Arvé. En biografi

By Knud Omö

Arvid Arvé, alias för Arvid K. Gustavsson född 1894, död 1968, gick tidigt sin egen väg. Han var en visionär med både blyghet och humor. Arvé föddes i Sölje, utbildade sig på Tekniska skolan, sedermera kallad Konstfack, i Stockholm samt Althins målarskola. 2018 var det 50 år sedan Arvé dog och 100 år sedan republiken Åsen symboliskt startade. Möt hans liv och bakgrund som konstnär och original, som den folkkäre konstnären vars bilder, om man får tro hans beundrare, hängde i varje stuga i Arvika. Och upplev 150 av hans bilder, målerier, linoleumsnitt, monument samt en del texter.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Oct 14, 2019
• ISBN: 9789178515721

Knud Omö

Knud Omö är fil. kand. i religionshistoria, har jobbat som yoga- och bildlärare. Diktsamlingar och böcker om yoga, meditation och schamanism tillhör hans ämnesområden men de senare åren har han allt mer skrivit och engagerat sig i lokalhistoriska böcker och skrifter. Det är bygden i och omkring Sölje i västra Värmland som främst har fångat hans intresse. En bygd full med myter, skrönor och muntliga berättelser, levande än i dag. Han är medlem i Värmländska Författarsällskapet och Sveriges Författarförbund. Detta är Knud Omös elfte bok (en reviderad utgåva).

Book preview

Framsidans bild av Arvé: Värmländsk skogsmystik (Värmlands – Västerskogs – mystik).

Linoleumsnitt (kolorerad), beskuren.

Andra reviderade utgåva

Till

minnet av

Arvés syster

Hanna Rydberg

(f Gustavsson 1898, Ängmyra, Sölje)

Av författaren:

Porträtt av Arvid Arvé, fotograf Nils Hermansson

Innehåll

Inledning – ett helt, vilt och heligt liv

En biografi med 800 bilder – en hermeneutisk tolkning av ett helt livs historiska cirklar

Min synopsis i all enkelhet

Tack!

1. Ett barn av sin tid

Mor & far, skogvaktarhustru & skogvaktare (Kristina & Kalle), i Sölje, Granmossen, Ängmyra & Barrsäter

Arvid Arvé

Elva syskon

2. Konsten att vara sig själv, världsberömd i Sölje & Arvika

Utbildning: Tekniska skolan och Althins målarskola, Stockholm

I Amerika

Hemma, adresserna i Arvika & tiden på Sätern, samt Mörtnäsön

Arvés självporträtt & självkarikatyr

Arvé, romantiker?

3. Arvé som tecknare, målare & grafiker, alltid nr 1

Psykologiska studier med sällsynt teknik – om att leka lyktgubbe & uppfylla sitt kall som pessimist & original

Offsettryck av tuschteckningar

Vinjetter, illustrationer, musik & pjäser

Arvés motiv – solen, humorn och den fria människan

Arvés linoleumsnitt, träsnitt & radering, samt hans slarv med numreringen

Gustaf Fröding-tryck

Träsnitt

Radering, gravering, gravyr, monoprint

Arvés signering, namnets historia & uttalet av hans namn – örnträdet!

Priser

4. Arvé som snickare, designer & fotograf

Var hade han sin verkstad?

5. Ett original som gärna målade på folks väggar (mural-målningar)

Lovtjärn, Långserud

Stor-Sätern, Hellsjön – i de många sjöarnas och vattendragens förlovade land (Arvés uttryck)

Mörtnäsön (Lillön), i Stora Lesjön

Utterön (Storön), i Stora Lesjön (samt en historia om Diana/ Skogsrået)

Sölje Herrgård

Gillet, Klässbol

Sävsjöns jaktskytteklubb

I Arvika illustrerade Arvé ett antal platser

Ryfalleriket, Arvika

I trapphuset till tandläkare Eriksson

Warnqvist konditori, näcken & den stegrande hästen

Arvika Nyheter, Hultabacken, 1954 – Arvés historia om hur en tidning blir till

I Västra Sund hos Oskar Larsson (Kocki) – Det regnar tallknivar i spishörna

På Skyttegatan 9 målade Arvé på väggarna

Sven Bergmark (Rak- och frisörsalong) – Arvés sista målning (pinxti)

Gröna Lyktan

Grottan. Eller: När Kettil Nilsson blev Arvid Arvé

6. Utställningar

Arvé – en stor människa

Arvéutställningen, Minnesutställningen & Rackstadmuseet

Permanenta utställningar: konsten att förändra – och väcka – åskådaren

Mörtnäsön (Sölje, 1932-41), Åsen (Söpple), San (Tångberg, 1936-68 cirka) och Holmen (Glava, 1931-79)

Kolsjön intill Holmen, Vinomfar vid Hellsjön, Luss-Magnus vid Frosttjärn

7. Låt ögat höra, och örat se! Eller: Arvé, mystikens konstnär

Anden & flugan

Ett äkta original, en riktig filosof – alltid nummer 1

Filosofens ensång (Arvé)

I Arvés Arvika (Capernaum)

Arvé på slutet

Konsten att vara mig själv * (Arvé)

Lyktgubbens skapare i Arvika: Minnena tycks mest likna drömmar – börjar bli gammal och orkeslös

Arvé, synergin & verkligheten

Arvé dör 21 mars 1968

8. Kronologisk levnadsöversikt, om Arvé, mest i verkligheten

Förteckning över Arvés konst i denna bok

9. Litteratur & källor

Skribenten Arvé *, vinjett

Varje människa är konstnär,

varje själ en värld, en stjärna.

Knud Omö

Visste du att Arvé lämnade tillbaka pengarna till de, som betalat för mycket för hans bilder?

. . . att han bott i både USA och Frankrike? Att han importerade den romerska jaktgudinnan Diana från Amerika och gjorde om henne till det svenska Skogsrået?

Att han trots sin blyga personlighet var en orädd motståndare till de ariska idéer som florerade i västerlandet på trettiotalet?

Visste du att han gjorde mural-målningar på åtminstone 20 platser i Arvika med omnejd? Att han gjorde mer än 100 monument i trä där de högsta var 4 meter?

… att Arvé illustrerade flera av Gustaf Frödings dikter (runt 30) och att hans 100 olika linoleumsnitt blev en viktig del av hans konstutövande.

Visste du att Arvé på somrarna i många år bodde i Sölje men annars höll till i Haga, Arvika, där han hyrde in sig på minst sex olika adresser under åren?

Att ett av hans favoritmotiv var bäckahästen, den som ingår i Arvikas stadsvapen?

Att längs Kyrkogatan i Arvika fanns minst tre platser där Arvé målade inomhus på väggarna; hos Warnqvist Konditori, i trapphuset till tandläkare Eriksson samt på Sven Bergmarks herrfrisering?

Intill: Sölje sågen, 1931, målning 24 x 25 (baksidan: efter en gammal skiss från 1919)

Visste du att Arvikaborna kallas ärtskidor, eller artebocker? Ett annat öknamn – klecknamn – är Arvika skôjrer.

… att Arvika är en hästskojarstad? Det uttrycket använder skulptören Christian Eriksson om staden år 1911 när han målar en stegrande häst på portalen intill sommarutställningen. Arvé skulle måla en stegrande häst i källaren till Warnqvists konditori, med näcken som åskådare.

Inledning – ett helt, vilt och heligt liv

Först en orientering: Sölje ligger i västra Värmland, 3,5 mil söder om Arvika. Sölje herrgård kom på svenska folkets läppar när filmen Värmlänningarna spelades in 1957. Redan tre år innan, i filmen Solen och sagans Värmland , hade man fått lyfta blicken mot Värmland, då man fått se de utklädda regeringsmedlemmarna i republiken Åsen spankulera i procession.

Vem vet idag att en man med konstnärsnamnet Arvid Arvé var upphovsmannen bakom bildandet av Republiken Åsen och att den hade sitt ursprung i det lilla Söpple, strax intill Sölje?

Att Arvika – Capernaum på Republiken Åsens språk ("åsenske språke") – hade sin egen fristat Ryfalla (Ryfalleriket), att Stora Lesjön i Sölje har kallats Genesarets sjö, och att just dessa namn har vi Arvé att tacka för?

Att konstnären fick en väg uppkallad efter sig i Graninge, Arvika, Arvés väg?

Och att i Arvés värld strålar alltid Solen över det provinsiella Arvika?

Vem vet att kopparbysten på Sölje Bygdegård föreställande Axel Danielsson (¹) hade en föregångare i trä – gjord år 1936 av Arvé som en vängåva till bonden och socialdemokraten Anders G. Johansson, "Annersch på San" – på Sosseudden, den plats som nu är Sölje Camping?

Och vem känner idag till våra övriga västvärmländska riken: Vinoms rike, Nymansriket och fristaterna Mörtnäsön och Holmen? ²

Allt detta hände framför allt på 1930-, 40- och 50-talet, men även senare.

I år (2018) är det 50 år sedan Arvé dog (4 mars), 124 år sedan han föddes (12 juni), och 100 år sedan republiken Åsen symboliskt (teoretiskt säger Arvé) startade.

Vidare verkar visionären Arvé ha varit 50 år före sin tid. Han förutsåg redan 1948 att vi i framtiden skulle sitta och beställa varor via televisionen, betala dem trådlöst över sjö och land liksom på flaxande vingad avi! ³

Televisionen blev denna datorskärm som vi på 1990-talet allt mer började använda för att beställa varor, och betala via fax eller nätet.

Arvid Arvé var landskapsmålare, med egendomliga moln och levande, ja mystiska, träd. Ett återkommande motiv är dessa västvärmländska skogar med inklämda sjöar, oftast med ett eller några träd i förgrunden. Kända är även hans bilder med kolaren (jägaren) och skogsrået, näcken och vilde jägaren, vandringsmannen och skördegudinnan, trädet och molnet, lugnet och stormen.

Hans träd och skogar intill tjärn och sjöar kommer att följa oss genom alla böcker.

Kvinna med ko *, 1928, Arv. K. G:son.,

ur Värmlänningarnas Jul 1929, vinjett

Arvés nära vänskap till två män i trakten av Sölje skulle utveckla sig till en konstnärlig idé kring teatraliska processioner och diverse monument (politiska och mytiska personer och symboler). Ramen runt denna gemenskap, där dörrarna är öppna för folket, blev en republik.

Man samlades runt dessa två första presidenter inom republiken Åsen, Viktorius och Valfridus, på Åsen i Söpple respektive på Holmen (Glava), den ene mer originell än den andre (utan att säga vem jag nämner först). ⁴ Presidenterna med sina regeringsmedlemmar klädde ut sig med stora skägg och medaljer på bröstet, gick i långa processioner och höll tal på åsenska språke (Åsens språk).

Men uppträdande med upptåg, masker etc. hade redan förekommit på 1800-talet bland brukets olika anställda, med bl. a. Arvés far Kalle Skogvaktare, förvaltare Sandelin, jägare Knut Kullberg och byggmästare Strandberg i spetsen.

Några exempel på Åsenske språke:

Monumentallén på Holmen. Foto förmodligen på 50-talet

Två tallar i värmländskt landskap *, olja, 42 x 32, Arvé

All konst har som sin främsta uppgift att

rubba den statiska jämvikten genom att

skapa en dynamisk balans.

Piet Mondrian (1872-1944), 1937

Arvé var inte bara bildmakare utan även ordkonstnär vilket han bevisade genom ett hundratal dikter. Varför är det så intressant med poesi? Därför att poeten säger det som politikern, påven och prästen aldrig lyckas ens närma sig ett svar på; meningen med livet. Poeten gör inte det heller, men kommer i alla fall närmare. Hur kan jag påstå det?

Mitt argument är att de nämnda företrädare för några av vår tids stora yrken representerar folkmassor till den grad att de aldrig kan säga något som liknar sanningen. Skulle de göra det, om de nu kunde (och hade viljan att försöka), skulle deras anhängare protestera och avsätta dem.

Genom att den fria poeten inte säger sanningen rakt ut, utan på omvägar, kommer kanske ändå lite av den så kallade sanningen fram. Vi behöver mer av livets poesi!

Enligt vissa informanter stod Arvé för det mesta som formulerades inom republiken (han kallades republikens andliga fader). Således kallar jag gärna Arvé för allkonstnär. Jag lärde känna honom, uppväxt i Sölje, genom befolkningens minnen och Sölje Bygdegårds museum, som till stor del fyllts med Arvés konst.

Så skriver lantmätaren B. A. Zetterberg år 1849:

Från någon af dessa höjder, då man låter Ögat hvila än på de klara sjöarna med sina löfrika stränder och holmar, eller bland grönskande fält, där en och annan Ek höjer sin sekelgamla krona mot skyarna, och irra bland de grönklädda höjderna bakom hvilka man fjerran ser alltmer och mer dunkla Conturer af höjder och skogar tills de slutligen sammansmält med Azurns blå, instämmer man gerna med Fryxell:

O Wermland du sköna du härliga land

Du krona för Svea Rikes länder. ⁵

Det fanns mycket rart jag fick lyssna på när folk berättade om den gamla tiden och hur folk betedde sig mot varandra. Jag hörde om en kvinna i Arvika som på 30- och 40-talet visade rava (rumpa) för folk som hon inte tyckte om. Hon vände sig om, böjde sig framöver och lyfte upp kjolen där bak. På femtiotalet hade Hästen korvkiosk i gamla Kvarnen (⁶) och när folk inte hade jämna pengar, kunde han som växel betala med kondomer!

Jag hörde om en konstintresserad som hade fått tag i stora bilder av Arvés konst. Vederbörande hade sedan klippt sönder bilderna i mindre bitar för att rama in dem eller sätta ihop dem till större bilder.

När jag också fick höra talas om tjuvar som varit på Holmen och stulit konstverk och diverse alster från republiken, blev det så obehagligt att jag en period önskade slippa engagera mig mera i denna historia. Jag hörde om sjöslag i alkoholens kölvatten, på republikens fester. Nej, kära läsare, jag har inte tagit med allt som jag hört om livet på baksidan av all härlighet, mest av respekt för de som for illa, men även för att påminna oss om att det fortfarande är Arvé som står i centrum i dessa böcker.

Jag kommer att presentera Arvé i sju böcker, där den första beskriver hans resa mot – och genom – konstnärskapet. I del två lyfter jag fram hans vänner och traktens original, liksom hans roll som Fröding-skildrare i sina runt 30 illustrationer.

I tredje boken ser vi den väg han följde för att kunna fullfölja sitt kall. Många blev överraskade när jag berättade att Arvé även var författare och poet.

I fjärde boken kommer vi att höra om hans roll som utrikesminister i Republiken Åsen (⁷). Arvé var radikal på många sätt men ändå opolitisk, och förblev den fria konsten trogen till slutet.

I del fem kommer folk som kände honom till tals. Här undersöker jag Arvé som konstnär under den svåra tiden på 30-talet, och Arvés konstform och ismerna under hans tid (liksom hans egen ism).

Slutligen kommer i de sista två delarna en analys av hans mytiska motiv, bland annat av skogsrået, men vi finner även historien om Karl XIIs resor genom västra Värmland, samt Kapten Stormflycht vid Lesjön och den vilde jägarens uppenbarelser. Här ägnar vi oss även åt mina förutsättningar för att förstå Arvé.

Alla dessa böcker är delar i en vision av livet som vi ärvde av de som inte var rädda för vare sig änglar eller demoner! En vision och känsla av att vi blir iakttagna! Kanske är det av naturen, gud eller det absoluta, allt beroende av vilket språk vi nu föredrar. Låt den stora anden råda!

Två änder *, vinjett, Arv. K G son

Visionen av världen måste vidgas

till att omfatta alla osynliga energier,

med vilka vi har förlorat kontakten.

Joseph Beuys (1921-1986)

Sölje. Litografi

Under bilden står i vänster sida av den tryckta litografin "A. Nay lith." Det är den tysk-svenske litografen Alexander Nay (1822-1883) som gjort litografin (bilden förmodligen från 1860-talet, då han enligt Arvé hälsade på herrgårdarna kring Glafsfjorden).

I höger sida står "Tr h Abrah. Lundquist & Companie. Tr h bör nog tolkas som Tryckts hos": Abraham Lundquist & Companie, Stockholm. Bilden är även införd i F. A. von Schéele: "Wermland i teckningar efter naturen" (totalt 10 häften utgivna åren 1858–1867, gjorda tillsammans med Uno Troili).

I Nisbeth o Fogelbergs Värmländska glasbruk III. Sölje glasbruk (1963, s 35) har den fått titeln "Sölje bruk på 1850-talet".

---

¹ A. Danielsson – född 1863 i Nedre Bruksbynninga, Sölje, död 1899 i Tyskland– var medskapare av LO (Landsorganisationen) och initiativtagare till tidningen Arbetet i Malmö. Kopparbysten invigdes år 1963 av statsminister Tage Erlander. Händelsen finns återgiven mer utförligt i min bok San & Sölje Camping (2012).

² Vi kommer ofta att höra om Mörtnäs och Söpple hos Arvé. Söpple är beläget strax väster om Sölje och bör inte förväxlas med det som ligger i Järnskogs socken. Likaså är detta Mörtnäs ett hemman strax nordväst om Sölje, och inte det Mörtnäs norr om Årjäng, som ligger i Karlanda socken.

³ Ur dikten Versifierad rapsodi (1948). Hela dikten kommer i Arvé del 3.

⁴ Senare presidenter blev Gunnarius den förste (Gunnar Hagberg) samt Gunnarius den andre (Gunnar Torevik).

⁵ Citat ur Vid Glafsfjordens stränder, 1988, s 11. Citatet med Fryxell är ur Värmlandsvisan. Anders Fryxells version - ur skådespelet Värmlandsflickan (1822). Anders Fryxell levde 1795-1881.

⁶ I början på Kvarngatan, det som idag har adressen Fallängsvägen 49.

⁷ Och så klart Bondböneriket i Filipstad och Morokulien Magnor).

En biografi med 800 bilder – en hermeneutisk

tolkning av ett helt livs historiska cirklar

Vad är det i en konstnärs liv som ska lyftas fram när man gör en biografi? Konstnärens uppenbara konst dvs. den som hon eller han blev känd för, eller hennes eller hans hemligheter som kanske låg till grund för detta skapande? Vad säljer bäst på marknaden?

Finns någon möjlighet att förstå Arvid K Gustavsson, han som under namnet Arvé var utrikesminister i en republik, han som avbildade skogsrån och som inte blev godkänd av Arvikas finare konstnärer?

Jag vet fortfarande inte hur jag ska läsa finare, om det är som mer klassiska, nyktrare eller kulturelitistiska. Det är just en del av denna studie att förstå vad som skapade Arvé att bli den han var då och