Militärligan - ett familjeföretag i brott

By Diverse

Militärligan -- den hittills värsta rånarligan i Sverige -- fick sitt namn på grund av medlemmarnas tillvägagångssätt vid rån mot post-och bankkontor. De agerade som en militär skyttegrupp och var -- utöver den egentliga rånmaskeringen i form av rånarhuvor och handskar -- närmast överdrivet militärt utrustade med skyddsvästar, stridsselar och radioutrustning med headset. De bar också sjukvårds- eller skyddsmaskväskor. Ligans beväpning var osedvanligt tung och bestod av skarpladdade kulsprutepistoler, automatkarbiner och i några fall kulsprutegevär. I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall.

• Language: Svenska
• Publisher: SAGA Egmont
• Release date: Dec 10, 2018
• ISBN: 9788726017878

Book preview

MILITÄRLIGAN – ETT FAMILJEFÖRETAG I BROTT

Av Kjell Lilieholm, statsåklagare, Stockholm.

Militärligan – den hittills värsta rånarligan i Sverige – fick sitt namn på grund av medlemmarnas tillvägagångssätt vid rån mot post- och bankkontor. De agerade som en militär skyttegrupp och var – utöver den egentliga rånarmaskeringen i form av rånarhuvor och handskar – närmast överdrivet militärt utrustade med skyddsvästar, stridsselar och radioutrustning med headset. De bar också sjukvårds- eller skyddsmaskväskor. Ligans beväpning var osedvanligt tung och bestod av skarpladdade kulsprutepistoler, automatkarbiner och i några fall kulsprutegevär.

Militärligan kallades ursprungligen för AK-ligan, en beteckning som medlemmarna själva använde sig av vid korrespondens med polismyndigheten i samband med två försök till grov utpressning. Ligan undertecknade sina brev och annonser med pseudonymen Anna-Karin eller Anna-Karin Löwenhjelm.

Anna-Karin är ett begrepp som särskilt jägarsoldater använder som benämning på sina personliga vapen, alltså automatkarbin, AK. Två av medlemmarna i ligan hade gjort militärtjänst vid K 4 i Arvidsjaur. Namnet Löwenhjelm lånades från en finlandssvensk skald. Anna-Karin Löwenhjelm kan alltså tolkas som en omskrivning av AK-ligan.

I samband med ett dubbelrån mot posten och Handelsbanken i Ösmo, söder om Stockholm, som utfördes med militär precision och under former som leder tankarna till en militär skyttegrupps anfall, började ligan allt oftare kallas militärligan, en benämning som sedan kom att dominera.

Fälldes för en lång rad brott

Den egentliga militärligan begick en lång rad synnerligen allvarliga brott under perioden september 1991–23 december 1993. Brottsserien inleddes med att ligan i september–oktober 1991 dels sprängde sig in i en militär vapenkassun på Getryggen i Botkyrka kommun, dels skar sig in i ett militärt mobiliseringsförråd på samma plats, och stal över 200 vapen jämte magasin och annan krigsmateriel. Serien fick sitt slut när några av ligamedlemmarna greps efter ett grovt väpnat rån mot Sparbanken i Heby, öster om Sala, den 23 december 1993.

De sammanlagt åtta ligamedlemmarna åtalades för ytterligare sex grova rån, varav ett dubbelrån och ett trippelrån, tre grova rånförsök, allmänfarlig ödeläggelse – sprängning av bomb på Centralstationen i Stockholm – och försök till grov utpressning av 25 miljoner kronor i ett första skede och senare 5 miljoner kronor. Dessutom omfattade åtalet ett par brott som begåtts av några av ligamedlemmarna före militärligans tillkomst och ytterligare några brott som hade samband med militärligans rånbrottslighet.

Ligamedlemmarnas inbördes förhållanden

Militärligans hårda kärna, det så kallade järngänget, bestod av fem personer: Carl, Lennart och David Sumonja – som var bröder – Johan Ahlin och Erik Gröndahl. Utöver dessa medverkade brödernas far, Boris Sumonja, och Lena Eklöw, Carls sambo. Hon medverkade huvudsakligen genom att agera chaufför vid brotten. Också Bo Petersson ingick i ligan.

Brödernas far, Boris Sumonja, bodde med hustru och barn, två av dem var Carl och Lennart, på Södermalm i Stockholm. 1974 flyttade de till Skogås, där David föddes. Familjen splittrades 1979, då modern och sönerna flyttade till Leksand. 1983 återförenades familjen i Falun, men makarna Sumonja skildes och Boris flyttade till Borlänge med sönerna.

Carl Sumonja och Lena Eklöw träffades 1984. Hon låg under skilsmässa och blev häftigt förälskad i Carl. Lena flyttade in hos familjen och Lennart och David flyttade kort därefter till modern i Falun.

Vid den här tiden arbetade Carl hos fadern i dennes byggnadsföretag, som emellertid gick i konkurs. Carl gjorde därefter sin värnplikt vid K 4 i Arvidsjaur och slutade 1985 som gruppchef med utomordentliga vitsord. Han återvände till Dalarna och begick sitt första kända brott 1986, grov stöld av kassan från Kopparhallen i Falun.

1988 flyttade Carl och Lena till Skogås, där Carl började bedriva byggnadsverksamhet.

Lennart Sumonja studerade åren 1987–1988 i USA. Han råkade ut för en motorcykelolycka och fick en fotskada, som medförde att han inte gjorde någon värnpliktstjänstgöring. Han återkom till Sverige och arbetade hos Carl. Han förde en ambulerande tillvaro och bodde på olika håll. 1990 for han till Australien, där han tog dykarcertifikat. När han återkom till Sverige bosatte han sig i Huddinge.

David skaffade egen lägenhet i Falun 1990. Sommaren 1991 arbetade han i Carls företag, som då hade mycket arbete för en person i Tumba. David bodde också en tid hos Lennart.

Erik Gröndahl var skolkamrat med ytterligare en son i familjen Sumonja, som inte misstänkts för några brott. Erik gjorde sin värnplikt och slutade som reservofficer. Han återvände till Falun 1991 och började sedan arbeta hos Carl i Skogås. Han bodde i Stockholm.

Johan Ahlin föddes i Umeå och har bott på flera olika platser, bland annat i Leksand, där han kom i kontakt med familjen Sumonja. Han fullgjorde sin värnplikt vid K4 i Arvidsjaur under åren 1989–1991 och slutade som kompanibefäl. Han hade en stark önskan att bli yrkesofficer, men blev inte antagen.

Johan bodde en tid hos sin far i Simrishamn men i juni 1991 fick han arbete hos Carl. Han skaffade då en lägenhet i Solna