Den klara upplysningen: Om grunderna för islams trossatser

By Ibn Juzayy al-Kalbi

I Den klara upplysningen går Ibn Juzayy (d. 741/1340) igenom islams grundläggande trossatser i tre delar: den första delen om Gud; den andra delen om profeterna, änglarna och följeslagarna; den tredje delen om livet efter detta, inklusive domedagen, paradiset och helvetet. Verket utmärks dels av att Ibn Juzayy undviker sakfrågor varom det råder meningsskiljaktigheter mellan olika muslimska inriktningar och dels av att han nästintill uteslutande baserar sina förklaringar och argument på koranverser. Verkets tydliga resonemang och välavvägda struktur samt dess fokus på grundläggande trossatser gör det lämpligt som introduktion till islamisk teologi.

• Language: Svenska
• Publisher: Norboda Ab
• Release date: Aug 16, 2021
• ISBN: 9789198714029

Ibn Juzayy al-Kalbi

Ibn Juzayy al-Kalbi var en berömd rättslärd och koranexeget från Granada som författade många betydande verk i en rad olika vetenskaper, däribland al-Qawanin al-fiqhiyya (De rättsliga reglerna) i rättslära och al-Tashil li-ulum al-tanzil (Förenklingen av uppenbarelsens läror) i koranexegetik.

Book preview

INNEHÅLL

Översättarens förord

Författarens inledning

Om Gud

Om sändebuden, änglarna och följeslagarna

Om livet efter detta

Avslutande ord

ÖVERSÄTTARENS FÖRORD

Koranen är grunden för de islamiska vetenskaperna, inte minst teologin. En av teologernas främsta uppgifter har varit att systematisera Koranens teologiska innehåll för att på så vis underlätta dess studium. Som den nordafrikanske teologen Mu ammad b. Yūsuf al-Sanūsī (d. 895/1490) uttryckte saken:

De argument som sanningens folk (ahl al- aqq) avhandlar och fastställer i sina böcker är blott droppar ur det hav [av outsinlig kunskap] som finns i den enastående Koranen. De gör egentligen inte mer [när de författar sina böcker] än ändrar vissa uttryck och använder särskilda facktermer för att underlätta förståelsen vid inlärning och undervisning. Alla lärda vars åsikter är värda att ta i beaktning är överens om att detta är fullt tillåtet i alla vetenskaper.¹

Ett exempel på detta är al-Nūr al-mubīn fī qawā id aqā id al-dīn (Den klara upplysningen om grunderna för islams trossatser) som författades av den andalusiske rättslärde och koranexegeten Ibn Juzayy al-Kalbī (d. 741/1340) från Granada. I detta verk går Ibn Juzayy igenom islams grundläggande trossatser och deras bevis: den första delen om Gud; den andra delen om profeterna, änglarna och följeslagarna; och den tredje delen om livet efter detta, inklusive domedagen, paradiset och helvetet. Verket utmärks dels av att Ibn Juzayy undviker sakfrågor varom det råder meningsskiljaktigheter mellan olika muslimska inriktningar och dels av att han nästintill uteslutande baserar sina förklaringar och argument på koranverser. Verkets tydliga resonemang och välavvägda struktur samt dess fokus på grundläggande trossatser gör det lämpligt som introduktion till islamisk teologi.

I den islamiska lärotraditionen är Ibn Juzayy mest känd för sitt verk i rättslära, al-Qawānīn al-fiqhiyya (De rättsliga reglerna), och sitt verk i koranexegetik, al-Tashīl li- ulūm al-tanzīl (Förenklingen av uppenbarelsens läror). Han författade även ett verk om rättslärans principer (u ūl al-fiqh) med titeln Taqrīb al-wu ūl ilā ilm al-u ūl (Den närmaste vägen till rättslärans principer). Det som utmärker Ibn Juzayys skrifter är deras pedagogiska utformning och lättförståeliga utläggningar av i många fall avancerade sakfrågor. En anledning till detta skulle kunna vara att Ibn Juzayy författade sina verk som handböcker för sin son, Mu ammad, för att underlätta dennes studier. Det nämner han i alla fall som en anledning till att han skrev Taqrīb al-wu ūl ilā ilm al-u ūl och det är möjligt att så även var fallet när han författade några av de övriga verken.² Därför är Ibn Juzayys verk, inklusive al-Nūr al-mubīn (Den klara upplysningen), särskilt användbara vid undervisning. Trots det har Ibn Juzayys verk historiskt sett inte erhållit något större erkänande och de har delvis försummats i undervisningssammanhang, möjligtvis med undantag av hans populära korankommentar, al-Tashīl li- ulūm al-tanzīl. När Farīd al-An ārī (d. 1430/2009) rekommenderade Ibn Juzayys al-Qawānīn al-fiqhiyya som en av de främsta läroböckerna i mālikītisk rättslära beskrev han den som en förtryckt bok (kitāb ma lūm).³ Något liknande kanske kan sägas om al-Nūr al-mubīn (Den klara upplysningen). För den som söker kunskap om klassisk islamisk teologi är denna bok en bra början.

Det bör dock noteras att boken innehåller en del polemiska utfall mot judar och kristna, särskilt åkallan om fördömelse på sidan 27, som för en samtida läsare framstår som problematiska. Jag har inte slätat över dessa passager genom mer eller mindre förmildrande översättningar utan har istället återgivit dem så som de formuleras i originaltexten. Detta fungerar om inte annat som en påminnelse om att även historiens teologer måste läsas med kritiska ögon.

Boken har översatts från den arabiska originaltexten som redigerades av Nizār ammādī och utgavs gemensamt 1436/2015 av Dār al-Imām Ibn Arafa i Tunisien och Dār al- iyā i Kuwait. Den innehåller ett stort antal koranverser och de svenska återgivelserna av dessa har tagits från Mohammed Knut Bernströms Koranens budskap. I vissa fall hade det varit möjligt att återge koranversernas betydelser på ett enklare och mer koncist sätt än Bernströms tolkningar, vilka innehåller många förklarande tillägg inom parenteser. Men fördelen med Koranens budskap är att Bernströms förklarande parenteser underlättar förståelsen av koranversernas betydelser och därmed ytterligare förtydligar Ibn Juzayys utläggningar. Det bör även nämnas att Ibn Juzayy ibland bara citerar en del av en koranvers eller en del av ett längre stycke och att jag i vissa fall har tagit med hela versen eller större delar av stycket för att läsaren ska förstå sammanhanget.

Avslutningsvis ska ett par ord sägas om översättandet som sådant. Jag betraktar en översättning, såsom denna översättning av Ibn Juzayys al-Nūr al-mubīn, som ett slags kommentar till originaltexten – om än en ytterst minimal sådan. En översättning är ett komplement till originaltexten, inte en ersättning av den. En exakt översättning av allt i bokstavlig mening är omöjlig. Men en nära återgivelse, som i största möjliga utsträckning bevarar innebörden av originaltexten och dess generella form, är fullt möjlig.

Betraktar man översättningen som en minimal kommentar inser man att en översättning inte bara riktar sig till de som inte förstår originaltexten, precis som en kommentar inte bara läses av de som inte förstår grundtexten på egen hand. En översättning riktar sig till alla som är intresserade av att tala genomtänkt om texten och dess innehåll på ett nytt språk. En god översättning begripliggör originaltexten och ger den ett nytt språk att uttrycka sig med i ett nytt sammanhang. Förhoppningsvis kan denna översättning av Ibn Juzayys al-Nūr al-mubīn beskrivas som sådan.

Tobias Andersson

---

¹ Al-Sanūsī, al-Manhaj al-sadīd fī shar kifāyat al-murīd, red. Mu afā Marzūqī, Ayn Malīla [Algeriet], s.71.

² Se Ibn Juzayys introduktion till Taqrīb al-wu ūl ilā ilm al-u ūl, red. Mu ammad al-Mukhtār al-Shinqī ī, Medina 2002, s. 88.

³ Farīd al-An ārī, Mafhūm al- ālimiyya, Kairo 2014, s. 158.

FÖRFATTARENS INLEDNING

Lov och pris tillkommer Gud som vägledde oss till tron och lärde oss Koranen. Må Gud välsigna vår mästare Mu ammad – han som kallar till den främsta religionen och som sändes till såväl människor som jinner – och likaså hans familj och följeslagare och alla rättsinniga människor som följer i deras spår.

I den här boken redogör vi för islams trossatser som alla muslimer