Mannen med guldklubborna: IK Oskarshamn

By Conny Blomander

Den åttonde april 2019 blev en historisk dag för IK Oskarshamn. Då tog klubben klivet upp i högstaligan, SHL.

Men det började på sommaren 1992 när dåvarande ordföranden, Ewert Mellström, värvade in elitseriespelarna Peter Ekroth och Skeeter Moore från Södertälje SK. IKO hade då spelat fyra säsonger i division 3.

Denna bok beskriver vägen från säsongen 1992/93 fram till 2019 då laget tog klivet upp. Vad som hände bakom kulisserna, både på och vid sidan om isen. Det är en avkläd skildring om berg- och dalbanevägen fram till SHL.

Boken kommer att locka till många skratt och höjda ögonbryn. Så slå upp första kapitlet och läs på.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Aug 20, 2019
• ISBN: 9789178515295

Conny Blomander

Conny Blomander är född 1955 och uppväxt i Hjältevad i Eksjö kommun. Conny har jobbat 35 år som journalist, varav 25 som sportjournalist för Nyheterna/Östra Småland i Oskarshamn. Detta är Conny Blomanders debutbok. Conny började utbilda sig till ämneslärare i matematik och fysik vid universitetet i Linköping när han av en slump gled in på journalistiken. Han tog ett sabbatsår från studierna och jobbade som högstadielärare i Västerviks kommun när han började skriva sport på helgerna för Västerviks Demokraten, en edition av Östra Småland. Han jobbade parallellt ett år och blev 1980 erbjuden ett längre vikariat på Västerviks Demokraten, som allmänreporter. Conny Blomander nappade och lämnade skolvärlden. Journalistiken hade redan slagit sina klor i honom. 1983 blev han fast anställd och jobbade fram till 1988 som allmän- sportreporter i Västervik. Flytten gick sedan till Oskarshamn där han jobbande enbart som sportreporter på Nyheterna, och fortfarande bor kvar. Vid årsskiftet 2018/2019 gick Conny Blomander i pension.

Book preview

Innehåll

Årsmötet

Bomben

Kapsyludden

Ny tränare och ny bomb

Livrädda målvakter

Servitörer på Kråkan

Rutinerade Hasse Sjöö

Nyordning med Ivan Hansen

Tre PO-anmälningar

Nära konkurs

Kommunalrådet Wretlunds monument

Hockey – inte bara sport

Weiderstål äntrade tränarscenen

Gamnacke

Sandalerna som försvann

Unge Fagervall ny tränare

Broberg blev för mycket

NHL-profilen Salo ny tränare

Söderström och Jönsson

Magic Kenttä från Haparanda

Från supporter till klubbchef

Fågel eller fisk.

Årsmötet

Det var en kulen aprilkväll 1992, och nere på Oskarshamansarenans fotbollsplan tränade Oskarshamns AIK. Ewert Mellström och Thomas Roth var på väg till hockeyklubbens, IK 70, årsmöte i IFK Oskarshamns klubbstuga.

Inne i lokalen fanns runt 15 personer. IK Oskarshamns årsmöten brukade inte samla många fler personer.

Ewert och Thomas valdes in i klubbens styrelse året innan.

IK Oskarshamn hade ett kansli i ishallen, men inget rum som var funktionsdugligt för årsmöte. Oskarshamns kommun byggde konstfruset 1961. Hallen kom till 1974. Det var mer en islada än en ishall med enbart ståplatser.

Framme vid det provisoriska podiet satt delar av styrelsen. Ordföranden, Ronnie Gunnarsson, som till vardags var vd vid kommunens elverk, samt ledamoten och bankdirektören, Ingvar Persson. Båda tittade med lite oblida ögon på Ewert och Thomas.

Anledningen var att Ewert och Thomas framfört en storslagen idé på ett styrelsemöte tidigare under säsongen. Att IK Oskarshamn borde göra en storsatsning och ta klivet från division 3 och uppåt. En satsning som givetvis skulle kosta en del pengar.

Det var under en hockeymatch, tidigare under säsongen, som Ewert och Thomas, när de stod och tittade på en match, ihop med 50-60 andra personer i publikhavet, kom på idén. Ute på isen fajtades IK 70 mot Glimma HK.

– Det här var inget speciellt att hänga i julgranen du Thomas, sa Mellström när matchen var slut.

IK Oskarshamn hade förlorat med 3-4. Segermålet gjordes med 20 sekunder kvar. I tabellen låg IKO i mitten och hade ingen chans till kvalspel uppåt.

Det var lagets fjärde säsong på raken i trean.

På årsmötets dagordning fanns Mellströms och Roths idé om satsning med som en punkt. Mellström avslöjade att han hade en kanonvärvning på gång, av elitserieklass. Men han kunde inte säga något just då ingen påskrift var gjord. Ewert ville ha årsmötets godkännande att gå vidare.

Diskussionerna var långa och stundtals högljudda.

Förslaget mottogs med både ris och ros. Men mest ros.

Det slutade med att Ewert fick okej att gå vidare och Ronnie Gunnarsson och Ingvar Persson valde att avgå.

– Det kostar för mycket pengar som vi inte har täckning för, sa Ronnie och Ingvar.

Men Ewert och Thomas vågade ha visioner. Ewert Mellström tog hand om ordförandeklubban och Thomas utsågs till vice ordförande. Övriga i styrelsen var Synnöve Holm och Börje Svensson.

Startskottet och den tuffa vägen uppåt var spikad.

– Nu jävlar ska du få mycket att skriva om, sa Ewert till sportjournalisten på lokaltidningen Nyheterna, Ulf B Lomander och skrattade upphetsat.

Lomander tänkte för sig själv: Visst skulle det vara skönt att slippa bevaka gärdsgårdsserien och matcher mot lag som Diö GoIF, Åseda IF, Lenhovda IF, IK Skäret, Glimma HK och HA 74.

Det var mörkt ute när årsmötet var över och flera av deltagarna hade ett stort leende på läpparna.

Äntligen skulle det hända något med hockeyn i Oskarshamn.

– Vi kan inte hålla på att harva i division 3 längre. Vi måste satsa uppåt. Mot division 2 och ettan, resonerade Mellström.

– Visst kommer det att kosta men har vi en uttalad målsättning att satsa uppåt och skaffa några namnkunniga spelare, då kommer också sponsorerna att hänga på, resonerade Ewert Mellström.

Sedan fanns ju de vanliga olyckskorparna som kraxade om fiasko, konkurs och helvetets eld. Eller gnällkärringarna, som Ewert kallade dem.

IK Oskarshamns lag bestod vid denna tid av nästan enbart lokala spelare. Klubben hade gjort några värvningar från Dalarna, men inte av någon högre kaliber.

Bomben

Det gick några månader. Hockeyfantasterna gick och väntade på att IK skulle presentera några vassa nyförvärv. Många började tveka på den nya styrelsens prat och lovord.

På sommaren var det Nyheterna som släppte bomben. Och det var i paritet med en atombomb.

Ulf B Lomander hade hjälp av en ung kille, 19-årige Jan Brunby. Han kallades Janne och ville bli kallad så. Janne brukade ringa in småmatcher från division fem- och sex-fotbollen, både under vardagskvällar och helger. Det blev även någon enstaka bevakning på plats. Janne var en mycket ambitiös och noggrann yngling. Han var ett statistikfenomen med ett minne som var på gränsen till fotografiskt.

En söndagseftermiddag, efter att Janne och fotografen, Roberth Walve, varit och bevakat en fotbollsmatch i Björnhult, kom han in på redaktionen med andan i halsen och lyckades få fram att han hade en kanonnyhet.

– IK har Peter Ekroth klar till kommande säsong, väste Janne fram.

Lomander bara tittade på honom.

– Grabben, det är inte första april idag, sa han lakoniskt.

Jannes röst gick upp i falsett.

– Det är sanning, jag har fått det från en stensäker källa. Jag tog en sväng hem och tog med mina urklipp och fakta jag har på Ekroth, vi kanske kan använda något av det till artikeln.

Jannes favoritlag var Södertälje SK och han kunde varenda spelare i truppen från att SSK tog SM-guld 1985 fram till nu. Hans visste precis vem Peter Ekroth var.

Okej, tänkte Lomander.

– Släng dig på datorn och skriv ihop en text.

Roberth Walve fotograferade av en bild Janne hade i sin