Vägen till andra världskriget

By Christer Bergström

Den 1 september 1939 går Tyskland in i grannlandet Polen. Två dagar senare förklarar Frankrike och Storbritannien krig mot tyskarna. Men vilka var egentligen de bidragande faktorerna som ledde fram till andra världskrigets utbrott? I denna bok, utgiven 80 år efter utbrottet, granskar Christer Bergström de beslut och missbedömningar som banade väg för katastrofen. I efterhand står det klart att situationen hade kunnat undvikas och att efterlevande kan dra stora lärdomar av föregående generationers misstag. Det är en intressant och allmänbildande läsning som ger läsaren en tydlig inblick i de politiska makter som kantade den händelserika vägen till andra världskriget.

• Language: Svenska
• Publisher: SAGA Egmont
• Release date: Oct 21, 2020
• ISBN: 9788726688634

Book preview

författaren.

Jag vill rikta ett stort och varmt tack till min familj Maria, Bambi, Caroline, Albin, Benjamin och Bianca. Utan er förståelse och ert stöd hade denna bok aldrig kunnat bli verklighet. Jag vill även rikta ett stort tack till min mor Britta Lindberg för hennes ständiga stöd och uppmuntran. Tack också till vännen Hans Östensson, Mr Hans, som fungerar som bollplank och djävulens advokat.

/ Christer Bergström

Tidslinje

20 april 1889 Adolf Hitler föds i den österrikiska gränsstaden Braunau am Inn.

24–25 november 1912 På den socialdemokratiska Andra internationalens kongress i Basel tas beslut om följande bindande resolution: Om ett krigsutbrott hotar, är de arbetande klasserna och deras parlamentariska företrädare i de deltagande länderna, med stöd av den internationella byråns verksamhet, skyldiga att göra allt för att förhindra krigets utbrott genom de mest effektiva metoderna. Om kriget ändå skulle bryta ut är de förpliktigade att med alla krafter sträva efter att utnyttja den ekonomiska kris som kriget orsakat till att få till stånd en folkresning i syfte att därmed påskynda avskaffandet av det kapitalistiska klassherraväldet.

28 juni 1914 Arvtagaren till Österrikisk-Ungerns tron, ärkehertig Franz Ferdinand, och hans gemål mördas i Sarajevo av Gavrilo Princip, en bosnisk-serbisk student.

28 juli 1914 Österrike-Ungern förklarar krig mot Serbien, som man ger skulden för skotten i Sarajevo. Det blir inledningen till första världskriget. Nätverket av militära allianser i Europa orsakar inom några veckor krig mellan ententen (Ryssland, Frankrike, Storbritannien) och centralmakterna (Tyskland och Österrike-Ungern). De flesta socialdemokratiska partiledningar röstar för krigsförklaringar och krigskrediter och bryter därmed mot Baselöverenskommelsen. Så småningom dras länder som Belgien, Rumänien, Italien och Japan in i kriget på ententens sida och Turkiet och Bulgarien på centralmakternas sida. 1917 ansluter sig USA till kriget mot Tyskland.

8-12 mars 1917 Februarirevolutionen i Ryssland, tsaren störtas.

7 november 1917 Oktoberrevolutionen i Ryssland: Bolsjevikerna vinner 60 % majoritet i valen till Rysslands arbetar-, soldat- och bondesovjeternas nationella kongress. Beslut fattas om att arbetarråden ska konstituera sig som enda politiska makt i Ryssland med bolsjevikledaren Lenin som regeringschef och Trotskij som utrikesminister.

15 december 1917 Vapenstillestånd mellan Sovjetryssland och centralmakterna, vilket leder till att en av ententen stödd tsaristisk armé under general Kornilov förklarar krig mot sovjetregeringen. Detta blir början på det ryska inbördeskriget, som kommer att vara till 1921.

22 december 1917 Fredsförhandlingar mellan Sovjetryssland och centralmakterna inleds i Brest-Litovsk.

3 mars 1918 Fred sluts mellan Sovjetryssland och centralmakterna.

27 oktober 1918 Den tyska marinledningen beordrar högsjöflottan att gå ut och möta den brittiska flottan. Matroserna revolterar mot detta beslut. Den tyska revolutionen inleds och leder snabbt till revolutionära maktövertaganden över hela landet.

9 november 1918 Revolutionen når Berlin. Kejsar Wilhelm II abdikerar och flyr landet.

11 november 1918 Vapenstillestånd i första världskriget.

5 januari 1919 Deutsche Arbeiterpartei (DAP), som senare byter namn till NSDAP (nazistpartiet) bildas i Bayern. En av de första medlemmarna är den ryska vita emigranten Alfred Rosenberg, som blir partiets ideolog.

Januari-maj 1919 Högerextrema frikårer krossar med understöd av den socialdemokratiska regeringen revolutionen i Tyskland.

9 januari 1919 Polskt angreppskrig mot Sovjetryssland, vilket efter två års krig leder till att Polen införlivar stora delar av Vitryssland och Ukraina i sitt land.

28 juni 1919 Fredsavtalet i Versailles undertecknas.

4 juli 1919 Politisk generalstrejk i Italien. Arbetar- och soldatråd bildas.

September 1919 Adolf Hitler blir medlem nr 555 i DAP.

13 mars 1920 Kappkuppen, ett försök av delar av högern i Tyskland att gripa makten, omintetgörs genom ett arbetaruppror, som i sin tur blir nedslaget av frikårerna på order av den socialdemokratiska presidenten Friedrich Ebert.

1 april 1920 DAP byter namn till NSDAP, nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet.

6 juni 1920 I riksdagsvalet i Tyskland nästan halveras socialdemokraterna och rasar till 21,9 %.

30 augusti 1920 En generalstrejk i Italiens fabriker utvecklas till övertaganden av fabrikerna. Arbetarupproret slås 1920–1921 ner av fascistiska kampgrupper.

9 oktober 1920 Polen ockuperar Litauens huvudstad och inlemmar den 1922 i Polen.

Maj 1921 Det krigsskadestånd Tyskland ska betala faststlås till 138 miljarder guldmark.

29 juli 1921 Adolf Hitler utses till partiledare för NSDAP.

11 oktober 1922 En ny regering bildas i Italien med fascistpartiets ledare Benito Mussolini som premiärminister och en ministär av fascister och med dem sympatiserande borgerliga politiker, samt arméns och flottans ledande män.

11 januari 1923 Franska styrkor ockuperar, med stöd av den belgiska armén, Ruhrområdet i Tyskland på order av Frankrikes konservative premiärminister Raymond Poincaré. Tyskland svarar med en statsunderstödd strejk som framkallar en hyperinflation i landet. I november 1923 kostar en US-dollar 4 200 miljarder mark.

23 oktober 1923 Tyska kommunistpartiet genomför ett misslyckat resningsförsök.

8-9 november 1923 Ölkällarkuppen genomförs av nazisterna i München men slås ner. Hitler döms till fängelse men friges redan i december 1924. Under sin tid på Landsbergs fängelse skrev (och dikterade) han första delen av boken Mein Kampf, där han beskriver sina politiska planer.

21januari 1924 Sovjetunionens ledare Lenin dör. I hans ställe träder Josef Stalin.

4 maj 1924 Riksdagsval i Tyskland. Socialdemokraterna minskar till 20,5 %, kommunistpartiet får 12,6 %.

16 augusti 1924 Storbritannien och USA enas om Dawesplanen som reglerar det tyska krigsskadeståndet och pressar på för ett slut på ockupationen av Ruhrområdet.

7 december 1924 Riksdagsval i Tyskland. Socialdemokraterna ökar till 26 % och kommunisterna går tillbaka.

18 juli 1925 Första delen av Hitlers bok Mein Kampf (Min kamp) publiceras.

25 augusti 1925 Frankrikes och Belgiens ockupation av Ruhrområdet upphör.

1 december 1925 Locarnoavtalet undertecknas mellan Storbritannien, Frankrike, Italien, Polen, Belgien, Tjeckoslovakien och Tyskland. Detta garanterar att Tyskland kan delta som likställd part i internationella förhandlingar, men också att varje brott mot demilitariseringen av Rhenlandet kan komma att mötas med militärt ingripande.

11 december 1926 Andra och sista delen av Hitlers bok Mein Kampf publiceras.

November 1927 Stalin ger order om ultravänsterkursen: en snabb tvångskollektivisering av det sovjetiska jordbruket och en lika snabb industrialisering. Båda genomförs med i princip militära metoder. Detta leder till en ökning av landets industriproduktion med hela 311 % mellan 1929 och 1937, men till priset av en kvalitetsnedgång.

20 maj 1928 Riksdagsval i Tyskland. Socialdemokraterna ökar till 29,8 %, nazisterna får 2,6 %.

17 juli – 1 september 1928 På Kominterns sjätte kongress i Moskva lanserar Josef Stalin tesen om socialfascism, en del av ultravänsterkursen som innebär att socialdemokraterna ska bekämpas internationellt.

1 maj 1929 Berlins socialdemokratiske polismästare sätter in beväpnad polis mot 200 000 demonstrerande kommunister, vilket urartar i en massaker med 31 dödade och flera hundra skadade.

30 oktober 1929 Börskraschen på Wall Street orsakar en världsomfattande ekonomisk kris.

Februari 1930 De arbetslösas antal i Tyskland är nu uppe i 3,5 miljoner och ökar till nära sex miljoner i slutet av 1931.

14 september 1930 Riksdagsval i Tyskland. Socialdemokraterna minskar till 24,5 %, kommunisterna får 13,1 %. Nazisterna blir med 18,3 % valets stora vinnare.

1932–1931 Under tvångskollektiviseringen och avkulakiseringen av jordbruket i Sovjetunionen blir omkring två miljoner människor deporterade till fångläger i Centralasien och Sibirien, eftersom de påstås tillhöra kulakfamiljer, ett stalinistiskt propagandabegrepp för rika bönder.

1932–1933 Hungersnöd utbryter i Sovjetunionen, framför allt i Ukraina och Kazakstan. Detta orsakas av tvångskollektiviseringen och avkulakiseringen, i kombination med missväxt 1931 och en kraftigt ökad statlig uttagskvot av böndernas produktion (upp till 47 %). När bönderna försöker undanhålla sina jordbruksprodukter deporteras de till fångläger. Enligt Enligt sovjetiska arkiv som öppnades 1989–1990 ökade antalet fångar med 268 091 personer under 1932. Hungersnöden 1932–1933 drabbar cirka 40 miljoner människor. Sifferuppgifterna för antalet dödsoffer varierar från knappt 3 miljoner till upp till 10 miljoner.

2 februari 1932 – 11 juni 1934 Internationell nedrustningskonferens i Genève. Samtalen bryter i praktiken samman då Tyskland i oktober 1933 lämnar såväl konferensen som Nationernas Förbund.

31 juli 1932 Riksdagsval i Tyskland. Socialdemokraterna går tillbaka till 21,6 %, kommunisterna ökar till 14,6 % och nazisterna till rekordet 37,4 %. Nazisterna är nu landets största parti.

6 november 1932 Riksdagsval i Tyskland. Socialdemokraterna går tillbaka till 20,4 %, nazisterna går tillbaka till 33,1 %, kommunisterna ökar till 16,9 %. Det största borgerliga partiet, Zentrum, får 11,9 %.

30 januari 1933 Hitler tillträder som rikskansler i koalitionsregering med tysknationella partiet.

20 februari 1933 Hitler, Göring och nazisternas ekonomiske expert, Hjalmar Schacht, träffar näringslivets ledare på ett hemligt möte där de lovar att krossa arbetarrörelsen och avskaffa riksdagsvalen.

27 februari 1933 Riksdagshusbranden i Berlin.

5 mars 1933 Extraval i Tyskland. Nazisterna får inte egen majoritet, som Hitler hoppats på.

23 mars 1933 Den tyska riksdagen röstar igenom fullmaktslagen som ger Hitler ensamrätt att stifta lagar. Han blir därmed diktator.

28 maj 1933 Nazisterna vinner 50 % av rösterna i valet till fristaden Danzigs konstituerande församling.

21 oktober 1933 Tyskland lämnar Nationernas förbund.

26 januari 1934 Tyskland och Polen sluter ett tioårigt nonaggressionsavtal.

31 mars 1934 På ett möte mellan Mussolini och en grupp spanska högerpolitiker och militärer i Rom lovar Italien ett omfattande militärt och ekonomiskt bistånd om militären reser sig och griper makten i Spanien.

23 maj 1934 En artikel i Pravda, det officiella organet för Sovjetunionens kommunistiska parti, signalerar en vändning från socialfascism-politiken till en politik av samarbete med socialdemokratiska och demokratiska borgerliga partier inom Komintern.

30 juni 1934 De långa knivarnas natt: Hitler låter utplåna de kretsar inom SA – bland dem SA-chefen Ernst Röhm – som tagit den antikapitalistiska retoriken på allvar.

25 juli 1934 Österrikes förbundskansler Engelbert Dollfuss, som motsatt sig ett införlivande av Österrike i Tyskland, mördas.

1 december 1934 Sergej Kirov, partisekreteraren i Leningrad, mördas. Detta utnyttjas av Stalinregimen till att inleda en omfattande terror med utrensningar och avrättningar som drabbar hundratusentals medlemmar av kommunistpartiet och Röda armén. Enligt sovjetiska arkiv som öppnades 1989–1990 grep NKVD 1 548 366 personer, av vilka 681 692 blev avrättade. Ytterligare omkring en miljon dukade under i fångläger.

7 januari 1935 Den franske utrikesministern Laval och den italienske diktatorn Mussolini undertecknar ett gemensamt garantiavtal för Österrikes självständighet, och Laval lovar Mussolini fria händer i Abessinien.

13 januari 1935 Folkomröstning i Saarlandet, som sedan 1920 stått under NF-mandat. 90,8 % röstar för återanslutning till Tyskland, vilket också sker.

16 mars 1935 Allmän värnplikt införs i Tyskland.

11–14 april 1935 Företrädare för regeringarna i Storbritannien, Frankrike och Italien möts i den italienska staden Stresa och bildar en pakt för att motverka Tysklands återupprustning.

2 maj 1935 Frankrikes högerregering sluter en ömsesidig biståndspakt med Sovjetunionen.

18 juni 1935 Brittisk-tyskt flottavtal sluts som ger Tyskland rätt att återupprusta sin flotta.

25 juli – 20 augusti 1935 Kominterns sjunde kongress i Moskva bekräftar vändningen från socialfascism-politiken till en politik av samarbete med socialdemokratiska och demokratiska borgerliga partier inom Komintern.

15 september 1935 De antisemitiska Nürnbergslagarna instiftas i Tyskland.

3 oktober 1935 Italien angriper Abessinien.

8-9 december 1935 Stanley Baldwins samlingsregering i Storbritannien, Pierre Lavals högerregering i Frankrike och Mussolinis fascistregering i Italien sluter ett hemligt avtal, Hoare-Laval-överenskommelsen, där de enas om att Abessinien i utbyte mot fred ska pressas att lämna över mer än halva sitt land, inklusive den bördiga högplatån, till Italien.

16 februari 1936 Den vänsterinriktade folkfronten vinner valet i Spanien och bildar regering.

7 mars 1936 Tyska trupper marscherar in i Rhenlandet.

9 maj 1936 Italien annekterar Abessinien.

7 juni 1936 Den vänsterinriktade folkfrontsregeringen under ledning av socialistpartiets Léon Blum tillträder i Frankrike.

Sommaren 1936 Stor strejkvåg i Frankrike.

18 juli 1936 General Francisco Franco gör uppror mot regeringen i Spanien, spanska inbördeskriget bryter ut.

29 juli 1936 Tyskt flyg börjar transportera Francos upprorsarmé från Spanska Marocko till det spanska fastlandet. Ganska snart börjar även tyska stridsflygpan i Kondorlegionen samt tyskt luftvärn och stridsvagnar delta aktiv på Francos sida i inbördeskriget.

Augusti 1936 Storbritannien, Frankrike, USA, Portugal, Sovjetunionen och Tyskland undertecknar non-interventionsavtalet gällande spanska inbördeskriget. Tyskland avslöjas dock ha brutit mot avtalet redan medan det undertecknades.

1 november 1936 Axeln Rom-Berlin proklameras.

25 november 1936 Antikominternpakten bildas.

28 november 1936 Mussolini och Franco undertecknar ett hemligt avtal om italienskt stöd i det spanska inbördeskriget. Sammanlagt kommer Italien att sätta in 80 000 soldater och fascistiska milismän, nära 700 stridsflygplan och 1800 artilleripjäser på Francos sida i det spanska inbördeskriget.

28 maj 1937 Det konservativa partiets Neville Chamberlain blir brittisk premiärminister.

22 juni 1937 Den franske folkfrontsledaren Léon Blum avgår.

7 juli 1937 Japan angriper Kina.

25 augusti 1937 – 15 november 1938 Den sovjetiska hemliga polisen genomför den så kallade Polska operationen. NKVD-arkiven visar att nära 139 835 etniska polacker i Sovjetunionen greps, anklagade för samarbete med Polen. 111 091 blev avrättade och 28 744 skickades till fångläger, där ett stort antal dukade under.

6november 1937 Mussolini och avsäger sig alla förpliktelser gentemot Österrike och ansluter sig till Antikominternpakten.

19 november 1937 Lord Halifax, en av de viktigaste medlemmarna av Chamberlains brittiska samlingsregering, möter Hitler i Tyskland för hemliga samtal, där han förklarar att Storbritannien är redo att ge Hitler fria händer i Östeuropa

20 februari 1938 Storbritanniens premiärminister Chamberlain ersätter Anthony Eden som utrikesminister med den mer tyskvänlige Lord Halifax.

12–13 mars 1938 Anschluss: Tyska armén tågar in i Österrike och landet ansluts till Tyskland (Tredje riket).

27 september 1938 En grupp högt uppsatta tyska militärer och statstjänstemän i den så kallade Septembersammansvärjningen beslutar att störta Hitler i samma stund som armén sätts in mot Tjeckoslovakien för att erövra Sudetlandet.

29–30 september 1938 Münchenkonferensen mellan Hitler, Chamberlain, Daladier och Mussolini. Enighet nås om att Tjeckoslovakien ska avträda Sudetlandet till Tyskland. Detta omöjliggör ett förverkligande av Septembersammansvärjningen.

1 oktober 1938 Sudetlandet införlivas med Tyskland. Chamberlain deklamerar att Hitler lovat att han inte har fler territoriella anspråk och förkunnar fred i vår tid.

2 oktober 1938 Polen erövrar Teschenområdet från Tjeckoslovakien.

9 november 1938 Novemberpogromen/Kristallnatten – omfattande överfall på judar och judisk egendom över hela Tyskland.

19 november 1938 Édouard Daladiers center-vänsterregering i Frankrike erkänner Italiens annektering av Abessinien.

24 november 1938 Hitler utfärdar ett hemligt direktiv där han upprepar sin målsättning att införliva Danzig med Tyskland. Att målet inte var krig med Polen understryks särskilt.

5 januari 1939 På ett möte med Polens utrikesminister Józef Beck i Berghof misslyckas Hitler med sitt försök att köpa Polska korridoren och Danzig genom att ge sitt godkännande till polska erövringsplaner i öster.

27 februari 1939 Francoregimen erkänns som Spaniens enda lagliga regering av regeringarna i Storbritannien och Frankrike, trots att inbördeskriget fortfarande pågår och huvudstaden Madrid ännu befinner sig under den demokratiskt valda regeringens kontroll.

14 mars 1939 Slovakien förklarar