Präster: i min släkt i Södermanland från 1500- till 1700-talet

By Gun Lundborg

Boken handlar om anfäder till mig som var präster och bodde och levde i Södermanland under 1500- 1700-talet. Jag och min man har åkt runt i Södermanland några gånger och besökt platser där mina anfäder befann sig för flera hundra år sedan. Min man har även fotograferat platserna och hans foton finns med i boken. Kända ättlingar till dessa präster är bl.a. författarinnan Selma Lagerlöf och Jonas Alströmer född 1807.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Dec 17, 2020
• ISBN: 9789180073530

Gun Lundborg

Detta är min tredje bok. Min första bok heter: Präster - i min släkt i Södermanland från 1500- till 1700-talet, den utgavs 2020. Den andra boken heter: Min anfader - körsnären och pälshandlaren Israel Björklund från Gävle och hans släkt under 1800-talet, den utgavs 2022.

Book preview

"Lef, för övrigt väl och evigt säll,

min högtärade gynnare,

välsinta vän och denna skrifts

benägna läsare!"

Citat ur: Prosten Pihls beskrivning av Nyköping, Andreas Pihl och Anders Eriksson, 2010, Västerås

Innehållsförteckning

Förord

Översikt över personer

Andreas Malmenius och Elisabeth Schiller

Ättlingar

Källor

Carolus Magni Schillerus och Ebba Siggesdotter

Ättlingar

Källor

Magnus Petri (Kula) och Margareta Jönsdotter

Ättlingar

Källor

Jöns Olai och Marta

Källor

Sigge Christopheri (Bure) och Ebba Andersdotter

Ättlingar

Källor

Andreas Samueli Pihl

Ättlingar

Källor

Anna Catharina Malmenia

Källor

Eva Svenningsdotter

Källor

Anna Cathrina Persdotter

Ättlingar

Källor

Efterord

Boktips

Min släkt

Förord

Detta är en berättelse om min mormors farfars morfars mormors morfar Andreas Malmenius och hans hustru Elisabeth Schillers och deras anfäders och anmödrars liv i Södermanland. De var prästfamiljer som levde under 1500-och 1600-talet. Även en berättelse om prosten Andreas Pihl finns med, han var dotterson till Andreas Malmenius och Elisabeth Schiller. En del ättlingar till Andreas och Elisabeth finns också med.

Allt detta hade inte varit möjligt utan Internet. Det är tack vare Internet som jag hittade släktskapet till alla dessa präster, deras familjer och deras ättlingar. Visserligen kommer mycket information från böcker, men jag hade inte hittat böckerna utan Internet.

Skepplanda den 17 maj 2020

Gun Lundborg

Södermanland

Den gamla kyrkliga centralorten i Södermanland är Strängnäs, den världsliga Nyköping, men landskapet har också präglats starkt av närheten till Stockholm. Tack vare detta har Södermanlands kulturlandskap och historia kännetecknats av ovanligt stora mängder frälsejord och rika herrgårdar, säten för adliga herremän som önskade ha ena foten på bekväma landsbygdsresidens och den andra i maktens centrum.

Citat från: Upplev Sveriges historia, Dick Harrison och Mikael Gustafsson, 2011, Italien

Kyrkoherde Andreas Malmenius. Porträtt som finns i Floda kyrka i Södermanland. Signerat av Kaspar Kenckel, 1681. Foto: Thomas Lundborg.

Andreas Malmenius

och Elisabeth Schiller

Andreas barndom

Anders Andersson, som senare kalllade sig Andreas Andreae Malmenius, föddes cirka 1617 i Stora Malms socken i Södermanland. Fadern, som var bonde, hette Anders och modern Gertrud Olofsdotter, hon var född i Tjugesta i Floda, Södermanland. Förutom Andreas föddes också sonen Olof Andersson i det äktenskapet.

Andreas far dog troligen tidigt och Gertrud gifte om sig med bonden Olof Jönsson. De fick sönerna Jöns och Lars ihop.

Gertrud hade före giftet med Andreas far varit gift med en Lars Olofsson, född cirka 1590 i Fogelö Östergård i Stora Malm och med honom fått sonen Nils Malmenius, (Andreas halvbror) född cirka 1610 i Fogelö. Han följde med största sannolikhet med modern till hennes nye man – Andreas far.

Vi vet inte var i Stora Malm Gertrud bodde i sitt andra äktenskap, som var med Andreas far. Vi vet heller inte var han kom ifrån. Efter att Andreas far dött så fick troligen både Nils, Andreas och deras bror Olof följa med modern till nye maken Olof.

Under den här tiden när Andreas och hans bröder växte upp så återkom pesten till Sverige flera gånger och människorna som levde då borde ha varit påverkade av att man aldrig kunde veta när och var den dök upp nästa gång.

Dessutom var det krig i Sverige.

Gustav II Adolf var kung i Sverige under Andreas barndom fram till 6 november 1632, då kungen stupade vid slaget vid Lutzen under det så kallade 30-åriga kriget (1618–1648). Gustav den II Adolfs dotter Kristina, som då var 6 år gammal, blev drottning men Sverige styrdes av en förmyndarregering tills hon blev myndig. Sveriges befolkning vid denna tid var cirka 900 000 personer.

Gertrud

Andreas mamma Gertrud var född i Tjugesta som ligger nära prästgården i Floda i Södermanland. Hon var dotter till bonden Olof Berilsson från Tjugesta. Fadern hade ärvt gården från sin far Beril Olofsson (död 1584) som på sin tid hade ägt hela Tjugesta.

Gertrud hade fem syskon som vi känner till, fyra systrar – Karin, Kerstin, Marit och Ingrid och brodern Olof som var yngst. Gertrud övertog ihop med sin syster Ingrid den ena gårdshalvan – Tjugesta Västergård. Brodern Olof som var fjärdingsman, löste ut de tre andra systrarna och övertog den andra halvan – Tjugesta Östergård.

Om man är intresserad av att läsa mer om dessa personer och om uppdelningen av gården Tjugesta, kan man läsa boken: Söderhielm, Malmenius och Foglö-genealogin, i tidskriften: SLÄKT OCH HÄVD, 2001, del 2-3, sidan 161173 av Sven Wallerstedt.

Andreas ungdomstid

Både Andreas och och den äldre halvbrodern Nils Larsson tog sig namnet Malmenius efter Stora Malms socken.

Andreas kallade sig Andreas Andreae Malmenius och Nils – Nicholaus Laurentii Malmenius.

Andreas studerade i Strängnäs gymnasium, och troligen hade han hjälp av att brodern Nils hade studerat där före honom. Det kan också vara så att både Andreas och Nils blev påverkade av sina yngsta halvbröders far Olof, som hade en bror som hette Gustaf som var kansliskrivare i Stockholm. Sven Wallerstedt skriver i Släkt och Hävd: "Det är väl inte omöjligt att det var inflytande från honom som fick hans brors styvsöner att gå den lärda vägen."

Tjugesta i maj 2019. Foto: Thomas Lundborg.

Vi vet inte hur länge som Andreas studerade i Strängnäs, men enligt gjorda beräkningar brukade studierna innan man sökte till universitet ta cirka 11 till 12 år.

I Regium Gustavianum Gymnasium Stregnense 1626-1926 står det beskrivet lite om vad studierna innehöll på den tiden. I första klassen alphabetica så bestod kurserna bland annat i att "lära känna och sammanbinda bokstäverna och samtidigt skriva dem man studerade också Luthers katekes. Ex på övningar enligt samma bok är namn på olika föremål, icke så mycket ur ordböcker som genom åskådningsundervisning eller genom målning." Man sjöng också vanliga svenska psalmer.

Man kan undra hur Andreas och hans bror Nils, som båda vuxit upp som söner till bönder, kunde ha råd att utbilda sig.

Sixten Söderhielm skriver i boken Ätten Söderhielm om Nils och menar att "den unge Nils Larsson fick en relativt dyrbar uppfostran, som förvisso måst bekostats av fädernesläkten och det arv, som kommit därifrån".

Sven Wallerstedt skriver i Släkt och Hävd, att det finns en skrivelse från 1626 där en Nils Larsson, som troligen är Andreas bror, uppger "att han till Mester Hindrich Wetzell sålt den brodersdel uti Fuglö som han ärvt efter sin avlidne fader." Kanske att även Andreas utbildning delvis har bekostats av fadersarv.

Ansökan till universitet

För att kunna få möjlighet att få en tjänst i de bättre pastoraten, så behövde man först gå på gymnasium och sedan universitet. Med hjälp av sin bror Nils så begär Andreas, i augusti 1643, hos konsistorium (en slags styrelse) i Strängnäs om att bli rekommenderad ett stipendium till universitetet i Dorpat i Estland.

Det framgår vid ansökan att: "som väl kunnigt ähr icke stort kan hafwa, antingen sielff eller af mig till sina studiers Continnation". (Utdrag från Sixten Söderhielms bok).

Den 30 augusti samma år, gav konsistorium honom rätten att ta upp kollekt, för en tid (kollektstipendium). Han fick också en rekommendation till riksrådet Skytte som enligt Sixten Söderhielm löd: "alldenstund han hafwer sitt ingenium och naturs gåfwor med flijtachtighet och annat här så låtit förmärkia, at om honom good förhoppningh är thet han förmedelst Gudz hielp, framdeles skall blifwa wårt K. Fädersnesland nyttigh och brukeligh".

Studietiden i Estland

I 25-årsåldern, 1643, reste Andreas till universitetet i Dorpat i Estland, för att utbilda sig. Han blev inskriven där den 23 september samma år.

Under slutet av 1600-talet fanns det fem olika universitet, som då tillhörde Sverige. Dessa universitet låg i

Uppsala

Åbo (i nuvarande Finland)

Greifswald (stad i den tyska delstaten Mecklenburg-Vorpommern). Blev egentligen svenskt senare men den svenske kungen blev länsherre där 1648.

Dorpat (staden heter idag Tartu och tillhör Estland)

Lund

Universitet i Dorpat grundades som Academia Gustaviana, och det räknades efter Uppsala som Sveriges andra universitet. Idag är universitet Estlands största.

Som tidigare nämnts skickade konsistorium en rekommendation för Andreas till riksrådet Johan Skytte. Skytte tog initiativ till att skapa universitetet i Dorpat och var universitets kansler (ämbetsman). När Skytte invigde universitetet 1632 så "förklarade han uttryckligen att detta inte skulle bli en tummelplats för adel och borgare, utan även en väg för missgynnade och förtrampade bönder" ur Gunnar Wetterbergs bok Levande 1600-tal.

Skyttes åsikt om böndernas rätt till möjlighet att få studera, var kanske en bidragande orsak till att bondsonen Andreas