Hel kyrka: för världens skull

By Rune Larsson

Hel kyrka för världens skull. En kyrka berättar om sin tro genom allt vad den är, säger och gör. Dessa tre formar tillsammans vad mottagaren hör. En kyrka som vill vara trogen sitt uppdrag måste därför ständigt ställa sig två frågor, vad den är till för och vilket budskap den sänder. Hur hanterar våra kyrkor dessa utmaningar? Kyrkan är inte till för sin egen skull utan för världens, heter det i ett av de analyserade dokumenten. Den är till för att vara ett redskap för Guds plan att hela en trasig värld. Grundmönstret för kyrkans tro och liv finns i den heliga Skrift men i varje tid och varje kulturellt sammanhang måste den söka fungerande vägar och uttrycksformer. Och varför inte göra detta i samtal och med öppna öron för andras erfarenheter av Guds tilltal? Och med mod till ständig förnyelse.
Bokens första del är resultatet av ett sådant lyssnande. Kanske överraskar det någon att jag vände mig till tre amerikanska katoliker för att lyssna in deras erfarenheter. Inspirerade av Andra Vatikankonciliets radikala budskap utmanar de sin egen kyrka,Equmeniakyrkan, till ett radikalt paradigmskifte i sättet att vara kyrka. Med den helhetsmodell de utvecklade vände jag mig till min egen kyrka och till ett nyare ekumeniskt dokument, The Church: Towards a Common Vision, Kyrkan på väg mot en gemensam vision. Boken vill vara en påminnelse om att varje kyrka som vill vara en del i Guds mission för världens skull ständigt måste pröva sig själv inför de kritiska frågorna om hur dess tro och liv gestaltas till ett helande glädjebud om hopp i en trasig värld. Och när Mästarens verk spelas upp, i varje tid och på varje plats, i bönhus och katedraler och särskilt bland världens fattiga och betryckta, låter det som musik. Det är författarens hoppfulla slutord.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Jun 14, 2021
• ISBN: 9789180272261

Rune Larsson

Rune Larsson, retired theol. dr and senior lecturer at Lund University in practical theology with a focus on teaching and learning in church and school. Latest publications: Församlingspedagogik (Parish education. A church that teaches throughout its life, 2018), and more in Swedish. The author is member of a couple of international associations in the field of Religious education

Book preview

Till minnet av

vännen Maria Harris

– som gick före

Innehåll

Tabeller mm

Förord

Några personliga ord på vägen in i boken

Om bokens titel

Modet att lyssna till den andre

Inledning

Bakgrund och syfte

DEL I Tre röster om Helhetens pedagogik

Kapitel 1 Maria Harris – Dans of the Spirit

Presentation av författaren

Översiktlig presentation av Harris´ skrift

Vad driver Harris att utforma sin modell av helhetens pedagogik?

Hur utformar Harris sin helhetssyn

Sammanfattning

Källor och litteratur

Kapitel 2. Thomas H. Groome – Shared Praxis

Presentation av författaren

Översiktlig presentation av de skrifter av Groome som använts

Vad driver Groome till att utforma sin modell av helhetens pedagogik?

Hur utformar Groome sin helhetssyn?

Sammanfattning

Källor och litteratur

Kapitel 3 Bill Huebsch – Livslång växt

Presentation av författaren

Översiktlig presentation av de skrifter jag använt

Vad driver Huebsch till att utforma sin modell av helhetens pedagogik?

Hur utformar Huebsch sin helhetssyn?

Sammanfattning

Källor och litteratur

Kapitel 4 Samsyn och divergens i helhetens pedagogik

Introduktion

Vad driver de olika författarna till reformer?

På väg mot ett paradigmskifte

De alternativa modellerna

Källor och litteratur

DEL II Helhetens pedagogik och kyrkans enhet

Kapitel 5. Equmeniakyrkan – gemenskap, vittnesbörd, tjänst

Introduktion

Presentation av Equmeniakyrkan

Översiktlig presentation av källmaterialet

Analys av källmaterialet med fokus på dess pedagogiska potential

Sammanfattning

Källor och litteratur

Kapitel 6 Koinonia – Kyrkan på väg mot en gemensam vision

Introduktion

Presentation av Kyrkan på väg

Analys med fokus på materialets pedagogiska potential

Sammanfattning

Källor och litteratur

Kapitel 7 Avslutande tankar. Hel kyrka – för världens skull

För helandet av världens trasighet

Formerna för kyrkans tro och liv

Koinonians välkomnande delaktighet

Det låter som musik

Tabeller mm

Tabell 1. Förändrad syn på lärande och undervisning hos Maria Harris (s →)

Tabell 2: Sammanställning av angivna formeri Groomes publikationer (s →)

Tabell 3: Kritiken av Schoolhouse-modellen hos Huebsch (s →f)

Tabel1 4: Undervisningens former hos Harris och Groome (s →)

Tabell 5: Undervisningens former hos Groome (s →)

Tabell 6: De sex ´formerna´ eller ´instrumenten´ hos Harris och Groome (s →)

Bibelcitat på svenska hämtade ur Bibel 2000

Förord

Några personliga ord på vägen in i boken

Varför skall en enkel medlem i en liten församling i en liten kyrka i ett litet land som Sverige skriva om tre inflytelserika katolska teologer i det stora landet USA, djupt engagerade i den världsvida Romersk-katolska kyrkan? Och dessutom knyta samman detta med min egen kyrka, Equmeniakyrkan, och ett ekumeniskt och visionärt dokument från Kyrkornas världsråd och Faith and Order? Det korta svaret är att jag delar oron med många över en alltför svag och splittrad kyrka i en värld som mer än någonsin behöver få del av evangeliets glada budskap om ett möjligt alternativ till konflikter och habegär i form av en gemenskap i försonad mångfald. Lyssna med mig till rösten som ljuder genom två tusen år om ett glädjebud till de fattiga. … befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och … ett nådens år från Herren (Luk 4:18-19).

Med många delar jag det trotsiga hopp om en kärleksfull Gud som älskar sin skapelse och vill göra trasigt till helt. Låt oss förnya vårt ja till detta hopp förenas i kallelsen att vara Guds medarbetare i hans väldiga plan för den skapelse han älskade så att han utgav sin Son….

Om bokens titel

Bokens titel, Hel kyrka – för världens skull, kan också skrivas Helad, hel, helande. För att bli och vara hel måste kyrkan själv leva i en helande process, så att den blir ett i allt den är, säger och gör. Bara så kan kyrkan vara det redskap för världens förvandling som Gud avsett. I de följande kapitlen understryks detta ännu tydligare: Kyrkan är inte till för sin egen skull utan för världens.¹

Modet att lyssna till den andre

I bokens tre första kapitel inbjuder jag mina läsare till ett samtal med lika många katolska vänner och kolleger, vars tankar jag presenterar och reflekterar över. För det är så jag tänker mig ett aktivt läsande och ett ödmjukt lyssnande med öppet sinne och mod att dra konsekvenserna av de insikter samtalet leder till. Våga gå med mig in i samtalet med den katolska trion och pröva möjligheten att gå in det som är din kyrkliga hemvist, exempelvis den svenska Equmeniakyrkan, med beredskap till trohet mot Guds kallelse – också om förnyelsen skulle leda till smärtsamt uppbrott från invanda mönster.

Gå sedan in i din personliga samtalsrunda med texten med frågor som väcks av de ekumeniska samtalen på vägen mot kyrkans enhet och som landat i dokumentet, Kyrkan – på väg mot en gemensam vision. Och gå till sist med mig i funderingarna kring vad de genomförda samtalen kan ge för impulser för den fortsatta vägen mot förverkligandet av en helad, helande och Hel kyrka – för världens skull.

Utan att göra anspråk på själv vara en god lyssnare tror jag på betydelsen av att med nyfikenhet och respekt lyssna till medvandrare på vägen. Jag tror nämligen på behovet att öva oss i att lyssna efter den vishet Gud gett de skilda flockarna av sitt folk genom historien. Sådant han ständigt ger på nytt – också till pilgrimer vi sällan delar vägen med. Fundera gärna några ögonblick över några kloka ord som inspirerat mig av den tidigare ärkebiskopen av Canterbury, Rowan Williams. Den gången handlade det om betydelsen av att hämta vägledning genom att läsa Bibeln tillsammans, in company with Christians through the ages:

God has given me, whether I like it or not, a very, very large number of companions on the journey. Each one of whom will have something distinctive to say however well I hear it, however easily I digest it. … And I would want to add at this point that an educated reader of the Bible is also some-body who knows how to read the Bible in company – in company with other Christians now, in company with Christians through the ages.²

Min tro är att en sådan läsning, ett sådant samtal och lyssnade kan leda till nya insikter om vad det innebär att vara kyrka idag. Ett lyssnande förenat med risken att mana oss till påfrestande men nödvändiga reformer. Ett sådant lyssnande till vad andra i historia och nutid fått nåd att ta emot och upptäcka bär inom sig möjligheter till att berika och förnya. Kanske väntar sådana insikter alldeles särskilt när vi vågar lyssna till systrar och bröder vi inte förväntade oss att höra Guds tilltal ifrån, exempelvis mina tre kaatolska vänner. Välkommen in i det samtalet – med den risk det kan innebära att nya insikter driver fram mot oförutsedd förändring och smärtsam omprövning. Kanske är detta priset för öppningar mot möjligheter till större trohet mot den anförtrodda kallelsen att vara kyrka – för världens skull.

Till sist. Boken har jag tillägnat vännen och en av inspiratörerna bakom boken, Maria Harris, som efter ett rikt liv i kyrkans och församlingspedagogikens tjänst efter en tids sjukdom lämnade oss 2005. Bakom de kanske något kryptiska orden som gick före döljer sig två saker: för det första ser jag henne som pionjären bakom bokens centrala tanke den pedagogiskt-ecklesiologiska helhetssynen the Whole community catechesis, för det andra syftar orden på att hon fick avsluta sin arbetsdag före mig och oss andra på vägen mot den enhet och helhet vi söker – för väldens skull.

Lomma våren 2021

Rune Larsson

---

¹ The Church: Towards a Common Vision, #58 The Church was intended by God, not for its own sake, but to serve the divine plan for the transformation of the world.

² Rowan Williams (2004), Utdrag ur CEFACS lecture, Birmingham, Wednesday 03 November 2004.

Inledning

Bakgrund och syfte

Isitt uppdrag att förmedla sin tro har den kristna kyrkan genom alla tider använt sig av många former. Ansatsen har ofta tagits i den så kallade missionsbefallningen (Matt 28:19-20):

Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er.

Här handlar det om den grundläggande förkunnelsen och undervisningen för sådana som inte tidigare hört budskapet. Till detta fogades dopet, vägen in i gemenskapen. Mönstret berikades med gudstjänst, bön, kärlekens diakoni och andra former för trons liv.

Former och fokus har skiftat. För undervisningen har tonvikten ofta lagts på barn och unga innan perspektivet på senare tid vidgats mot ett livslångt lärande. Ofta tänkte man sig att tron i första hand – utöver förkunnelsen – förmedlades i den särskilt anordnade undervisningen tills man insåg det självklara i att kyrkan berättar om sin tro i allt vad den är, säger och gör. Också i detta var vår Herre – som i så mycket annat – den stora förebilden. Denna helhetssyn på lärande och undervisning vänder sig inte bara till alla. I detta är dessutom alla – hela Gudsfolket – delaktiga och medansvariga i ett livslångt lärande och en livslång växt som just därför saknar egentlig slutpunkt. Alla är kallade att vara subjekt i detta lärande och därmed också delaktiga i formandet av den kristna kyrkan och den tro som kyrkan och trons folk lever. Lärande, växande och förändring gäller inte bara enskilda människor. I den processen ingår hela kyrkan som en levande gemenskap i ständig förändring.

Det är om denna helhetssyn på kyrkan med alla dess livsyttringar jag vill berätta, en kyrka vars många namn var för sig berättar något om vad den är ämnad att vara. Smaka på orden gemenskap eller koinonia, Gudsfolket, Pilgrimsfolket, Vandringsfolket och den utgivande kärlekens folk. Kännetecknet för det folket är delaktighetens gemenskap av människor med olika gåvor och därmed olika uppgifter, till tjänst för varandra och framför allt för världen och hela skapelsen.

Paradigmskifte i synen på kyrkan och dess uppdrag

I bokens inledande tre kapitel aktualiseras ordet paradigmskifte, som svar på den längtan efter en radikal förändring i synen på kyrkan och dess liv de tre författarna såg framför sig. Jag överlämnar åt mina läsare att friska upp minnet om innebörden av detta märkliga ord som Thomas Kuhn en gång i början av 1960-talet lanserade.³

Bokens första avdelning bygger på publikationer av tre katolska teologer och pedagoger som har minst två saker gemensamt. För det första har de sett allvarliga brister i sin kyrkas sätt att förvalta sitt uppdrag på ett trovärdigt sätt. För det andra har de alla inspirerats av den radikala förnyelse de såg i Andra Vatikankonciliets (härefter Vatikankonciliet) budskap. I detta såg de möjligheten till en radikal vändpunkt i synen på kyrkan och dess undervisande uppdrag, ett paradigmskifte i Kuhns anda. För de tre riktade sig drömmen om förnyelse i första hand mot den egna katolska kyrkan. Deras upplevelser av olika anomalier, mindre adekvata former i kyrkans sätt att vara, som redan länge gjort sig gällande. Under ett mödosamt arbete formades nya tankemönster om kyrkan och dess mission.⁴ Under många år framåt skulle impulserna från Vatikankonciliet utgöra drivkraften bakom en omfattande förnyelse inom den katolska kyrkan – och långt utanför dess gränser.

Ett återkommande drag i de exempel jag behandlar i bokens tre första kapitel är deras ansats i sådant Kuhn skulle kalla anomalier. Det var sådant i kyrkans liv som inte bara upplevdes som irriterande och skavande utan sådant som helt enkelt inte längre var funktionellt. Avgörande element i svaret på dessa anomalier hämtar alla tre författarna från detta märkliga koncilium. De hade inte bara insett svagheterna i kyrkans traditionella sätt att leva och förmedla sin tro utan också upptäckt möjligheter att forma något nytt. Hoppet tändes om detta nya – som i grunden handlade om en återupptäckt av kyrkans ursprungliga vägar att förverkliga sin kallelse – för världens skull – om också i nya former.

Låt mig illustrera detta med en påminnelse om Martin Luther Kings tal i Memphis i april 1968. Mitt i den hårda kampen för något bättre hade han sett visionen om en ny tid. Bildligt talat hade han varit på bergets topp och sett in i framtidens förlovade land, det som ännu inte förverkligats men som var på väg. Hoppet gav honom kraft och mod att fortsätta kampen⁵ Jag tror att mina författare i de inledande kapitlen drevs av en liknande vision Och jag tror att inspirationen från Vatikankonciliet drev dem fram mot en uppgörelse med det som inte ledde fram mot den visionen de sett och som inspirerade dem till förslag om en mera konstruktiv praktik.

I bokens andra avdelning analyseras några grundläggande dokument från den svenska Equmeniakyrkan med (viss anpassning av) samma frågebatteri som i arbetet med de tre katolska pedagogerna. Med samma redskap ger jag mig slutligen i kast med det ekumeniska dokumentet, The Church: Towards a Common Vision (Kyrkan – på väg mot en gemensam vision), för att sedan knyta samman studien med bilden av kyrkan som en orkester, där många stämmor tillsammans formar en helhet i mångfald.

I arbetet med de tre inledande kapitlen växte redskapen för min analys fram. Med viss anpassning till det skiftande materialet har samma schema för analyser använts i följande kapitel.

Preliminärt schema för analyser och kommentarer

Presentation av författaren/motsvarande

Översiktlig presentation av skrifter/dokument

Drivkrafterna bakom utformandet av helhetens pedagogik

Övergripande om förslaget till helhetssyn

Vilka är bärarna/de ansvariga för uppdraget

Platserna för kyrkans undervisning – vad innefattas i community?

Formerna

Koinonia – gemenskapen som lärande miljö

Vittnesbörd

Liturgin/gudstjänsten

Didaché/undervisning

Förkunnelse/kerygma

Diakonia, kärlekens tjänst

Sammanfattning

Litteratur och referenser till Förord och Inledning

Dulles Avery i artikeln The Church, i Abbott, M Walter, gen. editor (1966) The documents of Vatican II. All sixteen official texts promulgated by the ecumenical council 1963-1965.

Kuhn, Thomas (1962/2009), De vetenskapliga revolutionernas struktur.

Williams, Rowan (2004) Utdrag ur CEFACS lecture, Birmingham, Wednesday 03 November 2004.

---

³ Thomas Kuhn (1962), De vetenskapliga revolutionernas struktur. Se även https://sv.wikipedia.org/wiki/Paradigmskifte

⁴ Se Avery Dulles´ kommentarer om arbetet vid konciliet av Lumen Gentium i artikeln The Church, i Abbott (1966), The Documents of Vatikankonciliet.

⁵ Se till detta: www.afscme.org/about/history/mlk/mountaintop I’ve Been to the Mountaintop by Dr. Martin Luther King, Jr.

DEL I

Tre röster om Helhetens pedagogik

Bokens Del I består av tre kapitel, där jag undersöker tre författare som driver tesen om kyrkans behov av en helhetens pedagogik , som visar sig i det enkla och självklara om att allt kyrkan är, säger och gör hänger samman. Alla tre är amerikanska katoliker med en tydlig ekumenisk hållning utan att därför bli otyd-liga om sin kyrkliga hemvist. Tvärtom kan de i några fall framhålla vikten av tydlighet i sin identitet som grund för konstruktiva samtal med personer inom andra traditioner. I avdelningens avslutande kapitel sammanfattar och jämför jag de olika bidragen.

Detta bildar samtidigt underlag för analysen av materialet i Del II, där jag så långt som möjligt använder samma struktur. En översikt av analysens frågebatteri redovisades i föregående avsnitt, Inledning.

Kapitel 1. Maria Harris – Dans of the Spirit

I första kapitlet tar jag upp Maria Harris tankar som hon utvecklar i boken från 1989, Fashion me a People. Harris har under mångårigt arbete som församlingspedagog och vägledare inom detta område kommit till insikt om att allt vad kyrkan är, säger och gör inom sig bär ett pedagogiskt stråk. Utan att använda det begrep för helhetens pedagogik som dyker upp i de följande två kapitlen, dvs Total (Whole) community Catechesis befinner hon sig snubblande nära med formuleringar som whole community (catechesis). Det är ingen tvekan om att hon förespråkar en form av helhetskatekes och att hon är föregångare på området. På ett tydlit sätt öppnar hon dessutom för att väva samman kateketik och ecclesiologi och lägger därmed grunden till den helhetspedagogik som står i fokus för min undersökning.

Kapitel 2. Thomas H. Groome – Shared Praxis

Thomas Groome har, utöver sina mera kända och brett anlagda religionspedagogiska arbeten, i första hand Christian Religious Education (1980) och Sharing Faith. A Comprehensive Approach (1991, ägnat betydande uppmärksamhet åt denna form av helhetspedagogik, det han kallar Total Community Catechesis (TCC). Tidigast sker det i en artikel 1990 och senare i några artiklar i början av 2000-talet för att sedan utvecklas mera utförligt 2011 i boken Will There Be Faith? (på svenska: Kommer det att finnas tro? 2015). I min undersökning använder jag i första hand detta arbete med tanke på att det får antas vara hans mest genomarbetade och aktuella position på området.

Kapitel 3. Bill Huebsch – Livslång växt – som enskild, kyrka och familj

Det tredje exemplet jag använder mig av är Bill Huebsch, som spelat en viktig roll från omkring år 2000 för det kan kallade Whole Community Catechesis. Sina tankar har han utvecklat i ett antal monografier och artiklar, som jag redovisar i kapitlets inledning. Analysen bygger i första hand på mongrafin från 2002 med kompletterande delar från några av hans övriga skrifter.

Kapitel 4. Samsyn och divergens i helhetens pedagogik

En kort sammanfattning om likheter och skillnader mellan de tre.

Kapitel 1

Maria Harris – Dans of the Spirit ⁶

Presentation av författaren

⁷

Maria Harris (1932-2005) levde sina första år i New York City. Under många år tillhörde hon en religiös orden med pedagogisk inriktning. Hennes stora estetiska och konstnärliga intresse ledde till musikstudier och egen musikundervisning. Dessutom studerade hon pedagogik och teologi.

Alla hennes insatser – både som ordenssyster och i övrigt – präglades ett stort intresse för undervisningens estetiska dimensionl.

Under flera år ledde hon arbetet med vuxenundervisning på stiftsnivå och under 1970- och 1980-talet publicerade hon ett antal böcker till vägledning för detta arbete. Mot slutet av 1980-talet utkom en rad böcker, vars titlar ger en god inblick i bredden av författarens intresse och engagemang: Women and Teaching: Themes for a Spirituality of Pedagogy (1988), Fashion Me a People: Curriculum and the Church (1989) – den bok jag använder för denna studie – samt Dance of the Spirit: The Seven Steps of Women´s Spirituality (1989).

En sida av hennes engagemang mötte mig vid ett seminarium kring millenieskiftet, där hon delade sina tankar kring det s k friåret. Inspiration hämtade hon ur Bibelns berättelse om det stora jubelåret i 3 Mos.