Konjunkturrådets rapport 2024: Näringslivets produktivitetsutveckling

By Lars Persson, Karin Edmark, Pehr-Johan Norbäck and Erik Prawitz

Sedan finanskrisen har produktivitetsutvecklingen klingat av betydligt i de flesta OECD-länder, så även i Sverige. 2024 års Konjunkturråd undersöker vilka faktorer som påverkar produktivitetsutvecklingen i näringslivet.

Med detaljerade svenska data om företag och anställda under perioden 2000-2021 studerar de hur produktiviteten varierar mellan olika branscher och över tid och vad som kännetecknar företag med en god utveckling. De diskuterar också policyåtgärder för en ökad produktivitet.

SNS Konjunkturråd 2024 består av Lars Persson (ordförande), professor i nationalekonomi verksam vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN, Karin Edmark, docent i nationalekonomi och lektor vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet, Pehr-Johan Norbäck, docent i nationalekonomi verksam vid IFN, och Erik Prawitz, fil.dr i nationalekonomi och lektor vid Linnéuniversitetet.

• Language: Svenska
• Publisher: SNS Förlag
• Release date: Jan 31, 2024
• ISBN: 9789189754393

Lars Persson

Lars Persson är professor i nationalekonomi verksam vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN.

Book preview

1. Inledning

HUR EFFEKTIVT ETT land använder sina resurser – såsom kapital och arbetskraft – är avgörande för dess välståndsutveckling. Den amerikanske nationalekonomen Paul Krugman har uttryckt detta i följande aforism:

Produktivitet är inte allting,

men på lång sikt är det nästan allting.

Produktivitetsutvecklingen i de utvecklade länderna har efter den industriella revolutionen lyft en stor del av världens befolkning från armod till välstånd (Scherer 2012). Men efter den globala finanskrisen 2007–2010 har denna utveckling klingat av i många OECD-länder. I den svenska ekonomin ökade produktiviteten under perioden 1995–2006 med i genomsnitt 2,7 procent per år; att jämföra med perioden efter finans- och eurokrisen 2013–2018 då den ökade med endast 0,9 procent. Mönstret ser likartat ut i flera andra utvecklade länder. I ljuset av den inledande aforismen är denna avmattning ett bekymmer inte bara för oss som forskar om produktivitet, utan även för politiker, andra beslutsfattare och i förlängningen för oss alla. Vad har då föranlett denna så kallade sekulära stagnation? Ett flertal möjliga förklaringar har förts fram i forskningslitteraturen (se exempelvis Goldin m.fl. 2023 och Pilat 2023 för utförliga genomgångar). En del av förklaringarna pekar på mer tillfälliga problem, såsom svag efterfrågan och kreditrestriktioner som hållit i sig efter finanskrisen. Andra förklaringar pekar på mer strukturella förändringar, såsom den demografiska utvecklingen, långsammare teknologiutveckling, ökad betydelse av immateriella tillgångar, minskad internationell handel samt låga räntor och ökad marknadsmakt som satt den kreativa förstörelseprocessen ur spel. Det är också möjligt att produktiviteten i det alltmer immateriella näringslivet blivit svårare att mäta, och att det ligger bakom en del av den uppmätta avmattningen.

Det är tydligt att den sekulära stagnation vi bevittnar till stor del drivs av faktorer som enskilda länder har svårt att påverka och som är gemensamma för många OECD-länder. Samtidigt observerar vi stora skillnader i produktivitet och produktivitetsutveckling både mellan och inom de utvecklade länderna – skillnader som kan bestå över avsevärd tid (Syverson 2011). Detta inte minst inom näringslivet som står för en betydande del av produktivitetstillväxten i de utvecklade länderna. Därför är det angeläget att närmare studera hur det svenska näringslivets produktivitet utvecklats under de senaste decennierna. Genom att undersöka vilka centrala faktorer och grundläggande ekonomiska mekanismer som påverkat produktiviteten i näringslivet kan vi få en bättre förståelse för vilka policyåtgärder som kan vara relevanta att överväga framgent. Syftet med denna rapport är just att bidra med sådan kunskap och att utifrån denna kunskap analysera möjliga policyrekommendationer som skulle kunna bidra till en förbättrad produktivitetsutveckling utifrån ett samhällsekonomiskt effektivt