Jordens undergång: eller bara ett hack i kurvan

By Lars-Arne Sjöberg

De första varningarna om växthuseffektens påverkan på klimatet kom för över 150 år sedan. Vid det här laget torde varje svensk medborgare blivit medvetna om vart vi är på väg.

Vi kan inte blunda för det som sker. Varje dag märker vi klimatkrisen i vår vardag. Vi veta att dessa förändringar kan leda till en sk. tipping point. Vi kommer snart att se förändringar som inte går att reparera. Tipping point är ett uttryck som beskriver de globala klimatförändringar som gör att ett stabilt tillstånd övergår i ett annat stabilt tillstånd - när isarna smälter vid våra två poler, när vi använder fossila oljeprodukter, när Golfströmmen ändrar riktning, när havs-nivåerna stiger. Då kan vi inte hur gärna vi än vill återställa de skador vi människor åsamkat jorden.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Jun 23, 2021
• ISBN: 9789179692605

Lars-Arne Sjöberg

LARS-ARNE SJÖBERG är en pensionerad professor och universitetsråd från Karlstad. Han har skrivit ett 30-tal böcker inom områden så som klimat, miljö, teknik och integration.

Book preview

Jordens undergång

Titelsida

Jordens undergång eller bara ett hack i kurvan?

Impressum

 Jordens undergång eller bara ett hack i kurvan?

Lars-Arne Sjöberg

  Utgivna böcker av samma författare:

Vårt dagliga bröd giv oss…i morgon?

Fossil energi på väg ut

Nu blir vi digitaliserade

Framtidstro eller klimatångest

Såga, bränna, koka eller…?

193 spännande forskningsnyheter

Året är 2050

Avfall – resurs eller problem?

De nya svenskarna

Dagens och  morgondagens kemiteknik

Textilier - idag och i morgon

Onödig vetande

Svensk kemiindustri

Vad väntar runt hörnet?

Lantis eller stadsbo

Sverigebilden – vår egen och andras

Kemiindustrin – En framtidsbransch?

Jordens undergång eller bara ett hack i kurvan

Plast på fel plats – I havet och på land

Kemikaliejordbruk eller ekologiskt jordbruk

Mat från jord och vatten

Bild omslag: https://pixabay.com/sv/photos/%C3%B6ken-torka-uttorkad-torra-badlands-279862/

Förlag: BoD

Tryck: BoD

Alla rättigheter förbehålls

1.  INLEDNING

När man ser på hur barn´a växer upp och står i

Kan man undra om barn´a nånsin får det som vi?

Om det finns jobb, om det finns mat

Om det är drägligt där dom bor… ¹

Det är nog många som ställer sig samma fråga som Hans Alfredsson och Tage Danielsson i citatet ovan. Har vi förvaltat jorden på så sätt att vår nästa generation kan känna ett framtidshopp?

Illustrerad Vetenskap skriver:

Om cirka fem miljarder år kommer solen att börja svälla. Den röda jätten kommer att grilla livet på jorden och koka upp haven ².

Kan vi slå oss till ro nu? Fem miljarder år känns ju inte så nära i tiden. Ska vi oroa oss?

Om vi fortsätter som förut går jorden mot en undergång tidigare. Vi måste ta dagens signaler på allvar.

Men om vi delar klimatskeptikernas uppfattning så är det vi ser nu bara ett hack i kurvan - de uppenbara klimatförändringar är bara en naturlig variation, som återkommer med viss periodicitet. I så fall oroar vi oss i onödan. Vi kan fortsätt att köra med våra kära bensin- och dieselbilar, fortsätta gräva upp kollagren Tyskland och fortsätt avverka regnskogarna.

Men alla analyser pekar åt ett annat håll - en ökande global temperatur, ökande koldioxidhalt i luften, smältande isberg, kraftiga väderfenomen m.m.

Nya planeringsförutsättningar har kommit in med anledning av Covidpandemin. Hur kommer denna att påverka vårt arbete med att bekämpa temperatutstegringrana och samtidigt förändra vår livsstil på en lång rad olika områden – arbete, resor, umgänge m.m.?

Men vi får inte ge upp. Än finns det tid att ändra de dystra prognoserna. Många initiativ tas på olika håll runt om i världen – inte minst i Sverige.

I det följande visas exempel på vad Du och jag kan göra. Utöver vad Du kan göra rent konkret, kan Du vara en viktig opinionsbildare.

Även om vi ser mörka moln i horisonten så är vårt klot värt att få leva vidare.

2.   VAD HÄNDER?

Naturvårdsverket:

År 1988 föreföll oroande saker hända med klimatet på jorden. Sommarhettan blev på många håll extrem, med förödande torka som följd, och den globala årsmedeltemperaturen nådde högre än vad som någonsin tidigare hade registrerats. I USA framförde atmosfärsfysikern James E. Hansen inför en senatskommitté sin övertygelse att klimatet höll på att bli varmare. Han hävdade att detta med 99 procents sannolikhet var människans verk ³ .

I dag torde varje svensk medborgare ha blivit medvetna om vart vi är på väg⁴. Vi kan inte blunda för det som sker. Varje dag märker vi klimatkrisen i vår vardag. Vi vet att dessa förändringar kan leda till en sk. tipping point.

Vi kommer snart att se förändringar, som inte går att reparera, när isarna smälter vid våra två poler, när vi använder fossila oljeprodukter, när Golfströmmen ändrar riktning, när havsnivåerna stiger. Då kan vi inte hur gärna vi än vill återställa de skador vi människor åsamkat jorden. Därför måste vi vara proaktiva och vidta åtgärder, som vi för ögonblicket inte ser effekterna av, men som kommer att bli viktiga för våra barn och barnbarn.

En amerikansk forskaren, Jeff Dukes vid universitetet i Utah, har beräknat att det går åt 23,5 ton förhistoriskt växtmaterial för att bilda en liter bensin. Detta motsvarar ett vetefält på 16 200 kvadratmeter (drygt tre fotbollsplaner), där precis alla delar av växten räknas med – det vill säga ax, blad, rötter och stjälkar. Denna liter bensin förbrukar vi snabbt med några minuters bilresa.

Det som skapats under miljarder år tar några minuter att förbruka. Samtidigt bidrar vi med 3 kg växthusgaser till atmosfären.

Regnskogen täcker endast 2 procent av jordens yta, men är ändå så viktig för hela jordens välmående⁵.

Omkring 20 procent av allt syre på jorden produceras av regnskogen i Amazonas.

Regnskogar är kanske vårt bästa försvar mot klimatförändringar. De reglerar och stabiliserar hela jordens klimat. Skogarna med alla dess växter binder enorma mängder kol.

Regnskogarna är hem för mer än hälften av världens djurarter. Bengaliska tigrar, jaguarer och orangutanger är bara några av de djur som finns i regnskogen. Tyvärr kämpar många av dem mot utrotning, och deras fortsatta existens är avgörande för att upprätthålla balansen i regnskogens känsliga ekosystem.

Regnskogarna är avgörande för att jordens begränsade mängd sötvatten. Regnskogarna fungerar som naturliga vattenfilter och hindrar föroreningar och skräp från att strömma in i vattenreservoarer. De samlar också upp regnvatten som blir till grundvatten. En femtedel av världens sötvatten finns i Amazonas. De fungerar också som skydd mot översvämningar och erosion.

Regnskogen är också världens apotek. 25 procent av alla moderna läkemedel kommer från regnskogsfloran. 70 procent av alla växter som kan användas i behandling av cancer kommer från regnskogen. Kanske finns framtida botemedel mot sjukdomar väntandes i skogen.

Varje minut förstörs regnskogsområden med en yta som motsvarar 36 fotbollsplaner.

Nästan hälften av världens ursprungliga skogstäcke har redan förstörts.

Nästan 90 procent av människorna i regnskogen lever i extrem fattigdom. Dessa är beroende av skogen för sitt uppehälle.

Vad kan vara tipping points? Gemensamt för dessa är, att när de passerat en viss gräns, så är följderna icke reparabla inom överskådlig tid.

De smältande isbergen kan inte återigen frysa till.

De stigande världshaven kan vi inte få att sjunka igen.

Den fossila energi i oljeprodukter kan inte återbildas i nya oljeprodukter.

De bildade växthusgaserna kan inte samlas in och förstöras i takt med att vi släpper ut dem.

Det tar många år om vi återplanterar den regnskog som avverkats.

Slutsats: Vi konsumerar mycket av de naturprodukter, som naturen under miljontals år har lagrat på jorden.

Vad händer med regnskogen?