Den digitala tekniken i förskolan: och skolans tidigare år

By Georgios Sarigiannidis

Denna bok handlar om användandet av digital teknik i förskolan och förskoleklass. Studien i denna bok visar samt tar upp en del olika uppfattningar när det gäller de användningsområden som digital teknik omfattar. Boken riktar sig till alla pedagoger inom förskolan och grundskolan som upplever digital teknik som något främmande, skrämmande och nytt.

Syftet var att studera hur åtta verksamma pedagoger i Stockholms kommun uppfattade användandet av digital teknik för att främja barns lärande och utveckling. Studien i boken är en fenomenografisk studie av kvalitativ ansats. Studien utgick från en fenomenografisk analysmodell där informanternas utsagor transkriberades och analyserades. Detta för att kunna hitta likheter och skillnader om hur studiens pedagoger uppfattade användandet av digital teknik i det pedagogiska arbetet. Denna empiriska undersökning resulterar olika uppfattningar från informanternas sida.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: May 13, 2020
• ISBN: 9789178519712

Georgios Sarigiannidis

Georgios Sarigiannidis är matte- och svensklärare med behörighet att undervisa från förskolan och hela vägen upp till gymnasiet.

Book preview

Den digitala tekniken i förskolan

Titelsida

Förord

Inledning

Tidigare forskning

Teoretisk ram

Syfte, metod och genomförande

Studiens resultat

Diskussion

Referenser

BILAGA 1

BILAGA 2

BILAGA 3

Impressum

Pedagogers uppfattningar om användandet av den digitala tekniken i förskolan

Författare: Georgios Sarigiannidis

Förord

Denna bok har varit en givande och krävande del av mitt liv. Studien har medfört nya kunskaper och en ökad förståelse om användandet av digital teknik i förskolan och skolan. I samband med detta vill jag tacka denna studies informanter som gjort det möjligt att genomföra denna undersökning genom deras medverkande. Vidare vill jag tacka min familj, vänner och kollegor för stödet som de visat och gav då det behövdes som mest. Slutligen vill jag rikta min tacksamhet till Mittuniversitets universitetslektor Catharina Höijer.

Stockholm

Georgios Sarigiannidis

Inledning

Användandet av digital teknik i det pedagogiska arbetet och pedagogernas digitala kompetens är huvudämnena i denna bok. Barn är födda i en värld präglad av digital teknik och man kan inte låtsas att man inte ser det. Dagens samhälle, där förskolan ingår i samt är en viktig del av det, blir allt mer digitaliserad och digital teknisk utrustad. Detta medför att dagens pedagog förväntas vara tydlig med sin roll samt ha tillräcklig med digital kompetens för att kunna bidra till främjandet av barns lärande och utveckling. Kompetenta pedagoger och givande litteratur väckte mitt intresse om pedagogernas användning av digital teknik i förskolan.

Bakgrund

Mitt intresse om hur digital teknik uppfattas av pedagogerna på förskolan ökades då jag ingick i en IKT arbetsgrupp. Denna IKT arbetsgrupp, där IKT står för informations- och kommunikationsteknologi, hade som syfte att arbeta fram en pedagogisk grund för arbete med digital teknik på förskolan. Diskussionerna som utfördes inom denna grupp handlade i stort sätt om hur digital teknik bör pedagogiskt implementeras och användas i förskolan. Givande litteratur, IKT arbetsgruppen samt det allt mer digitaliserade pedagogiska arbetet på min arbetsplats bidrog till intresset med att utföra en studie som den.

Digitalisering innebär interaktion och användning av digital teknik i det pedagogiska arbetet (Rönnberg, 2008). Digitalisering i det pedagogiska arbetet handlar inte bara om digital teknik skall användas av pedagogerna för att främja barns lärande, men också på vilket sätt samt genom vilken eller vilka funktioner (Lindström, 2012). Funktioner som med rätt pedagogisk vägledning och användning kan exempelvis bidra till barns språkutveckling. Dessa funktioner kan tas tillvara då pedagogerna använder digital teknik och anpassar sig till de möjligheterna, fördelarna och begränsningarna som digital teknik kan erbjuda. Detta medför att användandet av digital teknik bör ske utifrån ett medvetet och pedagogiskt genomtänkt sätt som är anpassat till barns behov och nivå (Linderoth & Säljö, 2002). Men, som Hylén och Skarin (2009) konstaterar, pedagogernas användning av digital teknik i förskolan oftast uppfattas och beskrivs som en föreställning av tekniska färdigheter. I stället bör den uppfattas som kompetensen och förmågan att i det pedagogiska arbetet ta användning av digital teknik för att bidra till barns utveckling och lärande (Hylén & Skarin, 2009).

Med hänsyn till lärandet som uppstår genom användandet av digital teknik bör pedagogerna ha en hög förståelse angående sambandet mellan maskiner och sina pedagogiska kunskaper (Hylén & Skarin, 2009). Digitala maskiner, såsom dator eller lärplatta, bör inte inskaffas på förskolan bara för att inskaffas. I stället bör den digitala teknikens roll samt de funktionerna som den innefattar definieras av pedagogerna och användas med syfte att främja barns lärande (Hylén & Skarin, 2009). Men definieras och uppfattas digital teknik av dagens pedagoger som något som utgår från och har som utgångspunkt ett sådant syfte? Vid flera IKT arbetsgruppsträffar lyftes upp samma fråga som uppfattades, både av mig och resten av gruppens pedagoger, som något extra viktigt och intressant. Detta anses även av det europeiska parlamentet som året 2006 publicerade en rekommendation som innefattade åtta nyckelkompetenser angående främjandet av barns lärande och utveckling. En av dem var den digitala kompetensen som innefattar

användningen av den digitala tekniken för att kunna hämta fram, lagra, producera, redovisa samt utbyta information (The European Parliament, 2006, s.6)

Denna kompetens har som syfte att bidra till ett livslångt lärande i ett ständigt förändrade samhälle. Ett ständigt förändrande samhälle där både kompetenta pedagoger och digital teknik ingår i och anses vara viktiga delar för barns nuvarande och framtida lärande (The European Parliament, 2006). Detta kan kopplas till Carléns (2011) påstående om pedagogernas ansvar angående användandet av digital teknik i en undervisningsmiljö där även viktiga aspekter som arbetsliv och det livslånga lärandet anses som giltiga skäl. Detta då barns framtida liv innefattar en respektabel mängd av digital teknik som kräver digital kompetens och digital kompetenta pedagoger (The European Parliament, 2006). Vikten bör ligga i hur pedagogerna använder sin digitala kompetens för att främja barns lärande samt hur de använder och förstår den digitala tekniken i det pedagogiska arbetet och inte på pedagogernas användande av exempelvis ett pedagogiskt programvara (Forsling, 2011). Vidare bör vikten läggas i hur pedagogerna använder digital teknik samt vilken roll och funktion den har i förhållande till det pedagogiska arbetet (Lindström, 2012). Detta medför att pedagogerna bör se användandet och rollen av den digitala tekniken som ett komplement och inte som en ersättare av det traditionella pedagogiska arbetssättet (Herz, 1998). I detta sammanhang pedagogernas