Kanaler från himlen från en fallen Messias i en fallen värld: Reflektioner kring Emanuel Swedenborg

By Josef Ask

En bok om Swedenborgs lära och allmänna reflektioner kring filosofi samt en personlig berättelse om hur författarens liv påverkats av Swedenborgs idéer. Det är även ett försök att definiera himlen efter existens villkor som varit ett evigt problem i filosofin.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Nov 26, 2023
• ISBN: 9789180806381

Josef Ask

Egenstudier av Swedenborg. Elitschackspelare. Upplevt uppenbarelser och syner som har förändrat mitt liv.

Book preview

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDANDE PRESENTATIONER

Förord

Vem var Swedenborg

Mina teser

GUD

Gamla Gudsuppfattningar

Guds förbund med människor

Guds avsikt med sitt egendomsfolk och världens frälsning

Kan Gud anklagas för att vara narcissistisk?

Kristendomens akilleshäl

Guds treenighet

Hur människan enligt det nya förbundet blir rättfärdig

Guds frälsning gäller alla

Frälsning som omvändelse

Guds vilja

Gud uppenbarar sig

Gud är en spegel

Guds uppenbarelse i Ordet och i skapelsen

Gud och sanningen

Guds humor

GODHET OCH ONDSKA

Ondskans uppkomst

Vad är ondska

Teodicéproblemet

Rättvisa

Bibeln om krig

Hädelse emot anden

Satan finns han?

Satanismen som religion

Goethes Faust

Djävulen ligger i detaljerna

Reflektioner kring moral

Kampen mellan det goda och onda

Det godas uppkomst

Apokatastasisläran (Återställelse)

Goda dygder

ALTERNATIVA RELIGIONER

Judendomen

Judisk mystik

Messiansk judendom och Torah

Islam

Sufism

Vad är Andlig mognad

Finns det motsättning mellan religion och andlighet?

Gnosticism

Den mysticistiska traditionen i de abrahamitiska religionerna

Buddhism

Livets träd

Ord från Dalai Lama

Buddhism och läkedom

Det besvärliga egot

INDISKA VISHETSLÄRARE I VÅR EGEN TID

Jiddi Krishnamurti

Osho

Kreativitet

EMANUEL SWEDENBORG (1688–1772)

Hur jag mötte Swedenborg

Swedenborg som den gudomliga naturvetenskapens profet

Nya kyrkan

Swedenborgs tolkning av Bibeln

Swedenborgs gudsuppfattning

Jesus för mig och Jesus hos Swedenborg

Pånyttfödelse

När människan dör

Swedenborgs syn på uppståndelse

Swedenborgs uppfattning om underverk

Swedenborg uppfattning om Ordet

Helvetet

Himlen och helvetet som olika tillstånd

Swedenborg syn på satan och helvetet

Dantes helvetesskildring

Andligt och naturligt ljus

Vad är det gudomliga?

Korresponderande motsvarigheter och den himmelska harmonin

Vad är dialektiken?

Motsatsernas spel

Är dialektiken och korrespondensläran varandras motsatser?

Swedenborgs okända språk

Swedenborgs föreställningsvärld

Swedenborgs syner och drömmar

Andarnas värld

Swedenborgs okända andliga värld

Den andliga naturen

Swedenborg syn på olikheter

Vad är den absoluta verkligheten bakom allt?

Vår värld är en mångfald av olika världar

Praktikplats och skola

Samhällen i himlen

Solen och jorden

Swedenborgs himmelska doktrin

Swedenborgs syn på själen

Swedenborgs vision

Religiös existentialism

Swedenborgianismen som en föregångare till New age?

Reflektioner kring tolv universallagar

Människans guldålder

Himlen grundar sig på drömmen om ett bättre liv

Himlen som en stor människa

VETENSKAPEN OCH DEN SANNA VERKLIGHETEN

Universum

Universum och Gud utan varandra

Uppfattningar om materia

Rum tid och materia är verkligheten

Allt är energi, frekvens och vibration

Neutral monism

Existensens villkor

Förborgat och fallet, uppenbart och upprättat

Reflektioner kring orsak och verkan

Kunskap på gott och ont

Vad är viktigast erfarenhet eller kunskap?

Swedenborgs syn på kunskaper

Sann kunskap genom anden

Matematiken

Han som uppfann noll hade insikt

Den matematiska punkten

Cirklar och det eviga kretsloppet

Teknologi och tekniken

Av tekniken skapade avgudar

Min syn på ekonomin

Teknoparadiset

Reflektioner om tid

MÄNNISKAN

Människans natur

Förstånd och vilja

Alla föds vi till okunnighet om allt

Alla är vi olika i Herrens hage

Att lyssna är en konst

Det gråtande djuret

Kropp och själ

Människans vishet och intelligens

Swedenborg syn på vishet och intelligens

Ett högt intellekt

Misstag och synder

Medvetandet

Varifrån kommer tankarna

Våra föreställningar

Det mentala fängelset i världen

Sociala mediers pseudovärld

Psykiska tillstånd

Psykopati

Asperger syndrom

Vad är skillnad mellan spiritualitet och spiritism?

Vad betyder det att vara både geni och idiot

Fullkomlighet

Vad är lycka?

Lycka på icke religiösa villkor

Ålderdom och vishet

Tro, bön och öde

SPRÅKETS BETYDELSE

Språket och verkligheten

Språklig förmåga

Språkets dialektik

Tvåsamheten

Den problematiska dualismen

DET EROTISKA

Könsroller

Det segrande eros

Kärlekens natur

Kärleken mellan människor

Kärleken har bara kraft av visheten

Platonsk kärlek

Svartsjuka och avundsjuka

Den äktenskapliga kärleken

Sex och fysisk kärlek

Böjelser

Vad innebär det att vara sexig

Metrosexualitet

Sapiosexualitet

FILOSOFER

Filosofer som vishetsälskare

Kung Salomo

Sokrates

Platon

Platons klassiska grottliknelse

Några grekiska filosofers gudsuppfattning

Friedrich Nietzsche

ÖVERMÄNNISKOR OCH HJÄLTAR

James Bond

Hjältar och antihjältar

ÄNGLAR

Enok

Bibelns budskap om änglar

Swedenborgs syn på änglar

Jordisk och himmelsk människa enligt messiansk Torah

SCHACK OCH LIVET

Schack och livet som varandras spegelbilder

Högsta nivån i schack

Korrekt schack

Bobby Fischer

Boris Spassky

Mikhail Tal

SKÖNHETEN OCH ESTETISKA

Det fula och det vackra

Vad är skönhet

Myten om Narcissus

Det gyllene snittet

Det estetiska

Karisma

Skönhet kommer inifrån

Bob Marleys syn på det perfekta

Språkets påverkan på den upplevda skönheten

Miljön och sammanhanget

Herren omskapar och förhärligar människor

Att åldras i himlen är att bli ung

Musiken gör människan lycklig

Vad ansåg Platon om musiken?

Kan skönheten rädda världen?

Platonsk skönhet

Swedenborgs upplevelse av skönheten i himlen

JESUS SOM MESSIAS

Vem var Messias

Jesus i evangelierna

Jesu offerdöd

Jesus som konung

Jesus popularitet

Olika tolkningar av ord från Jesus

Jesus intelligens och vishet

Myter om Jesu återkomst

Den helige Graal

Maria Magdalena

Ärkeängeln Mikael

Jehovas vittnen

GUDS FIENDER

Falske profeten

Odjuret

Antikristers

MIN REFLEKTERANDE PERSONLIGA MONOLOG

Vem är jag? Min självbekännelse

Man måste erkänna den andliga världen

Vad är meningen med livet

Livet består av en oändlig mångfald

Evigheten är nu

Vem är profet?

Min egna religion

Andliga sanningar för mig

En kärlekshistoria mellan fyra människor i Norrköping

Min roll som en arketyp för ärkeängel Mikael

Sammanfattning

Slutord

BIBLIOGRAFI

Förord

Jag hoppas att många läsare kan ta lärdom av min berättelse. Jag är alltså övertygad om att Gud starkt bidragit till att göra mig till den jag nu är idag. Du kan övervinna ditt förflutna om du litar på Gud. Men jag är också medveten om att de flesta människor i dagens samhälle inte tror på någon Gud. Teologer har i alla tider försökt bevisa Guds existens, medan sekulariserade filosofer kategoriskt på logikens grunder avvisat sådana bevis. Jag personligen utgår inte från sådana lärda resonemang utan från egna erfarenheter. Frågan om Gud finns kan du endast själv besvara utifrån dina egna upplevelser. Själv har jag haft sådana upplevelser som gör att denna fråga för mig blir lätt att besvara. Jag har också för att komma Gud närmare blivit en mystiker och sökare. Jag tror inte på Gud jag vet att Gud finns.

Jag söker efter den sanna meningen med livet och är mycket nyfiken på himlen. Om Gud existerar eller inte existerar är bara meningsfullt om det kan förstärka livet individuellt och kollektivt. Nästan allt är möjligt förutom den totala förintelsen av tillvaron. Vad som menas är att livet i himlen för en enskild person inte kan bli helt olikt livet i världen men kan avsevärt förbättras. Som anhängare av Swedenborgs lära är jag övertygad om att jag får uppleva ett konkret andligt liv i himlen. Utan uppenbarelsen kan man inte ha kunskap om Gud men jag har vishet och upplevt en uppenbarelse i mitt liv. Därför handlar min bok mycket om den erfarenheten jag har av detta. Så ser mitt hela tiden återkommande tema ut. Jag är återupprepande ibland, men det är vissa saker jag vill tydliggöra och slå in i bokens läsare. Jag räknar mig som en vis man vars övertygelser är proportionerliga med vissa bevis inom vetenskapen. Jag både predikar, reflekterar, inspirerar, profeterar och upplyser. Min stil är att ge återkommande begrepp nya infallsvinklar, vilket även är vad Swedenborg gör i sina böcker. Jag försöker skriva så tydligt och vackert som möjligt på ett både trovärdigt och konstnärligt sätt. Det finns alltså olika nivåer som beskrivande, analyserande och profeterande i mitt skrivande. Detta skrivande är stilmässigt inspirerat av vad som kan benämnas som prosapoem, avsett att tydliggöra en monolog med mig själv om Gud och de innersta och yttersta väsendena och tingen som jag låter läsaren ta del av. Detta innebär att mitt språk får en känsloväckande funktion som kanske inte alltid överensstämmer med korrekta regler för prosa. Mina rubriker kan innebära att det känns som om jag börjar om på nytt och fördjupar mig när det är nya teman jag diskuterar. Det är svårt att skriva en bok som bara innehåller sanningar på en gudomlig nivå, där allt följer i en logisk följd. Men jag är åtminstone komplicerad och tankeväckande på ett enkelt sätt. Sanningar är lätta att förstå men det svåra är att upptäcka dem. När jag argumenterar för mina övertygelser blir detta som en röd tråd (Ett ledmotiv) i boken. Denna röda tråd är uppbyggd med separata inslag från olika håll som handlar om mina egna tankar, upplevelser, Swedenborgs lära och olika tolkningar av kristendom.

Jag kommer även in på andlighet i andra religioner och några kanske mindre kända rörelser. Läsare som är redan är frälsta och bildade kommer tycka att en del av det jag skriver är självklart, men mina visioner om himlen och mina referensramar om livet bör intressera dem. För andra människor är min förhoppning att jag öppnar dörrar till en för dem en känd och okänd andlig värld. Jag själv lever nästan bara i den andliga världen, vilket innebär att jag ofta försätter mig i ett drömlikt tillstånd som gör att jag upplevs för en del som både närvarande och frånvarande och samtidigt världsfrånvänd. Jag kallar det att ha huvudet i himlen och fötterna på jorden. Det innebär att vara klartänkt och upplyst och inte tappa kontakten med verkligheten.

Jag är inte speciellt intelligent men anser mig ha har djup visdom. Mina favoriter som vishetslärare utöver Jesus är Swedenborg och kung Salomo. Dessa fann den lycka få finner genom att hitta rätt i den intellektuella labyrinten. Det gäller att bli mästare över sitt eget tänkande.

Jag har därför skrivit en bok som är präglad av filosofi. Det är ofta ett ignorerat ämne hos människor, eftersom det kräver stor ansträngning att förstå det. Människor vill ha det enkla men filosofi kräver lite extra som kan vara icke komfortabelt för en del människor. Det kanske är bara för smarta människor som inte är rädda för sanningen. Min erfarenhet är att filosofin skapar fler frågor än den kan besvara. Intressant är att Jesus ställde fler frågor än han svarade på. Man tolka att detta att livet innehåller frågor som inte går att besvara. Det har att göra med Guds natur som själva livet som man kan bara uppleva. Jag är också övertygad om att människor vill uppleva livet, inte döma det. Filosofi är för nyfikna människor, och de som inte är nyfikna saknar intresse för detta ämne. Filosofin gör livsfrågor synliga för människor och bidrar till ett tänkande som kan utmynna i vishet. Förståelse kommer av tänkande men inte bara av lärande. För att göra lyckad filosofi och samtidigt njuta av fritiden måste du utveckla en känsla av belåtenhet. Man ska vara inte rädd för att utmana sin kompetensnivå.

Vem var Swedenborg

En huvudperson i denna bok är Emanuel Swedenborg (1688-1772) Jag har fastnat för denne märklige man som visserligen levde i en annan tid men som betytt mycket för mig som andlig ledsagare. Jag kommer att försöka förklara vissa linjer i hans ganska komplicerade tankevärld. Nedan följer en kort presentation av hans insatser. Swedenborg var en svensk vetenskapsman, filosof och teolog. Han anses vara en av de mest inflytelserika personerna inom den kristna mystiken och hans verk har haft stor påverkan på både kristendomen och New Age-rörelsen. Han har försökt förena kristendomen med tankar hämtade från grekisk filosofi och 1700-talets förnuftstänkande och begynnande romantiska strömningar.

Swedenborg var också en produktiv författare och skrev över 60 böcker om ämnen som teologi, filosofi, vetenskap och andlighet. Han anses vara en av de mest kända svenskar genom tiderna och har haft en stor kulturell och historisk betydelse för Sverige. Swedenborg var också till en början uppfinnare och ingenjör men övergick till 1740-talet till religiöst skrivande. Han uppfann ett antal saker, inklusive en tryckpress som kunde trycka flera färger samtidigt och en flygmaskin som kunde flyga vertikalt och horisontellt. Under sin livstid var Swedenborg också en politisk tjänsteman och tjänstgjorde som assessor vid Bergskollegium, vilket var en statlig myndighet som ansvarade för gruvdrift och metallurgi i Sverige.

Swedenborg gjorde en omtolkning av Bibeln där han byggde på påstod kontakt med himlen och andevärlden och dessutom ett antal andliga uppenbarelser. Han ansåg att han hade blivit utsedd till en profet av Gud och att han hade en särskild uppgift att förmedla Guds budskap till mänskligheten. Man kan lyfta fram olika aspekter av Swedenborg det vetenskapliga, det låga, det gudomliga, det kyrkliga. Olika författare av honom har gjort det i böcker såsom David Dunér, Inge Jonsson, Ernst Brunner, Lars Bergqvist, Olof Lagercrantz och Olle Hjern belyser olika aspekter av denne mångsidige och märklige mans liv och lära. Som synes är det mest litteraturvetare och idéhistoriker som intresserat sig mest för Swedenborg medan teologerna inte tycks vilja fördjupa sig i Swedenborgs komplicerade religionsfilosofi. I denna bok försöker jag lyfta fram hur Swedenborg förhöll sig till kyrkliga och gudomliga ting och ge honom så mycket rättvisa som möjligt. Jag tror att Swedenborg har haft en så kraftig uppenbarelse att han blev förälskad i sin lära. Swedenborg nämner inte sitt celibat, sin fulhet, ensamhet eller orättvisor i världen att han var lycklig trots dem genom sina ingivelser och upplevelser han fick från Gud och änglar. Även om Swedenborg var väldigt produktiv och hyperintelligent som ett universalgeni, menade han själv att han var ingenting att han var bara människa och ett mottagningskärl för det gudomliga. Hans skrifter som inspirerade av det gudomliga som innehåller både guld och en del slagg. Mitt intryck är att Swedenborg vill förverkliga allt med hjälp av uppenbarelsen från Gud och genom språket som har inre nivåer och kan komma upp på en nästan gudomlig nivå genom den djupa visheten i förening med kärleken. För Swedenborg är tingen självklara därför diskuterar han dem inte utan befinner sig på en högre andlig dimension i sina skrifter. Jag tror Swedenborg i sina skrifter beskriver mycket härligheten i Edens trädgård som hade en gudomlig plan som Gud har förverkligat i himlen.

Mina teser

Jag driver tre teser i boken, vilka jag ofta återkommer till. Den första är att det gudomliga finns i alla religioner, vilket betyder att man kan finna vishet i dem alla men att den sanna kristendomen som uppenbarades för Swedenborg är den som personligen attraherar mig mest. Med religion menar jag organiserade former för dyrkan av gudomligheter verksamma i en översinnlig värld. Det andra är att människor för sin egen del strävar efter någon form av gudomlig status. Det finns exempel på detta inom både religioner och filosofier. Några exempel är Swedenborgs änglar, Enoks änglar, jordiska änglar, himmelska människor, Buddhismens bodhisattvor, katolska helgon och Nietzsches övermänniskor, vilka har det gemensamt att det rör sig om ett slags till halvgudar upphöjda människor. Här inte längre fråga det lutherska ideal som talar om att vara fattig och syndig människa utan om en vilja att höja sig själv och skapa kontakt med gudomen. Men Martin Luther (1483–1546) försökte genom sin nådalära hindra en sådan mänsklig upphöjelse. Enligt honom kunde den syndiga människan endast lita på Guds nåd, vilken ensidigt utgick från gudomen. Men någon har sagt att Martin Luther var en man med ett mycket dåligt samvete som fann tröst i sin lära om frälsning genom tro allena.

Min tredje tes är att världen och himlen har mycket gemensamt och är lika varandra i grunden men inte på djupet. Här ligger fokus på Swedenborgs tankar om motsvarigheter som står i korrespondens med varandra och upplevs främst genom människans mentala tillstånd. Swedenborg säger att allt i himlen ser ut som i världen men att det är mycket vackrare i himlen. De två världarna skiljer sig åt vad gäller inre andligt djup. Världen upplevs världslig, tom och förgänglig men himlen upplevs himmelsk, innehållsrik, variationsrik och evig. Min grundtanke, som alltså utgår från Swedenborg, är att man genom iakttagelser av jordiska fenomen med hjälp av andlig vägledning kan bilda sig en uppfattning om hur dessa fenomens motsvarigheter gestaltar sig i himlen. I min filosofi ingår uppfattningen att vissa saker enbart kan vara på ett visst sätt men att de kan förhärligas på himmelsk nivå. Detta gäller främst det Gud har skapat, vilket utgör en stor del av innehållet i världen och som också vittnar om hur det är i himlen. Gud har gett människan redskap som han använda för att komplettera skapelsen. Känt är att människan inte sällan missbrukat denna gåva vilket innebär att den ursprungliga mentala tillståndet och skapelsen har gått förlorad. Detta är ett mänskligt misstag som Swedenborg försökte reparera. Jag söker den universella verkligheten för detta är det enda som kan uppfylla mig. Förståelse som kommer av att man tänker djupt har insikt i verkligheten och hur den måste vara även i himlen. Herren kan förvandla upplevelsen av verkligheten, men inte grunden, är min tro. Jag tror alltså på främst uppenbarelsen och ondskans undergång. Det innebär att man tror på en högre mening med tillvaron och att det finns en gudomlig plan för mänskligheten, och att denna plan kommer att leda till en tidpunkt där all ondska och lidande kommer att avslutas. Vi vet ingenting om himlen brukar kristna säga. Men jag försöker beskriva himlen utifrån existensens villkor i denna värld som Gud skapat. Den djupt respekterade filosofen Friedrich Hegel känd för sin dialektik säger att det rimliga är sant och det sanna är rimligt. Som om det låter rimligt så är det stor chans att det är sant även i himlen. Att definiera den sanna verkligheten som förekommer i himlen genom språket har varit filosofernas eviga problem. Det vanliga språket upplöses på en gudomlig nivå övergår bara i förnimmelser. Men jag har gjort ett försök i denna bok. Jag tror det går att komma nära sanningen om det på ett filosofiskt plan med hjälp av filosofi och allt som står i Bibeln. Men man måste ta det på rätt sätt i sitt sinne och intellekt i en acceptans att man kommer inte längre och kommer till den nivån att man upplever det i stället andligt. Men livet innehåller miljoner av definitioner som är korrekta. Att finna en definition av himlen är alltså inte möjligt. Himlen är ett rike av mängder av olika sanningar, begrepp och definitioner. Man kan beskriva himlen men man kan inte definiera det. Man kan beskriva världen men man kan inte definiera världen att alla upplever den olika. Det är likadant med himlen.

Jag hämtar argument för mina tre teser i både filosofier och religioner och mina egna tolkningar av dem. Min filosofi är att sanningar i världen även är sanningar i himlen, men i världen finns också mycket ondskor och falskheter. Jag predikar också mycket i boken. Sanningar finns att hämta ur en mängd olika läror, vilka har det gemensamt att de tar ställning till människans villkor i denna värld eller i en andlig gudomlig värld. Mångfalden att se saker och ting olika berikar. Att se olika uppfattningar i omväxlande infallsvinklar är berikande och tyder på djup vishet. Människan är fanatisk till sin natur och blir därför enfaldig när hon bara utövar ett system. Jag tror det är bättre att vara öppen och bolla mellan olika system för att se skillnader som stimulerar undrandet då visheten tillväxer. Man kan finna klarhet och tydlighet med saker och ting men det är svårt att definiera dem exakt att allt är relativt upplevt. Allt man skriver och säger ska sträva efter att vara sanna ord.

GUD

Gamla Gudsuppfattningar

Uppkomsten av religiösa föreställningar hos människor har troligen att göra med att naturfenomen och himlakroppar uppfattades som gudar. En annan teori handlar om att människan i sig själv upplevt en andlighet, vilken kan tolkas som en gudomlig kontakt. Religionen blir då en personlig upplevelse. Myter, som binder samman olika tidsåldrar, handlar ofta om hur kosmos uppstår ur kaos. Olika former av ritualer gör att religionen institutionaliseras. I de forntida samhällena användes religionen för att befästa statens makt över folket. Kungen ansågs vara helig och antingen var han en gud eller också stod han i nära förbindelse med gud. Alltså fungerade kungen som en ställföreträdare på jorden. Egyptens farao ansågs faktiskt vara en gud. Den egyptiske kungen ingick ett heligt bröllop med en gudinna som i verkligheten var hans syster och på detta sätt avlades en ny farao. Härigenom blev farao solguden Amon Res son. Detta innebar i praktiken att farao hela tiden måste gifta sig med sina egna systrar, vilka betraktades som gudinnor eftersom de avlats genom heligt bröllop. Detta system var inte särskilt bra, eftersom de spred ärftliga sjukdomar i faraos familj och släkt. Under kortare period hade Egypten en monoteistisk religion som gick ut på att dyrka solskivan Athon.

Den indiska religionen är känd för sina många gudar. Men det finns också en uppfattning om att alla dessa gudar är avatarer, vilket innebär att den högsta guden Brahman stiger ned till jorden och där antar olika gestalter. Myter och ritualer hänger ofta ihop. Mystik finns i alla religioner och handlar om människans önskan att få nära kontakt med gudomen.

Hos Gamla testamentets israeliter uppstod en uppfattning att det fanns endast en Gud, Jahve. Från detta tänkesätt har monoteistiska religioner som kristendom och islam sitt ursprung. Det är oklart om Jahve dyrkades före den tid som förknippas med folket i Israel. Men Jahve framstår hur som helst under gammaltestamentlig tid som Israels nationella Gud. Han kom att bli betraktad som Gud för alla folk och Israel blev hans speciella egendomsfolk. Nationalism kombineras alltså med universalism på ett ganska märkligt sätt. Varför gjorde Gud av alla jordens folk just detta val? Enligt Nya testamentet är Jesus Kristus den evige Guden i mänsklig gestalt.

Den medeltida teologen Thomas av Aquino (1225–1274) framhåller Gud som ett helt odelbart väsen. En sådan Gud är identisk med alla sina attribut. Han motsvarar inte kraven på godhet utan han är själva godheten. Gud behöver inte visa sig vara rättvis, eftersom han är identisk med rättvisan. Gud är inte heller beroende av någon annan än sig själv. Kritik har riktats mot denna gudsuppfattning som man menar gör Gud alltför opersonlig. Men synsättet gäller fortfarande som grundläggande norm inom katolska kyrkan. En annan medeltida teolog Eckhardt (1260–1328) hade en mer nära relation med Gud. Han skiljer mellan den uppenbarade och den dolda guden. För honom kan Gud kan upplevas som en personligt handlande kraft vilken vägleder oss och tröstar oss. Gud kan också uppfattas som opersonlig, visserligen kärleksfull men fördold och utan ambition att knyta personliga kontakter med människorna.

Kristendomkritikern Ludwig Feurbach (1804–1872) trodde på 1800-talet att Gud är något människan hittat på och som hon tilldelat sina egna mänskliga ideal. Detta kan alltså tolkas som att i stället för att Gud har skapat människan till sin avbild så har människan skapat Gud till sin avbild. Tanken är rimlig på grund av att Gud låter saker och ting ske och ingriper väldigt sällan i händelseförloppet. På så sätt verkar Gud vara passiv eller helt frånvarande. Gud är bara aktiv och närvarande genom skapandet, ljuset och den gudomliga försynen men kan även begå underverk, men han ser skäl att inte använda denna förmåga särskilt ofta. Han kanske tycker naturen är bra som den är och ska ha huvudrollen i skeendet.

Gudsuppfattningar kan vara av teoretisk art men bygger många gånger på personliga upplevelser. Det finns flera gudsuppfattningar som är sanna men också många som är falska. Man bör undvika att hamna i dogmatiska förställningar men rent godtycke är inte heller bra. Det är lättare att säga vad Gud inte är än vad han är Swedenborg påpekar att vad som kännetecknar en vis förståndig människa är att kunna se att det falska är falskt och det sanna sant. Klassiska gudsuppfattningar är att Gud är kärleken, visheten, Ordet, anden, själva livet, tillvaron, den absoluta verkligheten, det universella förnuftet, det upplysta intellektet, världsanden och identisk med naturen som det supernaturliga. Gud är även en människa. Gud har många namn också som har olika betydelser vilket speglar hans väsen. Gud har en mängd attribut och egenskaper. Du kan inte se Honom därför att Gud är överallt. Osynlig, ohörbar och formlös. Evig och oändlig. Oövervinnerlig och perfekt frid. Villkorslös kärlek. För att existens ska existera i denna tillvaro måste icke-existens existera annars kommer det att vara omöjligt att definiera tillvaron precis som utan mörker är det omöjligt att definiera ljus, Gud är icke-existens, vara och ickevarande skapar varandra. Gud finns alltså hos alla människor men för en del märks han och för andra märks han inte. Gud är ingenting men även någonting man även kan uppleva med satan. Man kan sammanfattningsvis säga att Gud är kärleken själv och visheten själv och så är godheten själv och sanningen själv, så är han också livet självt, vilket är livet i sig. Gud är fantasi och verklighet som kan både gynna dig och skada dig. Din föreställning är Gud du måste veta det.

Guds förbund med människor

Gud har ingått ett antal förbund med människorna, men alla har blivit brutna utom det förbund som innefattar Jesus. De brutna förbunden har ingåtts med Adam, Noa, Abraham och Mose. Det är människorna som brutit förbunden. Förbunden med Adam, Noa och Jesus innefattade hela mänskligheten, men de två återstående förbunden gällde endast Israel. Noaförbundet berör de regler som gäller för människans utnyttjande av naturen och djuren. Eftersom detta omfattar hela mänskligheten har man från judiskt sida menat att man inte kan utesluta icke judiska personer från delaktighet av Guds nåd. Sådana människor blir alltså inte delaktiga i Guds förbund med Israel, men de har trots detta en förbindelse med Gud på grund av Noaförbundet. Detta förbund symboliseras av regnbågen som innebär ett löfte från Gud att han aldrig mer ska skicka någon syndaflod över jorden. Noa skämde ut sig genom att odla en vingård och dricka sig full på vin. Här finns, enligt teologen Bo Johnsson, en motsättning mellan jordbrukskulturens bejakande av sådana drycker och nomadkulturens krav på avhållsamhet. Den senare uppfattningen har exempelvis fått genomslag i Islam.

Utkorelse innebär att Gud utser en person att utföra ett visst uppdrag. Detta är vad han gjorde med Abraham. För den utvalde gäller det att markera en gräns gentemot andra inte utvalda människor. För sådant syfte beordrade Gud Abraham använda omskärelsen. Den utkorades plikt är att lyda Gud men också verka för andra människors bästa. Det gudomliga uppdraget är givet åt Abraham och hans ätt, men innefattar också framtida avkommor.

Man blir aldrig utkorad endast för sin egen skull, utan för att verka för Gud bland människor. Abraham ska bli en fader till folk som står i en speciell relation till Gud. Även hustrun Sara fick en liknande gudomlig välsignelse.

Mose slöt med Gud ett förbund som gällde hela det israeliska folket. Han mottog på berget Sinai av Gud en lag som förkortat kan sammanfattas i de tio budorden. För såväl Jesus som antika rabbiner utgjorde dessa tio budord en sammanfattning av Guds vilja. Vad Jesus reagerade mot var att skriftlärda rabbiner krävde en mängd saker av människorna som gick utöver dessa ursprungliga bud. Jesus ansåg till ett exempel att det var tillåtet att utföra goda gärningar på sabbaten. Själviskt handlande var lika illa, oavsett under vilken dag det skedde. Men Jesus kom också med krav som tillspetsat radikaliserade budordens innehåll, och därför kan de verka helt orimliga. Det finns exempelvis ingen frisk man som kan låta bli att känna begär till en vacker kvinna. Inte heller går det att låta bli att känna viss avund mot att andra människor är framgångsrika och skaffat sig stora egendomar. För Jesus var alltså dessa tio budord absoluta på ett sätt som gjorde dem omöjliga att efterleva. Denna tolkning har teologen Tryggve Kronholm gjort i sin bok om de tio orden. Människans tänkande kan aldrig låtas sig styras och bli fullkomligt. Människan har trots allt en fri vilja som Gud en gång accepterat. Vad tankekontroll kan innebära åskådliggjorde Karin Boye i sin framtidsroman Kallocain 1940. Ett fullkomligt tänkande är ett ensidigt tänkande i ett avseende och skulle innebära en diktatur för att då är tankarna hela tiden kontrollerade om man måste tänka på ett visst sätt. Det fullkomliga är i stället att få vara fri tanken och få tänka som man vill. Vårt tänkande påverkas av våra känslor. Det är känt att kvaliteten på dina tankar avgör din livskvalitet. Där vishet regerar finns ingen konflikt mellan tänkande och känslor Carl Jung.

Enligt Paulus instiftade Jesus ett nytt förbund under den måltid som han intog med sina lärjungar samma dag som han blev förrådd. Nattvarden innebär att alla människor kan bli delaktiga i detta nya förbund. Nattvarden får därmed en avgörande betydelse inom kristendomen. Paulus hänvisar också till ett antal ritualer som präglade sammankomsterna i de första församlingarna och talar om uppenbarelser i anden, styrda av den helige ande. Han menade också att kärleken måste prägla allt sant religionsutövande. Det var en ny religion som formulerades på detta sätt. Dess grundtanke var att Jesus som Kristus hade uppstått och att därmed Gudsriket var nära förestående. Tron på så var fallet var själva nyckeln till enskilda människans frälsning. En sådan bild av den nya religionen fanns också i Matteus, Markus och Lukas skildringar av Jesus vilka var skrivna senare än Paulus brev. I Johannesevangeliet är det Logos, alltså Ordet som blir människa och bosatte sig bland oss. Det är själva den skapande principen som tar mänsklig gestalt. Kristendom är både en slavreligion och en frihetsreligion som gör slavar fria. Det står i Bibeln att vi ska bli rättfärdighetens slavar, men att rättfärdigheten leder till liv, frihet och odödlighet. Ett sådant slaveri mynnar alltså in i sin frihetliga motsats. Alltså sann och äkta upplevd frihet. Med andra ord friheten i Kristus.

Guds avsikt med sitt egendomsfolk och världens frälsning

Herren är väldigt generös men tillåter orättvisor i världen för han både hatar och älskar människan som en fallen Gud. Jahve är en arg krigsgud men är samtidigt underbar och mycket genialisk med sina underverk. Han är både kärlekens och hämndens Gud. Allt gott kommer ifrån Honom, och han har sin glädje i rätt, nåd och rättfärdighet. Jahve finns i en uppenbarad och förborgad form mitt ibland oss i världen.

När Israel utvaldes var detta folk tänkt som ett föredöme grundat på kärlek, vishet och Herrens närvaro. Israel hade sin storhetsperiod under Salomos tid som kung (900-talet före Kr.) och denne legendariske härskare kan vara den visaste människa som levt på jorden. Israel var både utvalt och förkastat av Herren i perioder, vilket berodde på judarnas olydnad mot Gud. Dessa är kända för att vara ett skönt, begåvat, intellektuellt, styvnackat och motsträvigt släkte. Det finns en tanke att såsom judarna lever vill Gud att alla människor ska leva. De ska hålla ihop och vara fina emot varandra, men Jesus är de kristnas instrument för att frälsa den övriga världen. Judarna är Guds gamla egendomsfolk. De vill gärna att ondska mot dem och andra straffas direkt av Gud. Om man ger efter för ondska blir mer man ännu mer förnedrad utan i stället gäller det att köra över sina fiender. Motstånd mot ondska kan ligga till grund för ökad vishet.

Kan Gud anklagas för att vara narcissistisk

Kan Gud anklagas för att vara narcissistisk när han befaller att människor ska älska och lyda honom? Gud älskade oss först, och han befaller aldrig kärlek från någon. Vår kärlek till honom är vårt fria val, som han accepterar och hedrar, hur smärtsamt det än är. Han lider när han blir avvisad, men han väntar tålmodigt på personens acceptans liksom en far väntar på den förlorade sonens hemkomst. Jag är inte säker på om detta kan kallas narcissistiskt. Narcissism är överdriven fokusering på den egna personen, men Guds kärlek gäller inte bara honom själv utan innefattar hela hans skapelse. Gud är alltså kärlek, medan narcissism handlar om självkärlek. Men Gud har rätt att älska sig själv precis som en människa därför att man lever med sig själv hela tiden. Swedenborg har skrivit en bok som heter Gudsdyrkan och kärleken till Gud. Man kan dyrka Gud på många olika sätt genom både mörkret, mystiken och ljuset. Jag tror att Fadern både älskar människan som en avbild av hans eget väsen, men samtidigt hatar henne som förstört hans skapelse. Men hat och kärlek kan inte existera tillsammans enligt Swedenborg och då blir i hans syn Gud kärleken. Men Gud kanske visar sitt hat mot människor att det går illa för dem i livet. För allt finns en tid och en dom. Min erfarenhet är att Gud är både kärleken och hämndens Gud som bryr sig om allt.

Kristendomens akilleshäl

Kristendomens akilleshäl är enligt många att det egentligen är orimligt att Gud straffar en person för alla människors synder. De tycker Gud borde i stället straffa de skyldiga genom att låta var och en svara för sig själv men det skulle innebära att människan skulle vara dömd att hon behöver ha möjlighet att försona sig med Gud som offret erbjuder. Men detta offer kan bara ske en gång för att undvika barbari och den totala förödmjukelsen av Gud. Jesu offer innebär inte att Gud slutar straffa människor för deras synder och ondska. Jesus tog inte bort synderna, utan han bar dem. Swedenborg menar att offret var en återlösning mellan människan och Gud och därmed ett gudomligt verk. Människor kan renas från sina synder genom ett sådant offer. Judarna offrade i gamla tider djur till Gud för att rena sig från sina synder och den ultimata reningsprocessen för människor var då att Gud offrade sin egen son på ett kors. Vad som i ett sådant sammanhang kan uppmärksammas är att Abraham på Guds befallning var beredd att offra sin son Isak. Kristendomen är den religion som är svårast att förstå, eftersom dylika offer ter sig svårbegripliga. Den kristna läran bygger helt på Jesusgestalten, rättfärdighet och fullkomlighet. Men vad som också bör beaktas är att berättelsen om Abraham och Isak skildras på samma sätt i Judendomens heliga skrifter, varifrån den har sitt ursprung. Att Fadern utgav sin son för att dö för våra synder tycker Swedenborg är en barbarisk lära. Han är alltså mot försoningsläran. Han tycker man ska i stället försöka efterlikna Jesus hur han är som människa och behandlar sina medmänniskor. Många tycker Jesus offer är makabert (Absurt obehagligt) men kristendomen är makaber religion, för att den handlar om liv och död. En bekants kommentar till kristendom Jag tror inte på det och jag förstår mig inte på det Jag tror många har den inställningen och tänker så om kristendomen. Den sanna kristendomen är både en slavreligion och en frihetsreligion som gör slavar fria att de blir frihetens och rättfärdighetens slavar i stället.

Friedrich Hegel menade att kristendomen är den mest fulländade religionen men att det finns en högre nivå som utgår från dialektikens filosofi vilken, styrs av världsanden som är det universella förnuftet som påverkat historien. Den kristendom som är trångsynt och intolerant tycker jag är korkad. De kristna tror att allt står och faller med Kristus. Jag menar att inget står och faller med Kristus men att däremot kristendomen som religion gör det. Det sunda förnuftet säger att en person kan inte göra allt även om han är Jesus men alla göra något. Kristendomen handlar alltså inte bara om en personlig relation med Jesus utan också om relationer mellan alla människor där man lär sig av hur Jesus behandlar sina medmänniskor och lyssna till hans undervisning. Mycket av den är bara symbolisk och underförstådd. Man kan säga att kristendomen handlar om att kontrollera sig själv och hjälpa andra. När det handlar om att kontrollera andra och bara hjälpa sig själv är det inte längre kristendom. En bekant till mig som alltid har 2.0 på högskoleprovet har sagt att tycker etablerad kristendom som utövas i kyrkor är jättekorkad att Islam och Swedenborgs religion är bättre men även de har idéer som är orimliga. När kristendom och Islam verkar sida vid sida tenderar Islam att ta mer folk från kristendom än tvärtom. Islam är den religion som ökar mest i världen av logiska skäl.

En del filosofer menar att kristna och kristendom som sådan skapar motsättningar till de som inte är kristna som till ett exempel judar, muslimer och hedningar. Etablerad kristendom som religion bär på absolutistiska anspråk som leder intolerans gentemot mot andra religionsuppfattningar. Men sådana tendenser finns i alla religioner. Man kan också ha svårt acceptera andra tolkningar av det kristna budskapet, exempelvis sådana som härrör från Emanuel Swedenborg. Gemensamt för all kristendom är att det finns bara en väg till frälsning, och den går genom Jesus att han har roll i det. Men det finns många olika sätt som man kan bli frälst på. Varje frälst människa äger en unik frälsningsupplevelse. Jag tror människor upplever gudomen i alla religioner. Min erfarenhet är att många frireligiösa inte är så starkt frälsta att de är i stället uppväxta med det. De är trångsynta och stolta och kan vara riktigt jävliga att diskutera med. En kritik mot dem är att de bara mässar med namnet Jesus på Gudstjänster i en slags avgudadyrkan som känns mycket ointellektuell och otrevlig utan att förverkliga det kristna budskapet i sina liv. Min erfarenhet är att de ofta stänger himmelriket för andra människor och sig själva. De förnekar sex och en del av kärleken med Gudsrike. Swedenborg tyckte hycklare var de värsta av onda andar som andeskådare och är värre än bara onda människor. De brukar älska pengar mer än Gud men hävdar det motsatta som innebär hyckleri. De frireligiösa är en minoritet som kallades de nya fariséerna på 1800-talet. Många av dem är värst i samhället, därför att de är mammons hundar och bara hycklar. Tro hos många frireligiösa betyder att inte vilja veta vad som är sant. Kristna lärs sig att de kan lära känna sanningen utan att leva livet som inte är möjligt. Men livet levt utan sanningen vill alltid vara präglat av lögnen. Jag tror Jesus skulle säga till folket att ni försöker tyda vad kärlek är genom heliga skrifter men jag använder kärlek för att tyda heliga skrifter. Han säger att man märker på människor om de tillhör den sanna religionen som är en syntes av alla religioner som baseras på gudomliga sanningar och inte feltolkningar. Eftersom Gud är det upplysta intellektet ska man sträva efter att själv att bli ett upplyst intellekt.

Guds treenighet

Ett problem uppstod i den tidiga kristna kyrkan om vilket förhållande Gud och Jesus stod till varandra och vilken roll som den helige ande spelade. Det gällde här att undvika mångguderi. Den officiella kyrkliga synen blev att Fadern, Sonen och Den helige ande är tre personer av samma väsen som är väldigt lika varandra och kan verka som en kraft. Men enligt min uppfattning går det att plocka i sär dem som i ett pussel, där man inte ser skarvarna när helheten är klar. Man kan se treenigheten både som ett mysterium och förstå den med sitt förnuft. En uppfattning som fanns hos kyrkofäderna var att de tre personerna i treenigheten kan uppfattas som olika stadier i Guds uppenbarelse, ungefär som att roten möjliggör växten vilken i sin tur leder till frukten. Men det är fråga om en och samma växt. Denna logik är hämtad från kyrkofader Tertullianus (död år 225). En annan liknelse är att Guds treenighet kan liknas vid en byrålåda med tre lådor som sitter ihop och bildar en enhet tillsammans. Denna liknelse härstammar från en för mig okänd konfirmationspräst. I detta fall saknas det utvecklande sambandet. Augustinus (död år 430) menar att Fadern föder, Sonen är född och Anden uppkommer av både Fadern och Sonen. Denna Ande är en sammanlänkande gåva som skapar gemenskap mellan Fadern och Sonen, och som ligger till grund för den kärlek som Fadern och Sonen förmedlar till människohjärtat. Dessa tolkningar av treenigheten kan man hitta i Ezra Gebremedhins bok Arvet från kyrkofäderna.

Teologen Lars Thunberg talar om treenighetens hemlighet utifrån det faktum att kristendomen är både uppenbarad och fördold religion. Gud ser han varken som enhet eller trefald men samtidigt måste Gud verka både som Enhet och Trefald. Trefaldighetsteorin innebär en möjlighet att vederlägga platonismens statiska enhetlighet och därmed skapa vägar för dynamisk andlig utveckling. För kyrkofäderna handlade det om att hålla kristendom ren från gnostiska och nyplatonska idéer. Kyrkofäderna var angelägna att framhålla kristendom som en uppenbarelsereligion. Detta innebar att uppenbarelsen sker på villkor som Gud bestämmer, vilka inte alltid är samspelta med mänskligt förnuft. Människan måste acceptera detta faktum och att Gud inte går att beskriva. Det är inte så lätt att förstå det mysterium som ligger till grund för Guds närvaro.

Skalden och filosofen Viktor Rydberg (1828–1895) ansåg att treenigheten var obiblisk och gjorde gällande att Martin Luther delade hans åsikt. Luthers efterföljare hade dock lyckats smuggla in den katolska treenighetsdogmen i sina bibelöversättningar. Detta falska ställe lyder: Ty tre äro, som vittna i himlen, fadern, ordet, och den helige ande, och de tre äro ett. Tre äro de, som vittna på jorden, anden, vattnet och blodet och de tre är äro ett". För Luther var Bibeln Guds ord och därför kunde han inte acceptera tanken att bedrägeri trängt in i denna text. Rydberg anser inte att tre personers tillvaro i gudomen bevisas därför att Fadern, Sonen och den helige ande i olika sammanhang nämns efter varandra. Han menade att Jesus bara var idealmänniskan. Viktor Rydberg var en liberalteolog som motsatte sig ordagrann