Enceladus Titan: Kontinuum. Andra Galaktiska Lagen

By Julia Hegbom

Det var lätt att stoppa teknogen katastrof i Saturnus System och skaffa annorlunda Kontinuum - tidsrum där ingen av vänner dog, och milliarder människor som bor där överlevde. Om man till hälften tillhör utomjordisk civilisation. Men galaktiska lagar bröts igen, eftersom de omfattar även samtliga gökungar som till hälften tillhör Gamla Rasen. Vad som väntar en gökunge som vågade bryta mot galaktiska lagar framför mer än två hundra milliarder vittne och framför ögon på officiell iakttagare som måste kontrollera att Galaktiska Lagar följs?

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Mar 6, 2019
• ISBN: 9789178513413

Julia Hegbom

Författare studerade rymdteknik (MAI) och kärnteknik (MIFI) med specialiseringen experimentella metoder i kärnfysik, sedan ekonomi (MAI). Sveriges Alma Mater är Mälardalens högskola.

Book preview

Innehåll

Karaktärer

Stjärnornas Sal, Saturnus System

RRC

Imperia

Titan

Astra-2

Stjärnornas Sal. Saturnus System

Vetenskaplig ordbok

SCI FI ordbok

ENCELADUS - TITAN

Karaktärer

Lars Alexander Nathan, Lan – tonåring, planetär Kommendörkapten, Saturnus System, tredje pilot, till hälften människa, till hälften Den Gamla Rasen, som vuxit upp på Jorden, barnbarn till Imperator och Itius son.

Issin – datorsupervirus som skaffades för att testa säkerhetssystem, som dock inte skyddade datorer från honom. Laboratorium ville förstöra honom och Lan räddade honom. Eftersom Lan då var fem år gammal, har Rai Star hjälpt honom försvara Issin juridiskt. Issin köpte sedan samtliga aktier från företag, när en av de energetiska stationerna var på väg att explodera i Saturnus System. Issin finns i en liten grön drake, samt huvudprogram på Silver Star och på RRC.

Sam – tonåring, Kommendörkapten, fjärde pilot, Mihajlovs son, har en tveksam relation med föräldrarna på grund av sitt yrkesval, hela familjen är medekologer medan han är selengen, Lans vän och Olgas kusin.

Olga – tonåring, bio-telekinetiker och medekolog, chef för RRC (Ressats Rehabiliterings Centrum), selengen, Sams kusin, uppvuxen på Astra-2 (medicinsk station i Saturnus System), som är en antropogen satellit i Saturnus System.

Rickard Artur Ingvar Star, Rai Star - tidigare planetär Kommendör-kapten i Saturnus System, första pilot, persona Non Grata (ovälkommen av politiska skäl) i Imperia, Lans vän sedan Lan var fem år gammal, och Andreas vän. Gör Lan till planetär Kommendör, när Lan är knappt tolv år då bara en av Den Gamla Rasen kan reparera en energetisk station. Känner från början till Kontinuum och Galaktiska Lagar.

David - en av Kommendörkaptenerna, andra pilot, Lans vän. Lan var traineepilot hos David innan han tilläts flyga ensam. Har begränsat flygtillstånd.

Antarianius – tonåring, som vuxit upp med Den Gamla Rasen, till hälften människa till hälften Den Gamla Rasen, son till Reje, en av tre Iakttagare på Jorden.

Andreas – planetär Kommendörkapten, empat, vän till Rai Star. Andreas sårades under ett uppdrag. Han förlorade rätten att flyga samtidigt som Rai Star blev planetär Kommendörkapten i Saturnus System. Andreas återkom som pilot efter många år. Har begränsat flygtillstånd, blev planetär Kommendörkapten i Jupiter System, styr Solsystemet. Andreas har aldrig förlåtit Rai för att han inte klarade att skydda honom.

Kevin – Kommendörkapten, tidigare Iakttagare på Jorden från tiden före människorna började kolonisera Måne och Mars. Kevin bytte namn flera gånger, eftersom han bröt mot första och andra galaktiska lagar, stabiliserade sin Kontinuum, och betalade nästan hundra år för det han åstadkommit. När Itius kom till Jorden för att kontrollera Jordens civilisation och hotade utesluta Jordens civilisation hittade Kevin lösningen för hur man räddar människorna på Jorden och sig själv.

Ernest - bästa piloten i Imperia, kommer till Solsystemet för att skaffa kasus beli (krigsorsak) mellan Imperia och Solsystemet på Imperators befallning, vän till Lan, vet inte att Lan är planetär Kommendörkapten i Saturnus System.

Jannek – pojke, tio år gammal, uppvuxen i Imperia, son till rika vapentillverkare, gömmer sig på Imperias rymdskepp utan tillåtelse, Lans och Sams vän. Itius – officiell Iakttagare i Imperia och Solsystemet, Lans far.

Reje – Iakttagare i Solsystemet.

Göran – kirurg på RRC.

Mihajlov – medekolog från Astra-2, Sams far.

Imperator - väljer Arvtagare utifrån vilka av hans barn och barnbarn som har hittat egen artefakt som lyser i deras närvaro och bevisar deras telekinetiska förmåga och tillhörighet till Den Gamla Rasen, Lans morfar.

Rrarh – utomjordisk civilisation med varelser som liknar stora vargar med päls i alla regnbågens färger, dödar skadade och svaga flock-medlemmar samt vanskapta valpar, och deras föräldrar. Vet mycket mer om Den Gamla Rasen än människorna och är mycket rädda för dem. Smarta och trogna vänner.

Raari - äldsta Rrarh, familjefar till två tvillingar Rrarh som föddes med synliga avvikelser.

Tess – utomjordisk civilisation, bestående av varelser som liknar igelkottar, fast med blå taggar. Smarta och sluga. Deras civilisation har också räddats av Sam, David och Lan.

Philip och Valeria - Lans syskonen

Alisa, Elena, Rikard, Lilia – Lans kusiner i Imperia, Rikard och Elena fick sina namn efter Rai Star som var vän till Imperator och Elena, Lans mormor.

Angelika, föredrar att alla kallar henne Angela – tonåring, pilot avslutade gymnasium för piloter med toppbetyg, Lans brorsdotter. Måste kämpa för att föräldrarna, som bryr sig mer om Lan, ska respektera hennes framgångar. Hon behandlar Lan som en oönskad tvillingbror snarare än farbror, tills han blir allvarligt skadat. Rädd att hennes farmor, Lans mamma som är lyckligt omedveten om vad hennes yngsta son håller på med, ska få veta allt.

ENCELADUS -TITAN

Stjärnornas Sal, Saturnus System.

Itius tittade med avsky på den man som kom in i Stjärnornas Sal. De senaste två dagarna hade han försökt hitta lösningen på problemet men till slut förstod han att han saknade information. Han liknade en skugga, och mådde som om han verkligen var en skugga. Hur hade det egentligen gått till att han blev tvingad att träffa en renegat och lagbrytare? Och be honom om hjälp?

Renegaten och lagbrytaren, Kommendörkapten av tredje grad gick likgiltigt förbi Itius och stannade vid panoramafönstret för att med nöje titta på rymdskepp som flög förbi.

- Det roar mig, faktiskt, att du ville träffa mig i Stjärnornas Sal på Ressats Kommendörkaptens station i Saturnus System, log Kommendörkaptenen och fortsatte, det är symboliskt. Speciellt om man i förväg vet vad som kommer att hända om en halvtimme. Och det faktumet att vi bytt plats. Som i ett gammalt spel. Nu är det du som måste bryta mot Galaktiska lagar, nu när du är officiell iakttagare, för att någon som du bryr dig om ska överleva. Och du vill be mig om hjälp.

Itius frågade inte vilket av alla möjliga spel Kommendörkaptenen menade.

- Hur kommer det sig att du inte har högre ställning i Solsystemets hierarki, när du bott med dessa Homo Sapiens sedan 1798? Till och med min son har högre rang än du, och han är bara tonåring och halvblod, sa Itius sarkastiskt.

- Varför måste jag skaffa högre ställning än jag redan har? Det behövs inte. Du vet, att jag kunde blivit Imperator i Imperia eller styra Solsystemet om jag ville för att Homo Sapiens, som civilisation, befinner sig mellan tredje och fjärde nivån. Men jag är nöjd med det faktum att jag är en av Kommendörkaptenerna, och kan flyga utan att väcka människornas uppmärksamhet. Andreas känner till min riktiga identitet, och Rickard Artur Ingvar Star likaså. Alla andra glömde, vem jag var. Fyra hundra år är en lång tid för människorna. Jag är tacksam för att de räddade mig, Kommendörkapten log.

- Men du kom ändå. Trots att du visste vad jag ville fråga dig om? Itius kunde prata telepatiskt med honom, men han ville prata som en människa med sin… fiende? Vän? Företrädare? Vem var den tidigare officiella iakttagaren egentligen för honom nu, när han kom för att be honom rädda den enda person på Jorden som var viktig för honom själv? Itius röst var knappt hörbar.

- Så klart jag kom! Bara en dåre kunde våga säga Nej till en officiell iakttagare. Speciellt när iakttagare är du, som med tiden kommer att styra er underbara civilisation utanför all klassificering. Ironiskt nog, du kunde göra en supernova av Solen och dessutom bevisa att det var nödvändigt och oundvikligt att utrota Homo Sapiens. Du kunde göra det helt i enighet med vad Galaktiska Lagar krävde av dig, svarade Kommendörkapten med ett sorgset leende.

- Jag vill bara veta vad jag kan göra för att rädda min pojke. Jag bryr mig inte om vad du tycker om mig. Ännu mindre bryr jag mig om människornas öde. Vågar de starta ett krig igen, ska de utrotas, sa Itius.

- Jag vet att du har rätt i den frågan. Vi är verkligen en olydig civilisation. Vi krigar hela tiden, vi distraherar Den Gamla Rasen, vi tvingar er uppmärksamma våra problem. Och planerar kriga igen. Spelreglerna är likadana som för miljoner år sedan: Den Gamla Rasen räddar Universum från kollaps och alla andra civilisationer måste hjälpa till eller åtminstone inte störa er perfekta plan, sa Kommendörkapten.

- Försök inte ironisera över vårt ansvar för vårt Universum. Om Den Gamla Rasen inte försökt stoppa Universums kollaps skulle Homo Sapiens inte existerat överhuvudtaget. Den Galax du befinner dig i skulle inte ens funnits långt innan din underbara Homo Sapiens började sin existens som art.

- Du kommer att styra din civilisation, Itius. Jag har tillhört Homo Sapiens i alla dessa fyra hundra år sedan de gav mig Jordens medborgarskap. De har i princip adopterat mig. Och räddat mig från er. Det var inte ett sätt att slippa straff för en lagbrytare och renegat, som du tror. Jag är verkligen en människa.

- Är du en människa? Fyra hundra år? Varför ville du inte hjälpa människorna och rädda Saturnus system från en teknogen katastrof för sju år sedan? Jag trodde att det var din plikt, eftersom denna civilisation skyddade dig. Varför lät du en elva år gammal pojke göra det? frågade Itius med bittert förakt i rösten.

- Och du, var har du varit själv? Varför vägrade du hjälpa då? frågade Kommendörkapten trött.

- Jag är inte skyldig att hjälpa den civilisationen. Till skillnad från dig anser jag inte att jag är en människa, svarade Itius irriterat.

- Jag vågade bara inte hjälpa dem en gång till. Du förstår inte vad jag gick igenom förra gången, innan Kontinuum stabiliserades. Jag är inte biotelekinetiker som du, Itius, sa Kommendörkapten.

Itius svarade inte.

- Ja, jag vet, Kommendörkapten nickade mot honom och sa sedan med ett ironiskt leende: Men din son anser att han är en människa.

Itius log för att maskera sin vrede. Han trodde