Magins Ledsagare Del II

By Anders Falestal

Hamis minne är borta! Ett oväntat möte med Zera leder till nya händelser när de reser mot ohvi för att rädda hans minne. Andy hålls fången av Davos. På nätterna träffar han syskonen Jahs och Manda. Hans minne raderas efter varje möte av onda Davos. Jahs och Manda gör allt för att rädda honom men först, måste de själva överleva duellerna i Bareh och få tag på en sandbåt

• Language: Svenska
• Publisher: Anders Falestal
• Release date: Apr 10, 2012
• ISBN: 9781476421636

Anders Falestal

Hi everyone. I ́m a storytelling "young" man who finally got my act together to write the stories that I ́ve harboured for so long. I have already started on three different stories from epic fantasy to urban fantasy. My first story was The Pathfinder. I haven ́t finished it yet:) Besides being a nightowl and a father I ́m also a guitarteacher, teaching at a music college in sweden. I am a former student at MI (GIT) in L.A and I really like to shredd on my guitar for inspiration. I hope that you ́ll enjoy reading my books as much as I do writing them:)

Book preview

PROLOG

Kapitel XII Zera och Hamis

Kapitel XIII Konstiga drömmar

Kapitel XIV Bakhåll

Kapitel XV Drömmen och fången

Kapitel XVI Vaken

Kapitel XVII Ett möte med syskonen

Kapitel XVIII Jun och Samos

Kapitel XIX Staden Bareh

Kapitel XX Duellerna i Bareh

Avsnitt ur Bok II Drömvandraren

PROLOG

Så här långt

Andy har blivit jagad av Representanter från Orden. När han äntligen föll I sömn under två stora stenblock, färdades han till en annan plats. Han träffade de två syskonen Jahs och Manda. De gav honom en läderpåse som innehöll något som kallades för skrinet. Han vaknade från sin dröm och möttes av alven Alain. Alven hade lovat att överlämna Andy till De Fyra. På något sätt lyckades Andy att bryta magin som skulle föra honom till dem och i sin flykt från alven träffade han istället på Karr. Karr lyckades nästan att fånga in honom med sina magiska gröna ögon men ännu en gång klarade sig Andy att slita sig loss och fortsätta att fly. Efter att ha bevittnat pojkens magi, slogs Alain av tron att Andy är Akhisha; Magins Ledsagare.

Erax Eldelementaren fångade in den flyende Andy som i ett försök att fly ovetandes klev in i den astrala dimensionen och lämnade kvar sin jordbundna kropp. Alain som såg på när allt utspelade sig klev själv in i astralen för att samtala med pojken.

Hamis, en av Representanterna av Orden, har en magisk förmåga att stjäla magi från andra och ta över de magiska egenskaperna från sina offer. Han rörde vid Andy och fick ta del av pojkens magi.

Andy fann ett sätt att kommunicera med Hamis och fann, i honom, en medhjälpare som skulle hjälpa honom att fly från de övriga jägarna. Andy berättade för Hamis att Erman var en Mörkermagiker, en av De Fyra, en hemlighet som Alain hade berättat för honom. Innan Hamis han planera deras flykt gjorde Erman ett försök att få över Karr på sina mästares sida. De mäktiga Sohrerna. En kamp bröt ut där Erman försvann och de övriga klarade sig tackvare Hamis och Andy.

Erax trodde att han hade dödat pojken en gång för alla innan han anslöt sig till Massto och deras färd till Kreah. Där möttes de av Zera, Jun och Samos och med en order från Överherre Murar. Erax och Massto skulle omedelbart bege sig till Ramah efter att de upptäckt att Hamis och pojken var försvunna från platsen där de lämnat dem. Överherre Murar kände rester av en gammal svartmagi och förklarade att ett krig var väntat och de behövde pojken. Jun, Zera och Samos skulle fortsätta att leta efter Hamis och pojken och alven Alain var fast besluten att göra deras jakt fruktlös. Han var tvungen att skydda Akhisha oavsett. Alain lyckades att fånga in alla tre i en alvcirkel som kostade honom det mesta av hans styrka. Han var tvungen att lämna sökandet efter pojken och vila upp sig med hjälp av jordens kraft innan han kunde fortsätta att följa pojken.

Medans Erman försökte fly från Karr så lyckades äntligen den mäktiga Sohren få full kontroll over Karrs kropp. De behövde kraft och de skulle få den med hjälp av syskonen Jahs och Mandas amuletter. Sohren som nu ägde Karrs kropp, beordrade Alonse, en annan av De Fyra, att samla in varenda amulett som Damu Den förbjudne hade skapat. Pojken ska inte ha möjlighet att stänga porten efter att den öppnats.

Hamis och Andy vandrade längs med bergsstigen mot en fristad, högt uppe på bergets topp. När de kom fram möttes de av Davos och innan Hamis visste vad som skett, var han på väg flyendes ned för bergsstigen utan minne om vart han varit eller vart han var på väg. Han visste inte ens sitt eget namn.

Kapitel XII

Zera och Hamis

När Hamis äntligen kom ut på den plana skogsmarken nedanför, var det ljust och han kunde se spår från vandrare på marken.

Några brutna kvistar och nertrampade löv hjälpte honom att ta sig framåt i den täta växtligheten. Han hade ingen känsel i sin vänstra arm och pulsen slog väldigt långsamt. Plötslig såg han människor där framme. Han ropade åt dem men ingen svarade.

Han närmade sig tröttsamt och såg dem tydligare och stannade häpet. Var det någon form av ritual han beskådade. Tre människor följde varandra i en ring. De rörde sig väldigt sakta och ingen sa någonting. Det var en kvinna och två män.

När han närmade sig försiktigt utan att störa dem så såg han hur koncentrerade de var på sin uppgift. Deras ansikten var djupt fokuserade och de verkade helt omedvetna om Hamis. Han hoppades att ritualen inte var alltför viktig för han var i stort behov av hjälp.

Han såg på kvinnan, hon var mycket vacker med långt ljust hår som såg ut som om det var spunnet i guld när de träffades av solljuset. Hon hade en röd sjal med konstiga symboler på. Hon kanske är en medicinkvinna eller ännu bättre. En Helare, men sådan tur kunde han väl inte ha.

Han sträckte fram sin arm och tog kvinnans hand i sin. Hon gjorde inget motstånd och lät sig ledas bort från de övriga två som fortsatte ritualen utan att avbryta.

Kvinnan stod framför honom och såg fullkomligt förbryllad ut. Hon såg på honom en kort stund och sen sken hennes ansikte upp med ett otroligt kärleksfullt leende.

Hamis, sa hon.

Hamis vilket annorlunda namn på en kvinna.

Han ville presentera sig själv när han insåg att han inte visste sitt eget namn. Konstigt. Sen såg han kvinnans knytnäve komma farande med otrolig kraft och allt blev svart.

* * * *

Hamis vaknade upp i värmen av en lägereld och en tjock filt över sig. Kvinnan kokade något över elden. Han väntade några ögonblick innan han började tilltala kvinnan.

Jag ber så mycket om ursäkt för att jag avbröt ritualen och du hade all rätt att bli förbannad om jag avbröt något viktigt. Men jag är allvarligt skadad och…

Hamis såg på sin vänstra arm och såg att den var inlindad och omhändertagen på ett skickligt sätt.

Jag ser att du skött om mig och min vänstra arm. Jag är väldigt tacksam, Hamis?

Kvinnan hade kokat färdigt någonting som luktade underbart och såg förskräckt på honom. Hon skyndade sig fram och gick ner på knä och undersökte hans käke där hon träffat honom. Hamis var fortfarande lite öm men det gav honom ingen smärta.

Du slog mig inte så hårt, sa han med ett leende.

Jag var så utmattad och svag så det hade nog räckt med vinddraget, sa han och skrattade försiktigt.

Hamis?, sa hon frågande.

Trevligt att träffas Hamis, trots omständigheterna. Jag kan tyvärr inte presentera mig för jag vet inte vad jag heter. Jag har tydligen problem med minnet, sa Hamis skämtsamt och allvarligt på samma gång.

Kvinnan bara satt stumt och såg förskräckt på honom.

Om jag gör er obekväm så ber jag om ursäkt. Jag tror att jag är på väg mot staden som ligger österut härifrån. Men jag smakar gärna lite av den fantastiskt ljuvligt doftande soppan innan jag går om du har tillräckligt mycket för att undvara något?

Det är du som är Hamis din korkskalle och jag är rädd för att någon har blockerat ditt minne, sa kvinnan bestämt. Mitt namn är Zera och det är jag som har sytt manteln som du har på dig och du och jag. Vi är ett par. Hamis var helt förstummad och han såg den vackra Zeras ögon bli tårfyllda.

Hamis min Hamis. Vad har hänt? Hon böjde sig framåt och kramade honom och kysste honom varsamt på kinden.

Zera berättade för Hamis om vem han var och vad som hade hänt efter det att han träffat pojken. Hamis kunde inte förstå att han var en Representant för Magikerorden och att han flytt med en pojke som var en av De Förbjudna. Zera försökte med allt. Hon ställde frågor om pojken och Alven och vart Hamis hade varit innan han tappade minnet men fick inga svar. Hamis minne var bara en vit dimma och han fick sprängande huvudvärk varje gång han försökte tänka efter.

Zera tog Hamis till hästarna och de red iväg västerut. När det hade avlagt en lång sträcka och middagstiden nästan passerat, klev de av hästarna och satte sig ner på gräset medans hästarna fick gå lösa. Hamis fick gå och hämta mer vatten medans Zera började koka vattnet som hon hade kvar. När Han kom tillbaka så försökte Zera att få Hamis att minnas igen men resultatet var det samma som tidigare.

Hamis, jag skulle vilja lägga en besvärjelse på dig. En besvärjelse som letar efter magisk påverkan, sa Zera alvarligt.

"Jag har försökt att läsa av din magi Hamis men jag hittar ingenting. När du stack med pojken så hade du tagit magi från honom och du lyckades dölja din magi från alla och det verkar som att du fortfarande kan dölja den.

Han såg förtvivlat på Zera.

Men jag kan ju inte göra någonting. Jag vet inte hur jag ska bära mig åt för att komma ur det här. Om du tror att du kan hjälpa mig genom att lägga en besvärjelse, så varsågod, sa Hamis.

Zera tog loss ett smycke från sin sjal och bad honom hålla i den med bägge händerna. Hamis gjorde