslomässiga band och stärka sammanhållningen mellan människor.

Humanistisk livsstil handlar inte bara om att vara en bra kollega på jobbet, eller om att vi som samhälle humaniserar behandlingen av utsatta grupper som sjuka och äldre medborgare. I stort sett handlar det om att var och en av oss gör en aktiv insats för att humanisera ett samhälle som i stor utsträckning har avhumaniserats under ett antal år. Våra liv är fyllda av möten med människor som vi känner och människor som vi inte känner, och det är dags att vi lyfter fram mänskligheten i alla dessa människomöten.

Vår förståelse av vad det innebär att leva det goda livet är också i stort behov av en uppdatering. För tio eller femton år sedan handlade det om livsglädje, lust och lycka, sedan om harmoni och balans mellan arbete och privatliv, och under de senaste åren har fokus legat på att leva autentiskt och meningsfullt. Men varken livsglädje, lust, lycka, harmoni, balans mellan arbete och privatliv, autenticitet eller meningsfullhet är nog på egen hand.

Det goda livet handlar inte bara om att undvika sorg, glädjelöshet (anhedoni), obalans, förlust, sorg, meningslöshet osv. Komplexa känslo, förluster, sorg och meningslösa händelser är också en del av livet. Det är viktigare än någonsin att vi nyanserar vår förståelse av det mångfacetterade och värdeladdade begreppet det goda livet.

Vad det goda livet innebär är en högst subjektiv fråga som kan handla om många saker: att vara nöjd, tacksam, lycklig och full av själ, energi och optimism. Det kan också handla om att vara trygg i sig själv, använda sina styrkor, ägna sig åt sina passioner och känna sig mentalt och fysiskt frisk. Det kan också handla om att finna mening och hantera stress, förlust och trauma på lämpliga sätt. Dessutom kan det handla om att känna och främja hopp - även när det finns mycket att förlora hoppet över. Det som kännetecknar människorna på 2000-talet är just att de nu måste skapa ett bra liv för sig själva. Du måste, jag måste, vi måste alla - och det kan upplevas som en frihet och ett privilegium av många och samtidigt som en förbannelse och en börda av andra.

Lyckan är nyckfull, säger man, och det är konsten att leva ett bra liv också. Men det är ändå en lycka att leva ett bra liv. Detta väcker frågan: Finns det ett recept för lycka, och i så fall, vad består det av? Är receptet annorlunda i tider av kris, osäkerhet, förtvivlan och rädsla än i tider av inre lugn och social stabilitet?

De korta svaren på dessa frågor är: Ja, det finns ett recept på lycka - även om det receptet kan förändras över tid, precis som våra levnadsförhållanden och livsvillkor kan förändras. Och: Ja, receptet är annorlunda i kristider. Det är därför den här boken har titeln Recept på lycka 2.0 - eftersom boken du håller i din hand just nu erbjuder perspektiv och vägledning om vad du kan göra för att främja ditt eget och andras välbefinnande och lycka i både med- och motgång. Det är dags att förstå och leva i världen på nya sätt.

Inledning

Det är dags att fokusera på både individuell och kollektiv lycka.

Den 11 mars 2020 skrev Danmarks statsminister dansk historia när hon vid en presskonferens i spegelsalen på statsministerns kontor meddelade att Danmark stänger ner. Vi känner alla till bakgrunden till uttalandet: Coronaepidemin, som började med ett virus i den kinesiska staden Wuhan, hade drabbat oss och skulle snart bli en världsomspännande pandemi. Många danskars katastroftankar hade plötsligt blivit verklighet. Tusentals danskar skulle bli smittade och hundratals skulle läggas in på sjukhus. Många av dem behövde intensivvård och många gick tyärr bort och lämnade efter sig släktingar i djup förtvivlan och sorg. Det var en verklighet som tagen från en katastroffilm. En verklighet som plötsligt vände upp och ner på allting och skapade massor av osäkerhet, förtvivlan och rädsla. Offentligt anställda skickades hem. Sammankomster med mer än hundra personer förbjöds och gudstjänster och fredagsböner ställdes in. Detta påverkade oss alla på en individuell och kollektiv nivå. De osäkra och oroliga danskarna hamstrade allt från handsprit och munvatten till rågbröd och toalettpapper. Sommar- och semesterbostäder över hela landet beboddes av danskar i karantän som fruktade att bli smittade. Danskarnas liv blev för en tid satt på paus.

Några veckor tidigare hade aktie- och obligationspriserna stigit högt och Corona var ett virus som orsakade problem främst i Kina och norra Italien. Men nu var allt annorlunda, och nationen befann sig i ett chocktillstånd. Du minns säkert dagen då Danmark stängde ner. Du kanske också minns vad Mette Frederiksens tal fick dig att känna den dagen. Jag ska erkänna att jag fick en klump i halsen, och det var på grund av lika delar chock och osäkerhet. Endast två gånger tidigare i mitt liv hade jag upplevt att jag hamnat i ett tillstånd som liknade det jag befann mig i den dagen. Det var när Berlinmuren föll den 9 november 1989 och när terrorn plötsligt kom till New York den 11 september 2001, och hela världen såg hur World Trade Center kollapsade och 2 600 amerikaner gick bort i ruinerna.

Något var dock markant annorlunda den här gången. För blandat med känslorna av att vara djupt påverkad, ledsen, orolig och osäker kände jag också en annan varm känsla. En känsla som jag både då och nu bäst kan beskriva som en känsla av nationell stolthet. För mig var epidemin och beslutet att stänga landet inte bara resultatet av ett omfattande politiskt beslut. Det var också ett tydligt bevis på att vi i Danmark har ett politiskt system, ett hälsovårdssystem, en polis och en ledning som vågar ta ett stort ansvar för att bland annat skapa största möjliga stabilitet och säkerhet i samhället. Ur mitt perspektiv handlade uppdraget i huvudsak om att värna om lyckan, inte minst den kollektiva lyckan, som jag anser att vi som gemenskap kan och bör göra ännu mer för att vårda och lyfta fram.

När jag väljer att dela med mig av mina erfarenheter är det för att jag en gång för alla vill avliva en envis myt om lycka: människor tror i allmänhet att ett lands ledarskap inte spelar någon större roll för deras individuella lycka. Men det stämmer inte. Ett lands ledarskap har ett stort och avgörande inflytande på befolkningens individuella och kollektiva lycka. Det är därför OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) är intresserad av att mäta livstillfredsställelse och välbefinnande i sina medlemsländer och publicerar årliga rapporter, med den passande parollen: Better Policies for Better Lives. Danmark har i dessa rapporter- tillsammans med andra skandinaviska länder -  legat i topp under flera års tid.

Hur vi mäter lycka säger mycket om hur vi förstår begreppet lycka. I forskningssammanhang är forskarna särskilt intresserade av att ta reda på vad gener, uppfostran, tillfälliga händelser och positiva interventioner betyder för en individs lycka. (Positiva interventioner har jag sedan Receptet på lycka, som publicerades 2011, kallat lyckoaktiviteter). Forskarna mäter dock också den genomsnittliga lyckan - eller snarare livstillfredsställelsen - i samhället. De mäter också jämlikhet och ojämlikhet i samhället. Dessa mycket olika sätt att mäta lycka/tillfredsställelse återspeglar det faktum att vi kan förstå lycka som ett individuellt fenomen eller som ett kollektivt fenomen. Vad betyder det egentligen för individen, för dig och mig? De olika perspektiven på lycka gör det tydligt att vi alla har ett gemensamt ansvar för vår egen och andras lycka. Du är inte bara medskapare av din egen verklighet utan också medskapare av andras.

I sitt tal använde Mette Frederiksen ordet medborgaranda för att ta upp det gemensamma ansvar som vi alla har för att skydda den kollektiva hälsan, det kollektiva välbefinnandet och den kollektiva lyckan. Danskarna skulle senare visa sig ha mycket olika uppfattningar om vad det innebär att visa medborgaranda. Kalla sommarpilsner på Sandkajen i Nordhavn och piratfester runt om i landet var nog inte vad Mette Frederiksen hade i åtanke när hon använde ordet, som plötsligt blev centralt i politiken och snabbt blev ett av vår tids stora värdeord. Alla är överens om att vi som grupp bör hålla ihop och visa medborgaranda. Begreppet medborgaranda är dock så brett och vagt att det är öppet för subjektiva tolkningar. När ett ord kan betyda allt möjligt, kan det sluta med att det inte betyder någonting alls, vilket enligt min mening är en stor utmaning för de politiker som ska styra landet och för landets virologer och hälso- och sjukvårdspersonal som ska ge riktlinjer för hur vi tillsammans kan förebygga och begränsa smittspridningen i vårt land.

Den 11 mars 2020 var en dag då både statsministern och drottning Margrethe trädde fram som nationella förebilder i en kristid. Enligt min åsikt var detta ett klokt drag; det är mitt intryck att danskarna - oavsett politisk tillhörighet och oavsett vad de tycker om monarkin - i allmänhet tog mycket väl emot budskapet om att stå enade och stödja varandra genom krisen. Sociala kriser är ofta ett test av ett lands styrelseskick - i Danmark är det den demokrati som är så viktig för våra levnadsvillkor, vårt uppehälle och vår lycka. Den nuvarande coronakrisen är inget undantag. Danskarna lever i en tid och ett samhälle som vi anser vara ett av de mest demokratiska i vår värld. I tider av hälso- och finanskriser kan demokratin som styrelseform utsättas för prövningar. Nya tider ger upphov till nya frågor, till exempel: Hur mycket bör partier utanför regeringen vara involverade i den politiska förvaltningen av landet? I en tid då politiska beslut måste fattas snabbt kan det ha ett pris att lyssna på för många och allt för olika åsikter, men det kan också ha ett pris att inte göra det. En kris som den nuvarande hälso- och finanskrisen gör det aktuellt att ställa frågan: Hur mycket demokrati vill vi egentligen ha? Var går gränsen mellan demokrati och autokrati? I vilka situationer vill vi ha eller accepterar vi odemokratiska beslut? Och om så är fallet, bör det vara landets folkvalda politiker, den nationella hälso- och sjukvården, landets ledande virologer eller ekonomer som fattar sådana beslut, i hopp om att de kan leda landet genom krisen på bästa möjliga sätt? Ur ett lyckoperspektiv tror jag att det är viktigt att komma ihåg att vår subjektiva upplevelse av trygghet, stabilitet, socioekonomisk trygghet, livstillfredsställelse och hälsa har stor betydelse för vårt välbefinnande och vår livskvalitet.

Tillbaka till min upplevelse när premiärministern höll sitt tal den 11 mars. Att kommunicera viktiga budskap mot en bakgrund av en dödlig och meningslös virussjukdom framkallade en tillfällig otrygghet, osäkerhet och rädsla hos mig - en rädsla som inte blev mindre av att jag var tvungen att lämna min klinik samma dag med frossa, hög feber och en rad presumtiva Covid 19-symptom. Men det fanns också en rädsla i mig som blev mindre med dagarna som gick. Fram till den dagen hade jag haft en växande oro för att vi i Danmark håller på att bli en samling individualister som alla jagar lyckan enligt devisen: Om det inte gynnar mig är det inte intressant. Dessa farhågor skulle minska under veckorna efter de historiska talen: Danskarna försökte visa en känsla av gemenskap genom att sjunga tillsammans för att hålla modet uppe, hjälpa varandra, hålla avstånd och begränsa sociala aktiviteter. Och även om det fortfarande finns utrymme att bättre förstå det svårdefinierbara begreppet medborgaranda, kan jag bara tolka det på ett sätt: danskarna är inte likgiltiga för kollektiv lycka, och det är inte heller landets valda politiker heller som tur är.

Del 1

Den mest givande lyckan är inte alltid kopplad till vad du gör för din egen vinning - den är ofta starkare kopplad till vem du är och vad du gör för andra.

– Jesper Bay-Hansen

Är du lycklig?

Hur mår du i dag?

Nya perspektiv på välmenande frågor

I västvärlden tänker vi i allmänhet mycket på vad som ger oss glädje och lycka och vad ett bra liv består av. Vi pratar ofta om lyckan, som precis när du trodde att du hade den, glider bort igen som en hal handtvål. Vi ställer oss också frågor om lycka och det goda livet - inte minst i kristider. Personliga kriser och samhällskriser ger upphov till existentiella reflektioner och samtal om vad som i slutändan betyder något för oss. Här är det viktigt att vara medveten om vad vi försöker ta reda på, och hur frågan ställs. För även de mest välmenande frågorna kan ha effekter som få kan föreställa sig.

En historisk fråga om välbefinnande: hur mår du i dag?

I en uppsats som publicerades 2018 i Journal of Research in Disease and Society tar Carsten Obel, professor i allmänmedicin och psykisk hälsa hos barn, och hans medforskare upp frågan: Hur mår du i dag? Det var vad överläkaren frågade patienten under förra århundradet när han stod vid patientens säng under en rond på sjukhuset.. Han talade vanligtvis inte direkt med patienterna. Kanske var den gamle doktorns argument att de inte skulle behöva oroa sig, utan att de skulle ha lugn och ro för att återhämta sig. Patienterna var inte särskilt delaktiga, och det medicinska paradigmet fokuserade på läkarens auktoritära monopol på att veta bäst. Det är just detta som är avgörande annorlunda i dag, när alla har monopol på att veta bäst; alla måste vara experter på sitt eget liv, och alla måste därför intressera sig för vad ett bra liv faktiskt är. Därifrån är det inte långt till de stora filosofiska frågorna om lycka, meningen med livet osv. Men det slutar inte där, eftersom de frågor vi ställer oss själva ställer vi också till andra.

Välmenande binära frågor kan leda till sorg och anhedoni.

Du har säkert fått frågan: Är du lycklig? - och du har säkert själv ställt samma fråga till andra. Du borde sluta göra det! Binära frågor om lycka, lust, det goda livet och dylikt förminskar en verklighet som är mycket mer komplex än så. Är du lycklig? Är du lustfylld? Lever du ett bra liv? Alla tre är exempel på frågor som ställs med goda intentioner, men som riskerar att göra mer skada än nytta. Lyckoforskare, psykologer inom positivpsykologi och författare har nyligen påpekat den potentiellt skadliga effekten av frågorna. Frågan, Är du lycklig?, kan få en person att svara nej, eftersom han eller hon inte är lycklig hela tiden. För vem är det? Och om du säger nej till att vara lycklig tillräckligt många gånger, riskerar du att låta svaret bli en sanning. Därmed blir tankarna om att leva ett olyckligt liv självuppfyllande och leder till sorg, anhedoni (= glädjelöshet), tomhet, meningslöshet, modlöshet och hopplöshet.

På min sexologiska privatklinik möter jag många klienter som har blivit tillfrågade: Är du lustfylld? - antingen av en närstående, en terapeut eller av sin läkare. Oavsett hur välmenande det än är att fråga om en annan persons sexlust, får den här frågan många att känna att deras sexuella aptit är alldeles för liten och mindre än andra människors. De har ju inte alltid lust. Särskilt män verkar påverkas av denna fråga, förmodligen för att myten om att riktiga män alltid vill ha sex fortfarande är utbredd. Som regel finns det inte samma förväntningar på kvinnor, eftersom vi som kultur har en bättre förståelse och acceptans för att kvinnor inte alltid vill ha sex.

Lever du ett bra liv? är på samma sätt en binär fråga som du kan svara ja eller nej på. Detta är dock en ännu mer komplicerad fråga än frågorna om lycka och lust. Lycka och lust kan definieras av psykologer och beskrivas av yrkesverksamma, filosofer m.fl, medan det goda livet är en värdeladdad term som kan uppfattas på många olika sätt. Omvänt har de flesta människor en uppfattning om vad ett bra liv är eller kan vara för dem själva. Samtidigt har vi alla upplevt att livet inte är bra - eller lika bra - hela tiden. Även när livet känns riktigt bra och lyckan stiger inom oss som en isländsk gejser kan det finnas ett lidande i lyckan. Vi kan till exempel oroa oss för att förlora vår lycka igen eller för att andra ska bli avundsjuka på vår lycka. I det senare fallet försöker många dämpa den glädje som de visar. Det kan kännas fel att känna sig lycklig om du upptäcker att andra inte kan glädjas å dina vägnar.

Frågan: Lever du ett bra liv? göder samtidigt existentiella överväganden som: Lever jag det liv jag vill ha mest? Och: Finns det saker jag måste få gjort? Sådana frågor kan vara viktiga att ställa sig själv med lämpliga intervaller - men inte hela tiden. Just existentiella frågor kan lätt leda till osäkerhet och tvivel om det liv du lever, och de kan minska din känsla av glädje och tillfredsställelse med livet.

Omvänt kan positiva självsamtal ha motsatt effekt och öka livstillfredsställelsen och lyckan. I positiva självsamtal kan du till exempel säga till dig själv att ditt liv har många lyckliga stunder, att du i allmänhet har tillräckligt med lust eller att du i allmänhet lever ett bra liv. Nyckeln till ett lyckligare liv kan således ligga i att nyansera sin verklighetsuppfattning och gå igenom allt det man redan är nöjd med och känner glädje över - något som kommer att förklaras och exemplifieras på flera ställen i den här boken.

Läkarens frågor om välbefinnande år 2021:

Hur mår du i dag?

Hur mår du i dag? var en fråga som läkare ställde till sina patienter ända fram till 1960-talet. Det har sedan dess skett stora förändringar i förhållandet mellan läkare och patient och i sättet att föra samtal. I dag förväntar man sig att läkaren ska prata mer jämlikt med patienten, inte undanhålla dåliga nyheter för patienten och använda empowerment, där fokus flyttas från att göra något åt en sjukdom eller med en patient till att göra något tillsammans med patienten. Detta är ett mycket viktigt och nödvändigt fokusskifte i all modern patientvård och naturligtvis även i samtalsterapi. Det handlar inte bara om att kommunicera ett bra eller dåligt besked eller att introducera en patient till en utredning eller en behandlingsplan. Upptäckten av patientens personliga styrkor, hälsoresurser och handlingsmöjligheter sker också i samtal med patienten. Det är därför samtalet är så viktigt.

Kanske saknar patienten mod och vilj att ta ansvar, och då måste läkaren stödja honom eller henne. Andra patienter har mod och vilja, men efterlyser konkreta förslag på vad de själva kan göra. För dem är det inte alltid lätt att vara expert i sitt eget liv. Här kan vårdpersonalen vara ett bollplank som ger inspiration till aktiverande sätt att leva ett bra liv. Detta inkluderar mobilisering av personliga styrkor och resurser.

På en läkarmottagning eller på en sjukhusavdelning 2021 ställer läkaren frågor till patienten som till exempel: Hur har du det i dag? eller Hur mår du i dag?. Läkaren litar dock inte blint på patientens svar. Patientens egna bedömningar och beskrivningar utgör en del av läkarens så kallade objektiva bedömning, som också omfattar personalens observationer, en systematisk undersökning av patienten, laboratorietester och andra parakliniska undersökningar. Patientmedverkan slutar dock inte här. Det är numera vanligt att en patient löpande rapporterar om sin hälsa och livskvalitet (så kallade Patient Reported Outcome, PRO). Utvecklingen inom patientvården och önskan att säkerställa högkvalitativ vård har inneburit att patientens erfarenhet och tillfredsställelse med vårdprocessen nu är en viktig del av kvalitetsbedömningen av den tillhandahållna vården (detta görs i så kallade Patient Reported Outcome Measures, PROM).

Budskapet måste vara att patienten tillfrågas om sitt fysiska och psykiska välbefinnande från första till sista kontakten med vården. Detta är det verkliga idealet och återspeglar en samhällstrend där vi som kultur intresserar oss för varandras välbefinnande och därför ställer frågor till varandra om detsamma. Som Carsten Obel och hans medforskare beskriver i den ovan nämnda uppsatsen har berättelsen om att må bra eller dåligt blivit det centrala fokuset i kommunikationen om välbefinnande i pressen, på sociala medier och i samhället i stort, och detta bidrar till att skapa en kontraproduktiv oroskultur, där känslomässiga processer sätts i gång som inte alltid är hälsosamma. För när är något egentligen tillräckligt bra? Och hur ska det kännas? Kan det inte alltid kännas lite bättre? Ett sådant hedonistiskt, självcentrerat tillvägagångssätt var modernt inom well-being-forskningen i flera decennier och är på sätt och vis fortfarande modernt. Med dagens förståelse för psykisk och fysisk hälsa finns det anledning att utveckla begreppet välbefinnande med nya perspektiv och utveckla ett gemensamt språk för hälsa och välbefinnande, inte minst inom det mentala området. Detta väcker den centrala frågan: Hur kan vi tala om lycka, välbefinnande och hälsa på ett respektfullt och jämlikt sätt - och utan att utlösa känslomässiga processer som oavsiktligt kan leda människor till olika grader av otillfredsställelse, sorg och anhedoni?

Det goda livet – hur kan vi förstå och prata om det?

Det är lättare att tala om något som man förstår eller har en viss insikt i. Därför vill jag nedan lyfta fram tio faktorer, dimensioner, som kännetecknar ett bra liv ur en positivpsykologisk synvinkel. De tio dimensionerna av ett bra liv är:

Livsglädje, livslust, lycka och andra positiva känslor är en ovärderlig del av människans välbefinnande.

Positiva känslor står mot negativa, och negativa känslor drar inte bara ner människor humörmässigt. När livet presenterar stormar kan komplexa känslor fungera som en köl som vägleder oss genom stormen. Svåra känslor kan också vara orsaken till viktiga livsförändringar och blomstring.

Tillfredsställelse med livet är det ultimata fokuset för människans livskurs och utveckling. Denna tillfredsställelse förstår och beskriver många som lycka. Andra hävdar att meningsfullhet i synnerhet är vägen till livstillfredsställelse.

Att ha realistiska psykologiska, biologiska och relationella förväntningar är avgörande för vår livstillfredsställelse. Detta innebär att tron på positiva resultat och framgångar är i linje med den faktiska verkligheten.

God fysisk hälsa och sunda vanor är avgörande för både fysiskt och psykiskt välbefinnande. Det handlar bland annat om att värdera sin egen och andras kroppar samt att ha självförtroende och självkänsla.

Avkoppling och återhämtning, vilket inkluderar en god natts sömn, är grunden för att kunna njuta och fungera, och njutning är av stor vikt för att vi ska kunna fungera.

Genom att värdera olika, nya och annorlunda erfarenheter och ge upp behovet av perfekta prestationer kan man övervinna överdriven självkontroll, prestationsångest och rädsla för att misslyckas och bli avvisad, detta ger ett skydd mot lyckorelaterat självtvivel och otillfredsställelse.

Interpersonella skillnader respekteras och både skillnader samt likheter värderas. Detta innebär att andra människors upplevelser av lycka erkänns och respekteras, och att lyckans mångfald värderas.

Livstillfredsställelse, livsglädje och lycka är en del av det verkliga livet, och det verkliga livet är en del av livstillfredsställelse, livsglädje och lycka. Detta beror på att känslor av tillfredsställelse, glädje och lycka redan är en