Varför minskar inte våldet i nära relationer?

By Magnus Falkman

Sedan år 2005 kan Brottsförebyggande rådet inte se några som helst positiva tendenser när det gäller våld i nära relation. Trots stora satsningar har de många årens arbete inte gett några tydliga resultat. Tvärtom finns studier som visar på ett ökat våld mot kvinnor. Om vi inte lyckas vända den negativa trenden kan våldet i nära relation bli ett av vår tids största politiska misslyckanden.
De uteblivna resultaten borde resultera i politisk självkritik och eftertanke. Vad har gått fel, vad kunde gjorts annorlunda och vad har missats i arbetet?
För att komma vidare finns två vägar. Antingen fortsätter vi att satsa stora resurser på att arbeta vidare i samma spår och hoppas på det bästa, eller så tar vi mod till oss och försöker se problemet utifrån nya perspektiv.
Boken baseras på mångåriga kunskaper och erfarenheter av ämnet. Den är tänkt att sätta fokus på de uppenbara brister som idag finns i arbetet mot våld i nära relation. Samt vad som behöver förändras för att vi ska nå framtida resultat. Boken är tänkt att vara en ögonöppnare där man lyfter på nya stenar och visar det många valt att blunda för.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Jul 11, 2023
• ISBN: 9789180805346

Magnus Falkman

Magnus Falkman har i över 20 års tid följt ämnet våld i nära relation. En flitig debattör som återkommande försökt nyansera bilden kring ett av vår tids största samhällsproblem.

Book preview

Innehållsförteckning

Inledning

Brottsförebyggande rådets statistik

Vilka kvinnor utsätts?

Orsaker, konsekvenser & förebyggande

Viktigt att se helheten

Forskning som saknas

Dödligt våld i nära relation

De ideella kvinnojourerna

Myten om Normaliseringsprocessen

Jämställdhetsmyndigheten

Skyddad identitet

Nationellt centrum för kvinnofrid

Varför läggs våldtäktsutredningar ned?

Medias bild av våld i nära relation

Sammanfattning - vad som behöver förändras

Referenslista

Inledning

Sedan år 2005 kan Brottsförebyggande rådet inte se några som helst positiva tendenser när det gäller våld i nära relation. Trots stora satsningar har de många årens arbete inte gett några tydliga resultat. Tvärtom finns studier som visar på ett ökat våld mot kvinnor.

De uteblivna resultaten borde resultera i politisk självkritik och eftertanke. Vad har gått fel, vad kunde gjorts annorlunda och vad har missats i arbetet mot våldet i nära relation? Men de reaktionerna har tyvärr uteblivit.

För att komma vidare finns två vägar. Antingen fortsätter vi att satsa stora resurser på att arbeta vidare i samma spår och hoppas på det bästa, eller så tar vi mod till oss och försöker se problemet utifrån nya perspektiv.

Boken baseras på mångåriga kunskaper och erfarenheter av ämnet. Den är tänkt att sätta fokus på de uppenbara brister som idag finns i arbetet mot våld i nära relation. Samt vad som behöver förändras för att vi ska nå framtida resultat. Boken är tänkt att vara en ögonöppnare där man lyfter på nya stenar och visar det många valt att blunda för.

De första två kapitlen sätter fokus på statistik kring hur våldet i nära relationer ser ut, dess omfattning och karaktär. Samt ger en grundläggande beskrivning av bakgrunden för de personer som utsätts för eller använder våld i nära relationer.

Dessa båda kapitel är inte det mest inspirerande och spännande man kan läsa i ämnet. Men dessa korta kapitel är en förutsättning för att man ska kunna ha förståelse för de tankar och idéer som lyfts fram i övriga kapitel.

I slutet av boken finns en sammanställning av de åtgärder som behöver vidtas för att kunna vända den negativa trenden.

När man läst boken och förstår helheten kommer många av punkterna att ses ur ett nytt perspektiv. Förståelsen för varför vi misslyckats och vad som behöver förändras kommer att klarna.

Brottsförebyggande rådets statistik

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) arbetar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka. Det genom att man sammanställer fakta och informerar om brottsbekämpning, brottslighet och brottsförebyggande arbete.

Man riktar sig i första hand till regeringen, myndigheter och andra beslutsfattare i samhället.

De flesta som söker information om våld i nära relation besöker BRÅ:s hemsida för att fördjupa sig i ämnet. Det är utifrån informationen på hemsidan de flesta politiker, opinionsbildare och beslutsfattare skapar sig bilden av hur våldet ser ut i samhället.

Informationen på hemsidan är av största vikt och betydelse för det framtida arbetet mot våld i nära relation. Ett av vår tids mest uppmärksammade och prioriterade samhällsproblem.

Vi ska titta lite närmare på vad BRÅ skriver om utsattheten för våld i nära relation. Det våld som utövas av en nuvarande eller tidigare partner.

Det dödliga våldet drabbar uppskattningsvis 15 kvinnor och tre män varje år. Oftast handlar motivet om svartsjuka eller separation i kombination med psykisk ohälsa hos gärningspersonen. Det är inte heller ovanligt att gärningspersonen tar sitt liv i samband med dådet.

Det dödliga våldet är den absolut extremaste formen av våld i nära relation. Det är ofta detta våld som hamnar i fokus när media rapporter om våld i nära relation eller när politiker ska sätta fokus på ämnet.

När det gäller övrigt våld i nära relation, det våld som vi kan benämna som psykiskt eller fysiskt våld, är det jämnt fördelat mellan könen. Man uppskattar att ungefär sju procent av männen och kvinnorna varje år utsätts för någon form av psykiskt eller fysiskt våld i nära relation.

Även när man tittar separat på det psykiska och fysiska våldet är det jämnt fördelat mellan könen. Cirka 6,8 procent av kvinnorna och 6,2 procent av männen uppskattas årligen utsättas för psykiskt våld. För det fysiska våldet är motsvarande nivåer 2,2 procent för kvinnorna och 2,0 procent för männen.

Om man i stället ser till utsatthet under en livstid uppskattar man att var fjärde kvinna och var femte man kommer att utsättas för någon form av våld i nära relation.

Det finns dock vissa skillnader mellan könen. Mäns våld mot kvinnor tenderar att vara aningen grövre och mer upprepat än kvinnors våld mot män. Det är även fler kvinnor än män som efter sin utsatthet uppgett att de behövt stöd- och vårdinsatser.

Man uppskattar även att ungefär fyra procent av alla utsatta väljer att göra en polisanmälan. Det är något fler kvinnor än män som väljer att anmäla händelserna.

I övrigt konstateras att det inte finns några tydliga skillnader i utsatthet när man ser till personer som är födda i Sverige jämfört med personer födda utomlands. De bakgrundsfaktorer som istället anses vara relevanta är bland annat boendeform, ekonomi, ålder, utbildning och familjerelation. En annan stor riskfaktor är alkohol. Det förekommer i ungefär hälften av allt våld i nära relation.

Den statistik som presenteras på hemsidan kommer i stor utsträckning från BRÅ:s rapport Brott i nära relationer. En rapport som släpptes 2014 och där närmare 13 000 personer fått svara på frågor kring sin utsatthet för våld i nära relation.

Det finns vissa brister med sådana omfångsstudier. Dels kan det vara svårt att nå marginaliserade grupper som hemlösa,

missbrukare eller andra grupperingar som tenderar att vara överrepresenterade för våld i nära relation.

Personer som lever i en våldsam relation - eller som tidigare har utsatts för våld i nära relation - tenderar att inte alltid vilja vara med i intervjuer och prata om det inträffade. Det har att göra med att man kan tycka det känns jobbigt eller obekvämt att prata om det inträffade.

Av det skälet kan det finnas en viss underrapportering av händelser. Man bör således se statistiken mer som en god vägledning än som en absolut sanning.

Statistiken vi tagit del av tycks ge oss en ganska bra bild av våldet i nära relation. Statistik som är framtagen av experter på området och har publicerats på den ansvariga myndighetens hemsida.

Även media rapporterar återkommande liknande statistik och uppgifter.

Men bör vi kunna känna oss trygga i att informationen är korrekt och att vi fått en bra och grundläggande bild av våldet?

Tyvärr är det inte så enkelt. Statistik är något som kan vara väldigt komplext och det finns ytterligare ett antal parametrar man behöver ta hänsyn till.

Som tidigare nämnts uppskattas att sju procent av männen och kvinnorna årligen utsätts för någon form av våld i nära relation. Det låter som en ganska enkel och tydlig statistik som inte går att missförstå. Men när man ställer sig frågan vad det är för händelser och incidenter dessa män och kvinnor egentligen drabbats av blir frågan mer komplex.

För att kunna svara på den frågan behöver vi titta närmare på vad våld i nära relation egentligen är. Vilka händelser ingår i begreppet? Utan den kunskapen är det svårt att avgöra vad de utsatta männen och kvinnorna råkat ut för.

Vad är våld i nära relation?

Cykelstölder, inbrott, snatterier, bedrägerier, mord och misshandel är exempel på brottstyper som är enkla att definiera. Alla känner igen begreppen och vet vad de innebär. Det är definitioner som i stort är desamma världen över och som varit snarlika genom årtionden. Det behövs oftast ingen vidare förklaring för att förstå innebörden av dessa brott.

Men våld i nära relation är något helt annat. Det finns ingen officiell definition av begreppet. Utan det är en definition som skiftat genom årtionden och ser olika ut i olika länder.

På 1960-talet fick Sverige en lag som förbjöd våldtäkt inom äktenskapet. Det innebär att det som var lagligt på 1950-talet är något som idag på 2020-talet kan anses vara den grövsta formen av våld i nära relation. Att man med våld tvingar sig på någon för att tillfredsställa sig sexuellt.

I juni 2021 kom en ny lag om barnfridsbrott. Det blev straffbart att låta barn bevittna det våld man utövar. Barn räknas numera som målsäganden och kan bli berättigade till skadestånd.

Det gör att definitionen av våld i nära relation är väldigt flytande och under ständig förändring. Det har resulterat i att många har väldigt olika uppfattningar kring innebörden av begreppet våld i nära relation.

De flesta anser nog att våld i nära relation är något fysiskt, sexuellt eller psykiskt våld som både bör och kan polisanmälas. Det är den typen av händelser som uppmärksammas i media och som man vanligtvis definierar som våld i nära relation.

Men för att få lite perspektiv kan vi titta på hur olika myndigheter och aktörer tolkat begreppet.

Sveriges kommuner och regioner har på sin hemsida ytterligare några begrepp de inkluderat i definitionen.

- Ekonomiskt våld är när förövaren tar kontroll över partnerns ekonomi. Man tar lån i dennes namn, förfalskar namnteckningar eller på annat sätt förstör eller utnyttjar partnerns ekonomi.

- Materiellt våld är när förövaren slår sönder partnerns ägodelar, framför allt de viktigaste och mest betydelsefulla ägodelarna. Man sänder här även ut indirekta signaler om att även partnern kan komma att råka ut för våld.

- Försummelse är när förövaren nyttjar den starka beroendeställning som finns till offret. Det kan handla om att man kontrollerar en partner som är äldre, funktionsnedsatt eller har andra problem med att klara sig på egen hand.

Socialstyrelsen sätter även de stort fokus på våld i nära relation. De har i sin definition även lagt till begreppet socialt våld. Socialt våld handlar om att förövaren begränsar partnerns möjligheter att umgås med släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter.

Jämställdhetsmyndigheten går några steg längre i definitionen. De har även inkluderat begreppen latent och digitalt våld.

- Latent våld är när förövaren bara av sin närvaro sprider rädsla. Vanligtvis i en relation där parterna är sammanboende. Den utsatte vet aldrig när våldet ska komma och känner en ständig rädsla.

- Digitalt våld är när förövare sänder hotfulla SMS, sprider rykten på sociala plattformar eller lägger ut ofördelaktiga bilder på sin partner. Det kan även handla om att man tar över partnerns sociala konton eller på annat sätt