Jaktminnen - lite pang pang och vov vov

By Hans Körberg

Jag är uppväxt i ett jägarhem där det alltid fanns en jakthund och fick vid tidig ålder, 13–14 år, följa med på jakt, ibland som hundförare till vår hund. Det hände även att jag fick stå i bakpass med en Husqvarna hanbössa, kaliber 16 på armen. Det var på 50-talet så det är preskriberat nu, men mycket spännande för en jaktintresserad yngling. Människan har mycket att lära av skogens djur och fåglar. Mina försök att på olika sätt komma skogens innevånare nära har, beroende på deras välutvecklade sinnen lukt och hörsel, misslyckats. Den närmaste kontakter jag har skapat, är genom att utfodra djuren på en bestämd plats och ett bestämt klockslag. Djuren lär sig snabbt både tidpunkt och att känna igen den som utfodrar, vilket skapar trygghet och mindre rädsla för personen. Det verkar som om när man pratar med djuren så skapas en kontakt och en igenkänning som djuren kan lita på, särskilt vintertid då flera djur finns vid matplatsen på bestämd tidpunkt och tillåter närhet och kontakt med den som serverar maten.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Apr 21, 2022
• ISBN: 9789180579445

Hans Körberg

Jag är en pensionär som trivs i naturen. Jag är jägare, jaktledare, jakthundsuppfödare och drevprovsdomare. I mitt tycke ett långt och spännande jägare- och hundliv. Det kan kännas övermodigt att vid 81 års ålder skriva en bok som handlar om naturupplevelser och skogens innevånare. Jag har varit aktiv jägare i 66 år, varav 25 år som jaktledare, drevprovsdomare och jakthunds uppfödare under kennelnamnet Klackebos kennel, med uppfödning av raserna Tysk Jaktterrier, KH Tax, Luzernerstövare och Norrbottenspets.

Book preview

Innehåll

Inledning

50-talet

Jaktboken

Skillnaden mellan 1956 och 2022

Det unga jägargänget / järngänget

Naturälskande jägare

60-talet

Naturliv och spänning sida

Skjutet vilt

Mina jakthundraser

När taxen blev den jagade

Blir mer och mer intresserad av skogens dofter och naturens dramatik

Injagning och skjutet vilt för unghunden

Syfte och mål med jakthunds uppfödning

Jakthunds kennel

Klackebos kennel

80-talet

Allt kan hända vid jaktutövning

Betydelsen av vapenval

Sorgliga och glada minnen

Bästa jaktarrendet någonsin

Landskapets och jaktmetodernas förändring

Vilken tur

När jägaren gick från att vara osynlig till en eldröd jägare med reflexer och varselklädsel från topp till tå

Mina bomskott

Unghundträffar

Moderna injagning och skytte möjligheter

Min norrbottenspets historia

Annorlunda jakter

GPS

Minnen

Mina bästa jakthundar

Djurlivräddning

Reglerad älgjakt med olika avskjutningsregler och kvoteringsregler

Torpruiner

Samarbete med lantbruket

Inledning

Min avsikt när jag började skriva var att det skulle bli ett dokument till mig själv och mina anhöriga över ett långt liv med jakt och jakthundar. Det skulle skrivas ned spontant allt efter som minnesbilder poppade upp och kunde vara av intresse för mina närmaste. Någon sade att du som upplevt så mycket ska kanske som många andra ge ut en bok.

Jakt och naturliv har givit mig ett friskt och sunt liv samt givit mig livsglädje.

Det hjälpte mig att komma igenom ett stort och tungt sorgearbete, naturens årstider var en läkande kraft speciellt hösten med mycket jakt och trevligt sällskap och en tillgiven jakthund som nästan var lika jaktsugen som husse.

En förstående och klok livspartner har varit en stor tillgång när jag valt att leva det liv jag levt.

Alla kunniga jägare som jag mött under mitt tjugofemåriga jaktledare skap vid Gillberga jaktlag med Brevens Bruk AB som markägare. Och självklart i alla andra jaktliga sammanhang som vildmarksmässor, jaktstigar och jakthunds utställningar där man träffade bekanta och andra lika tänkande människor.

Alla kontakter med trevliga människor som köpt valpar av Klackebos kennel vilket skapat mycket jaktsnack och långvarig vänskap med många valpägare.

Den snabba samhällsutveckling jag fått uppleva samt de helt nya jakt och fiskemetoder som poppat upp från 50-talet tills idag. Jag tror att mina livsupplevelser avspeglas i min personlighet.

Jakthunden är det äldsta av alla tamdjur och fortsätter att utvecklas. Idag kan man med hjälp av DNA – analyser förklara en del om hunden och det som står i hundens stamtavla.

Att vara ung jägare idag skiljer sig väldigt mycket från att vara ung jägare på 50-talet.

Det är helt enkelt en annan värld än min ungdomstid när det gäller förhållandet till djur och natur. Utbildningsnivån bland ungdomar är mycket högre idag.

Kravet på att bli jägare och bära vapen idag mot på 50-talet är mycket större än de flesta kan förstå. Jägarexamen med teoriprov och godkänt skjutprov krävs för att få vapenlicens för jaktvapen.

Stödet för jakt är rekordhögt Jägareförbundets opinionsmätningar indikerar att nio av tio anser att jakt är OK.

Källa Jaktjournalen nr 11 2020.

50-talet

Cykelturer och fiske utflykter till närliggande sjöar var vanligt men starkast var djurintresset så besök vid rävgryt, tjäderspel även orrspel med sitt karaktäristiska läte att kolla efter stora älgtjurar var spännande. En kompis pappa hade pälsdjursfarm där var jag ofta och tittade på rävar och minkar det var ju skinnpriser på den tiden så djuren avlivades och flåddes när det var som mest lönsamt. Många damer hade räv eller minkpäls på sig vintertid. När jag fick köra moped blev utflykterna längre och nya upptäckter väntade. Hittade en rävunge som placerades i en bur, räven blev uppfödd på råttor som jag sköt med mitt luftgevär vid samhällets soptipp. Det fanns dom som tyckte synd om rävungen så efter en tids studerande och umgänge med räven släppte jag ut den troligen var den ca 5 månader gammal så det bedömdes att den skulle jaga och leta mat på egen hand special dieten på råttor verkade ha gjort susen då rävungen var rund om magen och hade en skinande fin päls.

Som femtonåring var jag morgonpigg och var hundförare vid helgens jakter den tidens jakter går inte att jämföra med dagens jakter. Renodlade jaktkläder fanns inte hagelvapen var i dom flesta fall hanbössor kaliber 12 och 16, Husqvarna studsare var populära. När det var som mest spännande och kul var när jag fick vara passkytt med en kaliber 16 på armen i ett avsides bakpass där jag stod tyst som en mus vilket gjorde att jag sköt ett djur då och då.

Är som vanligt i skogen så fort tillfälle ges och känner att djuren och fåglarna är närvarande och försöker få till någon sorts samhörighet med skogens innevånare en stor skillnad mot att umgås med mina kamrater. Prickskytte med luftgevär var en daglig sysselsättning.

I hemmens grammofoner och på kaffets jukebox går plattor med rock `n roll musik på högvarv, häftigt och svängigt i motsats till skogens lugn. Men ett fint drev med en flertonigt drivande hund är också en häftig och härlig musikupplevelse.

I slutet på 50-talet fanns en större bondgård i anslutning till samhället där jag bor, det fanns många arbetshästar i stallet. Jordbruksarbete som plöjning och harvning m.m. utfördes med en eller två hästar som drog redskapen, den första traktor jag såg i lantbruket hade järnhjul i stället för gummidäck på alla fyra hjulen. Det var i slutet på 40-talet

De mest förekommande jakthundarna var vad jag minns stövare och korsnings hundar avsiktligt eller oavsiktligt avlade för jakt, utseendemässigt kunde det vara svårt att se och säga vilka hundraser som var inblandade i jakthunden.

Söndag var jaktdag då lediga lördagar inte förekom på 50 talet drevskall och skottlossning hörde man från de närliggande skogarna.

Jaktboken

Som 18 åring hade jag hunnit med att skjuta en hel del vilt t.o.m. älgar vilket numera är preskriberat. Jag börjar nu föra jaktdagbok över vad som skjuts var det skjuts om det är vid smygjakt, vak jakt eller vid hundjakt. Mitt hundintresse är stort så en notering för vilken hund det är skjutet och hundens prestation antecknas i en jakt bok där jaktresultat från 1958 till 2021 finns nedskrivet. Det är en häftig upplevelse när jag läser boken, vissa jakter framkallar starka och fina minnen.

Mina vapen är Husqvarna studsare kaliber 9,3 och Husqvarna hanbössa kaliber 16. Jag jagar mycket hos en lantbrukare, E, som äger två gårdar. En speciell men mycket snäll och klok person. Vi kommer mycket bra överens om det mesta. Vi delar på bytet