Plast på fel plats

By Lars-Arne Sjöberg

Plast, plast, plast överallt finns plasten. Detta är ett fantastiskt material, men det tillverkas med fossila råvaror, och nya fossilfria råvaror måste ta över. Ett annat problem är att vi inte har kontroll över plastens liv efter detta. Mikroplaster i våra hav är ett gigantiskt problem, och snart finns det mer mikroplaster i haven är det finns fisk. Plasten finns bland annat i våra datorer, kylskåp och inom sjukvården och i många tillämpningar är plasten oumbärligt.§

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Sep 23, 2021
• ISBN: 9789180075220

Lars-Arne Sjöberg

LARS-ARNE SJÖBERG är en pensionerad professor och universitetsråd från Karlstad. Han har skrivit ett 30-tal böcker inom områden så som klimat, miljö, teknik och integration.

Book preview

Plast på fel plats

Titelsida

INLEDNING

PLASTER

ALTERNATIV TILL FOSSIL RÅVARA

PLAST I NATUREN

MIKROPLAST

KONSTGRÄSPLANER

PLASTAVFALL OCH ÅTERVINNING

PLAST SOM FÖRPACKNINGSMATERIAL

NYA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN

PLASTER I VÅR VARDAG

AKTUELL FORSKNING

TILL SIST

BILAGA

Så sorteras plastförpackningar 1

Impressum

PLAST PÅ FEL PLATS

I havet och på land

Lars-Arne Sjöberg

Utgivna böcker av samma författare:

Vårt dagliga bröd giv oss idag – Kommer maten att räcka till?

Fossil energi måste ut – Vad kommer i stället?

Nu blir vi digitaliserade – Vi blir 1:or och 0:or.

Framtidshopp eller klimatångest? – Himmel eller helvete?

Såga, bränna, koka eller…- Skogen en guldgruva!

193 spännande forskningsnyheter – Inom miljö, klimat och teknik

Året är 2050 - Ljuset i tunnel eller…?

Avfall – resurs eller problem?

De nya svenskarna – tillgång eller problem?

Dagens och morgondagens kemiteknik

Textilier – Idag och i morgon

Onödigt vetande – eller bara trams

Svensk kemiindustri

Vad väntar runt hörnet? – Mot en oviss framtid

Lantis eller stadsbo? – Var vill du bo?

Sverigebilden – Vår egen och andras

Kemiindustrin – En framtidsbransch?

Jordens undergång – Eller bara ett hack i kurvan

Plast på fel plats – I havet och på land

Bild omslag: https://pixabay.com/sv/photos/byggnad-block-lego-byggande-spela-674828/

© 2020 Lars-Arne Sjöberg

Förlag: BoD

Tryck: BoD

Alla rättigheter förbehålls

INLEDNING

Plast, plast, plast – överallt finns plasten. Och detta vore väl inte hela världen om vi kunde få kontroll över plastens liv efter detta.

Plasten finns bland annat i våra datorer, kylskåp och inom sjukvården och i många tillämpningar är plasten oumbärlig. Men det kan också finnas problem med plasterna¹.

Kan dagens plast ersättas av en miljövänlig variant? Plasten tillverkas idag huvudsakligen utifrån petroleum, dvs. en fossil råvara, och vi vill minska förbrukningen av fossila råvaror eftersom dessa plaster ger upphov till växthusgaser när de bryts ner.

Ett växande problem är att våra hav börjar fyllas av mikroplaster, dvs. fragment av plastpolymerer.

Mikroplast är ett samlingsnamn för plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter. De flesta mikroplasterna är dock under 1 millimeter. Mikroplast i havsmiljön kan exempelvis vara delar av större skräpbitar eller utgöras av mikroplastpellets som i plastindustrin används som en råvara. Andra ursprung kan vara hygienprodukter². Våra polymerer måste framöver baseras på fossilfria råvaror. Vi börjar med lite fundamenta kring detta vanliga material.

https://frokenarktis.wordpress.com/2009/03/07/den-biologiskt-nedbrytbara-plastpasen/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Mikroplast

PLASTER

Plast är ett samlingsnamn för en stor grupp material som används inom allt från bilindustrin och medicinsk teknik till förpackningar.

Plasten kan bestå av en eller flera polymerer med eller utan tillsatser. Med undantag av silikoner består polymererna av organiska föreningar.

Variationsmöjligheterna är många och genom att välja olika monomerer och tillsatser kan man få önskade egenskaper.

Våra plaster

Plast är inte ett material, det är flera olika

Plaster kan ha väldigt varierande egenskaper: vara hårda och starka som i en cykelhjälm, eller mjuka och böjbara som i en plastmatta. Det är lätt, oftast billigt, rostfritt och isolerande.

Det finns plast som kan brytas ner i naturen

Plaster kan även komma från förnyelsebara råvaror. Stärkelse, mjölksyra eller etanol från sockerrör kan också bli till plast. De delas in i två undergrupper, biologiskt nedbrytbar och icke-biologiskt nedbrytbar.

Plastproduktionen ökar hela tiden

Plastproduktionen har ökat enormt sedan 50-talet. Av all denna plast används cirka 40 procent till engångsprodukter, till exempel matförpackningar och plastpåsar.

Så här kan vi förbättra plastanvändningen

Som vanligt kommer Naturskyddsföreningen med goda råd, i detta fall angående plastanvändning. De citeras ordagrant.

Mängden plast som används måste minska, framför allt bland engångsartiklar och förpackningar.

Det behövs en rejäl satsning på forskning kring hur svårnedbrytbar plast påverkar miljön, samt hur det i förlängningen påverkar människor.

Det behövs en stor investering på innovationsstöd för att få in plasten i den. 

Höga krav ska ställas på att farliga kemikalier inte får följa med i materialåtervinningen.

Inga tillstånd ska ges för användning av förbjudna ämnen i återvunnen plast.

Innehållsdeklaration ska finnas för alla varor och material, och den ska följa med i alla led fram till avfallshanteringen. 

Målet för andelen materialåtervunnen plast ökar från 30 procent i dag till 60 procent till år 2025.

Materialåtervinningen ska förenklas genom att endast ett fåtal plastsorter tillåts, med väl definierade krav för tillsatsämnen.

Ett långsiktigt mål ska sättas upp för materialåtervinning av alla varor, till samma nivå som för bilar: 95 procent.

Krav ska ställas på teknik i tvättmaskiner som kan avskilja textilfibrer innan vattnet sköljs ut i avloppet. Tvättmaskinerna ska poängsättas för deras reduktion av fibrer och mikroplast, på samma sätt som för energianvändning och ljudnivå.

Slamspridning bör upphöra snarast, och utveckling och införande av system och tekniker för att återföraväxtnäring utan spridning av miljögifter och mikro-

plaster ska påskyndas

Människan har skapat över åtta miljarder ton plast – hittills ¹

Sedan massproduktionen av materialet startade på 1950-talet, har människan skapat sammanlagt 8,3 miljarder ton plast. Det mesta av det icke-nedbrytbara syntetiska materialet ligger nu som skärp fritt ute i naturen, eller nedgrävt i artificiella soptippar.

Att jämföra :

Ungefär lika mycket som 80 miljoner blåvalar,

822 000 parisiska Eiffeltorn.

Forskarna har gått igenom den historiska produktionen av plastartiklar, sedan det syntetiska materialet började massproduceras i början av 1950-talet.

Detta är den första världsomspännande studien i ämnet, och genomfördes genom att samla in och sammanställa statistik kring produktionen av plastfiber, -harts och -tillsatser inom en mängd olika industrier.

Cirka 80 procent blir skräp i naturen

Över tre fjärdedelar av den plasten, 6,3 miljarder ton, ansågs då redan kasserad, som skräp.

Enligt studie hade enbart nio procent återvunnits till nytt material, medan tolv procent hade förbränts.

Plasterna finns kvar i naturen och i haven, eller på soptippar och nedgrävda i så kallade deponier - 79 procent av plastavfallet finns kvar.

De flesta plaster bryts inte ner på något betydelsefullt sätt, så det plastskräp som människor har skapat kan bli kvar i hundratals eller till och med tusentals år, säger Jenna Jambeck, en av forskarna bakom studien, till vetenskapssajten Eurekalert.

Våra uppskattningar understryker behovet av kritiskt tänkande kring material vi använder oss av och rutiner kring avfallshantering.

År 1950 producerades ungefär två miljoner ton plast jämfört med