Signe: berg och bergisar

By Stina Jonsson

Tredje boken om Signe och hennes vänner! Signe är tolv år. Hon bakar, virkar och är en riktig bokmal. Det är sportlov och skidlägret närmar sig. Signe ser fram emot några dagar i Sälen tillsammans med Hanna, Axel, Gusse och de andra. Problemet är bara att Signe tvivlar på att slalom är hennes grej. Och liften, tänk om den brakar ner just när Signe åker med? Det blir några riktigt händelserika dagar i fjällen!Böckerna om Signe och hennes vänner är fyllda med känslor, livsfunderingar och roliga vardagsäventyr!

• Language: Svenska
• Publisher: SAGA Egmont
• Release date: Sep 20, 2023
• ISBN: 9788727090085

Book preview

Stina Jonsson

Signe

Berg och bergisar

SAGA Kids

Signe: berg och bergisar

Omslagsfoto: Shutterstock

Copyright ©2014, 2023 Stina Jonsson och SAGA Egmont

Alla rättigheter förbehålles

ISBN: 9788727090085

1. e-boksutgåva

Format: EPUB 3.0

Denna bok är skyddad av upphovsrätten. Kopiering för annat än personligt bruk får enbart ske efter överenskommelse med förlaget samt med författaren.

www.sagaegmont.com

Saga är en del av Egmont. Egmont är Danmarks största mediekoncern och ägs till fullo av Egmontfonden, som donerar knappt 13,4 miljoner euro årligen till utsatta barn.

Till Noomi

1

Signe stoppar ner anteckningsboken med recept i Kånken. En blick genom fönstret avslöjar att det är bitande kallt ute och Signe sveper den mossgröna halsduken om sig. Lika bra att ta de tjocka vantarna hon virkat i matchande gammalrosa också.

Hej då, mamma!

Hej då, Signe! Hälsa Hanna från mig, och lycka till med baket!

En ganska konstig hälsning med tanke på att Signe sällan misslyckas med något i köket. Eller som Hanna brukar säga: misslyckas Signe med något så blir det lika bra ändå. Det är sant. Signe har skrapat ihop chokladkakor till härliga berg med grädde och pastellfärgat strössel på. Hon har döpt om välgräddade frallor till skorpor, och serverat sockerkaka med kladdig mitt, som om det vore ett fiffigt sätt att få såsen i kakan i stället för glaserad ovanpå.

Tänk, nu är det inte länge tills vi drar till fjällen, säger Hanna.

Mm, säger Signe."

Kom igen! Det är inte så svårt, och det värsta som kan hända är att du bryter båda benen. Men det kommer inte att hända dig. Du är så försiktig.

Signe plockar fram sin receptbok. Den är välanvänd och slår villigt upp sig på rätt sida med majkenkakor.

Och det näst värsta?

Det skulle vara att du stannade hemma. Jag har aldrig hört om någon som inte lyckats lära sig åka slalom, fortsätter Hanna.

Någon ska ju vara den första, säger Signe. Tänk om det är som att lära sig cykla: när man har fyllt nio är det för sent.

För första året har Signe åldern inne för att åka med på kyrkans skidläger. Okej, inte en vecka till Åre, men några dagar i lite kortare backar ska det bli i alla fall. Signe både längtar och bävar. Varenda kotte har åkt slalom utom hon. Bara för att hon fick två småsyskon just när hon blev tillräckligt stor för att åka. Signe har försökt övertyga pappa om att Arvid skulle vara en fin hjälmfoting, typ två skidor och en hjälm. Men pappa bara svarade att han inte vill vara den där typiska föräldern som kommer efter och ropar: Aaarviiid, staaannaaa!

Så nix, Signe har inte åkt slalom. Och definitivt inte snowboard heller. Inte för att hon hoppas på ett läger utan snö eller kan tänka sig att stanna hemma. Det känns bara lite, tja kymigt skulle kanske farmor ha sagt.

Mo kommer och fjäskar in sig hos tjejerna. Han håller svansen rakt upp och vickar kokett på yttersta tippen.

Har katter lika bra luktsinne som hundar? frågar Signe.

Hur så?

I så fall så kanske Mo kan vara provsmakare, säger Signe. Om han inte får ont i magen förstås.

Mig passar det i alla fall, säger Hanna. Men inte Mo. Vill du vara på den säkra sidan kan du alltid fråga Axel om du får låna Bonzo. Om du törs. Hanna flinar. Hon vet att Signe hellre går en lång omväg än möter en hund som är större än en myra. Och det är Bonzo, med god marginal.

Du, jag hade inte behövt låna hela jycken för den sakens skull.

Så du tror att du bara kan be att få munnen eller nosen? frågar Hanna. Ledsen, men jag tror inte det funkar.

Men sluta tjata! Det räcker med att ge Axel en kaka så kan han ta hem den till Bonzo, säger Signe, nöjd med att inte själv behöva servera Axels klumpeduns till hund.

På kvällen sitter Signe i gungstolen och läser på lappen om lägret.

Sportlovsläger till Hundfjället! Vi ser fram emot några fartfyllda dagar i backen och härlig gemenskap i storstugan på kvällarna. Vi packar bussen på fredag kväll så att vi kan komma iväg på en gång när vi ses klockan 07.00 på lördag morgon. Den som vill får ta med sig en mobiltelefon för att ringa hem, eller till Håkan i backen. Vi kan dock inte ansvara för att inga telefoner kommer bort. Samtliga telefoner ska vara avstängda klockan 18.00-08.00.

Sedan följer en lista på saker att packa ner: varma ytterkläder, så klart, och lakan. Ryggsäck med sittunderlag och termos att ha med ut i backen. På sin mentala lista kompletterar Signe med en virkning för att få tiden att gå i bussen. Inte för att det brukar vara långtråkigt tillsammans med Hanna, men de har aldrig suttit fem timmar i sträck på en buss. Dessutom är det roligt att se hur garnet löper in mellan vänsterhandens fingrar, passerar virknålen och kommer ut som en perfekt OS-mössa. Kanske hittar jag någon som behöver en mössa, tänker Signe.

Och så en god bok. Vad kan passa att ta med? Det ska nog vara något som är lätt att hoppa in och ut ur. Något säger Signe att Hanna inte kommer att ligga och läsa, troligare avbryta var femte minut innan hon somnar som en stock efter att ha gett järnet i backen.

Men kommer Hanna att