Pengamaskinen: Motorn i Ekonomin

By Bernhard Mollerup

Bankernas skapande av pengar ur tomma intet är den största uppfinningen i människans historia. Den industriella revolutionen skulle inte varit möjlig och våra moderna rika samhällen skulle inte ha existerat.
Den moderna ekonomin utvecklades i det 15:e århundradet och kunde inte ha utvecklats tidigare.
Inga andra religioner än kristendomen utvecklade modern ekonomi och vetenskap, välstånd och demokrati. Matematiken utvecklades och kristendomen accepterade i motsats till andra religioner dvs. rationalismen.
Boken beskriver de viktigaste ekonomiska teorierna, och visar varför kommunismen ekonomisk inte kan fungera.
Efter Andra Världskriget utvecklades frihandeln över hela världen och den extrema fattigdomen på planeten minskade enligt Hans Rosling från 60 till 9 procent. Vanliga människor blev näringslivets viktigaste konsumenter.
Den offentliga ekonomin har blivit allt större och det blir allt fler offentligt anställda och bidragsmottagare. Boken behandlar skillnaden mellan privat och offentlig ekonomi och mellan marknadsekonomin och kommunismen.
Ett kapitel är ägnad problemen med social rättvisa och jämställhet. Det är ekonomisk olikhet som driver ekonomin och för mycket social rättvisa är hämmande.
Boken innehåller en ny matematisk förklaring på varför det blivit alldeles för dyrt att betala för välfärden och för sjukvården och varför det blivit dyrt att ha personal för uppgifter som inte kan mekaniseras. Fortsatta skattehöjningar är kontraproduktiva.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Jul 19, 2022
• ISBN: 9789180571258

Bernhard Mollerup

Bernhard Mollerup är läkare, han är tysk och har arbetat som privatläkare i Tyskland och som anställd inom den offentliga sjukvården i Sverige. Han såg stora skillnader mellan privat och offentlig verksamhet. Han började tidigt att lära sig nationalekonomi och fokuserade på filosofin bakom marknadsekonomin – som av de flesta kallas kapitalismen.

Book preview

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Förord

1: Tiden innan marknadsekonomins början

2: Tiden innan de hindu-arabiska siffror

Antiken och rationalismen

Antirationalismen och predestination

Romarrikets ekonomi

Tidig medeltid, Romarrikets undergång

Islam I, Början

Intellektuell nedgång i senantiken

Islam II, Konstantinopel och Persien

Karl den stora

Europa, medeltid och feodalismen

Lantbruksrevolution och befolkningsexplosion

3: Hindu-arabiska siffror

Islam III, Islams guldålder inom vetenskapen

Korstågen

Munkväsen och städer, expansion

Islam IV, påverkan från Indien

Europeisk återhämtning

Islam V, vetenskapens undergång i islam

Homogenitet i stället för vetenskaplig utveckling

Det kristna miraklet och rationalismen

Fibonacci

4: Renässans och bankutveckling: Silver I

Italienska städer, krig och obligationer

Florens och banksystemet

Silver II

Stockholms Banco

Silver till Nordeuropa och Amsterdams Wisselbank

Obligationer

Aktiebolag och börshandel

Fusion i England och kolonialism

Det ekonomiska miraklet: FRB I

5: Upplysningstiden och den industriella revolutionen

Förutsättningar för välstånd

Äganderätt

Vinst vs. Nollsumma-ekonomi

Staten

Upplysningstiden

Den industriella revolutionen

Finansieringen av Englands krig mot Napoleon

Rösträtt, inkomst och demokrati

6: Jämställdhet, likhet eller frihet

Rättvisa i skattesystemet?

Rikedom och företagsamhet

Ekonomisk ojämlikhet

Människorättighetsförkläringar

Människans lika värde

Likhet inför Gud

Möjligheternas likhet

Resultatlikhet

Social rättvisa – millimeterrättvisa

7: Marknadsekonomi i teori och praktik

Hur fungerar marknadsekonomin?

Hypotek

Bankrusning – problem och lösning

Evolution och ekonomi

Signalen i ekonomin och den osynliga handen

Välfärdsstatens början

FRB II, det fraktionella banksystemet

Vart kommer pengarna ifrån?

Löntagarna, de viktigaste konsumenterna

Inflation

Fred efter första Världskriget

Hyperinflation i Tyskland efter Första Världskriget

Centralbankernas roll

Subventionering av arbete

Krisen i banksystemet i 1929

Penningmängden

8: Tunga konsekvenser

Konsekvenserna av börs-och bankkraschen i 1929

När ekonomisk teori är fel

9: Tiden efter Andra Världskriget

Ekonomisk nystart och Bretton Woods

Marshallhjälpen

Välstånd, konsum och demokrati

Valutareform i Västtyskland

EU

Östeuropa efter Andra Världskriget

Socialismen i Västeuropa

Adjö till guldfoten

Privatisering

Skattelättnader

Kohls kris: Politisk inblandning i Tysklands monetära politik

Avreglering på finansmarknaden

Drömmar om fritid

Världshandel, världens befolkning och fattigdom

Finanskrisen i Sverige 1990–1994

Subprime-krisen

Euro-krisen

Vem betalade?

Europa efter 2008

Energipolitik och elbilar

Skuld och historia

10: Ekonomisk depression

11: Fördyringsfaktorn och nedsatt köpkraft

Tankeexperiment för fördyringsfaktorn inom privat verksamhet

Tankeexperiment för verkstad. Första aktören: Ägaren av bilverkstan

Tankeexperiment för verkstad. Andra aktören: Kunden

Tankeexperiment för verkstad. Resultat

Tankeexperiment för offentligt anställda

Tankeexperiment för bidragsmottagare

Tankeexperiment för pensionärer

Fördyringsfaktorns betydelse

Nedsatt köpkraft

12: Offentlig ekonomi

Socialismens problem

Marknadsekonomi vs offentlig ekonomi

Fördelningspolitik

Fattigdomsgränsen: Det konstgjorda behovet för socialstaten

Offentlig ekonomi och amp

Bidragssystemens demografiska konsekvenser

Offentlig verksamhet och ansvarslöshet

13: Sjukvården

En planekonomisk sjukvård

Långa vårdköer är ett svenskt problem

Offentlig, låtsasprivat eller äkta privat sjukvård

Sämre villkor för privata vårdcentraler

Låg effektivitet inom sjukvården i Sverige

Tidsbeställning

Byråkrati

Besparingar – med positiv eller negativ effekt

Prestationsbaserad betalning motiverar

Omorganisering av vårdcentraler

Omorganisering av Försäkringskassan och hemtjänsten

Sluten vård har också stora problem

Patientens trygghet

Privatisering

Små privata vårdcentraler

Fakta om primärvård

Fakta för hyrläkare (utan administrationskostnader)

Fakta för fastanställda läkare (utan administrationskostnader)

Hur många patienter per dag?

Kostnader för administration

Samlad lönekostnad per dag

14: Upplösningstiden

Förmögenhetsfördelning som problem

Antirationalisme förklädd som identitetspolitik

FRB III, Basel III, Stagnation och Nollränta

Ekonomisk kris i 2022 – och krig

Epilog

Appendix 1: Penningmängden

Penningmängden

Hur mätas penningmängden

Samspelet mellan centralbank och privatbanker

Källor

Appendix 2: FRB, Fractional-reserve Banking

FRB (Fractional-reserve Banking)

Appendix 3: Inskränkning av bankernas kreditgivning

Högre kapitalkrav i svensk ekonomi

Appendix 4: Fördyringsfaktorn

Matematiken bakom Fördyringsfaktorn

Post scriptum

Referenser

INDEX

FÖRORD

Många som skriver om ekonomi är specialister som fokuserar på detaljer men i denna bok kommer fokus bli på helheter och sammanhang.

Universitetsutbildningar var tidigare akademiska. Inte bara lärde man om sitt framtida yrke, utan man lärde sig också en del om filosofi och historia. På tyska talar man fortfarande om Bildung, bildning, et ord som betyder att man har en ballast och en förståelse för sammanhang som man inte får från enbart en yrkesutbildning. Tandläkaren förstod mer än tandsjukdomar, juristen förstod mer än lagstiftning och fysikern förstod mer än atomer. I Tyskland kom i 1999 en bok med en provocerande titel som på svenska låter: Bildning, Allt man behöver veta. Boken var på 697 sidor och är översatt till flera språk, tyvärr inte till svenska. (1)

Mycket få historiker känner till hur den moderna ekonomin utvecklades. Några få historiker har börjat att undersöka hur krig har finansierats, men mycket få har börjad undersöka hur de finansiella institutionerna utvecklats och hur de har fungerat, varför de ibland har svikit och hur de fungerar i dag. (2)

Ekonomiska kriser har minskad förtroendet för bankerna och vi har i de senaste decennier fått en ny utveckling där bankernas kreditgivning inskränktes starkt.

Europa har blivit splittrad mellan ett Västeuropa som vill ta emot migranter och ett Östeuropa som inte vill ta emot migranter. Östeuropa har varit under muslimskt herravälde och Västeuropa är historielöst och känner inte Östeuropas historia. (3)

Redan tidigt var jag fascinerad av frågan hur Europas mest civiliserade land kunde bli den onda nazistiska makten som utrotade så många människor och som förde krig mot halva världen. För mig var frågan: Hur kunde det hända? Det måste finnas orsaker till ondskan.

Vi ska se på varför Tyskland blev nazistiskt och på varför den tyska ekonomin blev stark efter Andra Världskriget.

Nästan inga människor förstår ekonomi, inte heller politiker, kanske speciellt inte politiker.¹ För att förstå historia måste man också förstå ekonomi. Man kan kalla det follow the money, något som man känner från kriminologin. Vi ska se att ekonomins ursprung har mycket att göra med religion då ingen annan religion än kristendomen har utvecklad modern ekonomi.

Denna bok är en bok om historia, och historia kan skrivas på många sätt. Man kan beskriva vad som hänt, men man kan också beskriva varför det hänt. Vad var det som gjorde att Västeuropa, blev centrum för en utveckling som ledde till modern vetenskap, modern ekonomi, demokrati och välfärdsstat?

Vi ska se på utvecklingen inom matematiken, inom filosofin, inom religionen och inom demokratin.

Banksystemet kritiseras för att öka klyftorna i samhället, för att de rika blir rikare och de fattiga blir fattigare. Även om det i själva verket är så att de fattiga har blivit mindre fattiga. Välståndet är olika fördelad sägs det och mycket få människor äger alldeles för mycket. Det är lätt att se sig blind på det som är negativt. Det är som i medicinen, det finns inga mediciner utan biverkningar, och man kan därför kritisera och glömma helheten: Utan modern medicin, vaccinationer och förebyggande verksamhet skulle vi inte ha så bra hälsa, vi skulle inte leva så länge och det skulle inte leva så många människor på planeten. Många av os skulle inte ens ha fötts.

Boken handlar om hur det ekonomiska systemet med obligationer, aktiebolag och banker utvecklades och skapade en värld som blev allt rikare, där den globala fattigdomen nästan försvann samtidig som världens befolkning ökade.

Boken handlar också om offentlig ekonomi, om omfördelning och om offentlig verksamhet.

Den föreliggande bok om ekonomisk historia är inte fullständig, ingen bok om ekonomisk historia är fullständig, då skulle den bliva så lång och komplicerad att ingen skulle läsa den.

Varför utvecklade människorna i antiken inte modern vetenskap och moderna ekonomi? Båda grekerna och romerna hade filosofi, konst, teater och ingenjörsvetenskap. Varför skulle det ta över femton hundra år innan den moderna vetenskapen utvecklades?

Ekonomins utveckling hängde under tidig medeltid tillsammans med matematikens, vetenskapens och också med den islamiska vetenskaps utveckling. Det har därför varit befogat att ägna plats för ett kapitel om den vetenskapliga utveckling och dess undergång i den muslimska världen under medeltiden och miraklet: Att vetenskapen fick utvecklas inom kristendomen.

Ekonomisk vetenskap är i hög grad en experimentell vetenskap. Det har gjorts många försök med ekonomin under kommunistiskt, nazistiskt och socialistiskt herravälde. Till exempel avskaffades äganderätten eller bankerna fick inte ge kredit. Om resultaten är negativa finns en benägenhet hos politikerna att avvisa verkligheten och fortsätta i den inslagna riktningen: Om landkartan inte stämmer överens med landskapet, då är det fel på landskapet.

Boken ska bidra till en bättre förståelse av det som av motståndarna kalllas kapitalismen, dvs. marknadsekonomin och jag hoppas att boken kan användas i historieundervisningen i högstadiet och på universiteten i kurser om ekonomisk historia. Jag hoppas också att några läsare ska bli inspirerad att läsa mer eller även börja forska om ekonomins funktion och historia.

Författaren är inte svensk utan tysk och det vill säkert finns ställen i boken där språket inte är perfekt. Boken bygger på fakta med en referenslista på över 300 referenser.

---

1 Hur ofta hör vi inte från politiker, att just det här är så viktigt, att här får vi inte prata om pengar.

1

TIDEN INNAN MARKNADSEKONOMINS BÖRJAN

Vår moderna värld är en värld med hög levnadsstandard, hög levnadslängd och bra hälsa. Men vi ser det inte. I stället ser vi mycket orättvisa där inte alla har samma lön och inte alla är lika rika. Vi är vana vid vår omgivning.

Det är enbart i perspektiv att vi ser hur bra vi har det: Går vi 150 år tillbaka i tiden var förhållanden mycket annorlunda. Över 90 procent av alla människor på planeten levde i extrem fattigdom. I industristäderna var det inte ovanligt att 10 människor bodde i en lägenhet på 40 kvadratmeter – utan sanitära installationer. I städerna var det knappt att man kunde leva på den lön man fick för sitt arbete.

För 150 år sedan var de rika privilegierade. De levde på landsbygden i stora herrgårdar eller slott och hade flera hundra tjänstefolk. Det var dessa priviligierade som var de största konsumenter av det som industrin producerade.

För 150 år sedan hade man fortfarande känslan av att inget förändrades, åtminstone inte mycket. De rika höll på sina privilegier och trodde inte på att förändring kunde vara positiv. De försvarade sina privilegier.

Ändå höll världen på att förändras. Förändringarna började med i det 15:e århundradet i några italienska städer med ökad växling av pengar och bankverksamhet. De siffror som vi använder i dag – och i denna text – hade tagits i bruk och underlättade multiplikationer för växling av pengar liksom man hade börjat att framställa papper som var mycket billigare än pergament. Det var städer som Firenze (Florens) och Venedig som angav utvecklingen. Allting förändrades. En utveckling hade börjat och gick inte att stoppa. Utvecklingen fram till dagens välstånd tog lång tid och man kan även ställa frågan, Varför inte tidigare? Varför hade utvecklingen inte börjat i Romarriket? Varför inte i Indien eller i Kina? Vi ska söka svar på den frågan. Vi ska också visa hur det ekonomiska systemet är grunden för det moderna välståndet.

Ingen rika kan längre tillåta sig en levnadsstandard med flera hundra tjänstefolk – även om de har råd. De kan inte tillåta sig det då det inte längre är moraliskt försvarligt.

Ingenting i samhället fungerar utan ekonomi. Så länge som alla i stenåldern var självförsörjande behövs ingen handel, men då fanns inga stora samhällen utan människor levde spridda i små grupper och levde på ett osäkert existensminimum. När människor började producera spannmål, timmer och började ha boskap utvecklades en byteshandel. Hantverkare började specialisera sig på att bygga redskap, hus, möbel och hästvagnar; några började att arbeta med metall och blev smeder. Människor började handla, och några specialiserade sig på handel, och då handeln ökade blev även handeln specialiserad. Några blev lokala köpmän, andra bedrev handel över stora avstånd, på den tiden mest över havet.

Marknadsekonomin började med att man handlade med varandra. Man handlade utan att någon statsmakt bestämde för mycket. Man handlade med det man ägde. Man avslutade en handel när båda sidor var nöjda: Ingen vill göra en ofördelaktig affär. Båda sidor måste tjäna på affären. Det är grundprincipen i marknadsekonomin. Det är början på marknadsekonomin och vi ska följa en lång utveckling fram till vår tid.

För handel över stora avstånd behövdes specialisering i transport. I antiken och på medeltiden transporterades nästan allt via sjövägen, då det på den tiden inte fanns många väger.

I lång tid fanns inga pengar men handel kan fungera utan pengar, man kanske byter spannmål mot kläder eller två kor mot en häst. Det var först i det 7:e århundradet fvt. som mynt började användas som betalningsmedel och endast i de högst utvecklade och rikaste samhällen. Mynt fungerade i antiken därför de hade ett inre värde av ädelmetall; de fungerade inte som våra moderna pengar som är utan inre värde, och som fungerar på grund av förtroendet för centralbanken som trycker dem.

Ändå tills för några få hundra år sedan var det sällan möjligt att avlöna människor på annat sätt än att ge dem mat och tag över huvudet. Ofta var arbete inte frivilligt utan var slaveri. I Nordeuropa var största delen av befolkningen ofria bönder som fick utföra arbete utan betalning endast för att få mat och tag över huvudet. Bönderna hade inga rättigheter, de fick inte flytta och fick ställa upp som soldater när det var krig. De var livegna men kallades inte slaver.² Då livegenskapen upphävdes fick adeln i många länder kompensation för förlusten av sitt kapital. (4)

Ekonomins utveckling gjorde det olönsamt att hålla slaver och det var den kristna religionen som slutade tolerera att fattiga människor skulle få leva under så usla villkor. Slaveri har funnits lika lång tid som det funnits människor; det var vita människor i Europa och USA som avskaffade slaveriet, och dock finns fortfarande slaveri även i våra dagar utanför Europa och USA.

I specialiseringens och handelns fotspår följde avundsjuka och kriminalitet. Avundsjuka och kriminalitet är lika gamla som människan själv. Man såg att några människor kom till välstånd, och äganderätten var ännu ganska outvecklad, så röveri och sjöröveri utvecklades snabbt. Hantverkare och handlande började rycka ihop i byar och städer för ett bättre skydd i gemenskapen. Att skydda sig mot pirater var inte möjligt för de små samhällen och även skyddet i byar och städer var otillräckligt. Mot de kriminella behövdes en starkare motvikt. Det behövdes vapenmakt och det var människor som insåg att de kunde skydda hantverkarna och köpmännen och samtidigt själva profitera; det lönade sig även bättre än röveri. Röveri var engångsinkomster medan en skyddsmakt kunde ge en kontinuerlig inkomst – även om frestelsen var stor och ibland för stor.

I de tidiga samhällena var problemet med kriminalitet inte löst. De kriminella kunde också organisera sig och bli starkare, och det fanns ännu ett problem. Det var ännu inte alla som blivit bofasta. Vid övergången från jägar-samlar-samhället till lantbrukssamhället var många människor fortfarande nomader, som alltid var på vandring med sin boskap, mest får och getter som de sålde till de fastboende i byte för verktyg och kläder som de inte själva framställde.

Nomaderna kunde också se rikedomen i byarna och städerna och kom ibland på att det kunde löna sig att attackera och plundra. Rikedomen i byar och städer var ingenting jämförd med vår levnadsstandard och livet var ofta som en barnahand: Kort och smutsigt. Dessutom var det mödosamt. Och dock är allting relativt. Människor var lyckliga, livet var inte långtråkigt, det fanns ingen fritid, men man var vana att arbeta hårt och man fann trygghet i familjen och i det nära samhället. För nomaderna var städernas rikedom enorm och inte sälla oemotståndligt.

Byarna och städerna kunde inte skydda sig mot nomader eller rövare när dessa attackerade med många beväpnade män och lantbrukarna kunde inte skydda sig alls. Det behövdes en mycket större regional skyddsmakt för att lösa skyddsproblemet. Övergången till adels- och kungamakt var oundviklig. I början var den regionala adeln stark och de överregionala kungar svaga, det var en lång maktkamp, där ingen frivilligt ville ge vika. Adeln tjänade på lokal och regional nivå som skyddsmakt och hade också på inkomster från tull, när varor passerade genom deras område. Det ledde till många olika ställen för uppbörd av tull, vilket hämmade handeln.

Kungamakten behövdes inte bara för att ta bort de handelshinder som de många tullar utgjorde, utan också för att skapa ett enhetligt rättssystem. Mål och vikt var i början inte enhetligt och många försökte att dra fördel genom att fuska med mål och vikt. En kungamakt behövdes också för på överregional nivå att kunna skydda mot angrepp utifrån.

Handel var inte lätt i antiken. Nästan all handel gick via sjövägen, då det inte fanns några riktiga väger tills att romarna började bygga väger med kullersten som tolererade belastningen från hästvagnar. En mindre handelsvolym transporterades med kameler som trivdes med ökenklimat; de domesticerades för tretusen år seden och fick ekonomisk betydelse från början av det 7:e århundradet fvt. (5)

Frånsett transportproblemen som var stora fanns det ett matematiskt problem. Ännu hade man inte de hindu-arabiska siffror, som vi använder i dag. Man hade romerska siffror och de var problematiska att arbeta med. Ponera att en köpman i Rom ville köpa vin från en bonde i Dalmatien. En amfora vin kostade till exempel normalt 300 sestertier, men om man förhandlar fram ett pris på 259 sestertier per amfora och köpmannen beställer 58 amforor, vad blir då priset? Det blir då CCLIX gånger LVIII sestertier.³ Hur ska man genomföra en multiplikation med sådana siffror? Man kunde på medeltiden använda en abakus men inte i antiken, då den inte hade uppfunnits än så länge. Abakusen var bara bra för addition och subtraktion, och för stora försäljnings mängder blev det svårt och oöverskådligt. När en köpman i dag köper varor i stora mängder förväntar han sig en rabatt. Han förväntar sig till exempel en rabatt på 8 procent. Ordet procent är ett modernt ord betyder per hundrade. En köpman i antiken kunde inte säga att han önskade 8 procent rabatt. Begreppet procent fanns inte i antiken. Dessutom skulle beräkningen varit praktiskt omöjlig.

Problemet i antiken var att det inte fanns något siffor för noll. Utan siffran noll kan man inte använda siffror som platshållare i ett positionssystem för potenser av 10. Det låter komplicerad men vi vet alla att det inte är komplicerad för os att använde, då vi redan i skolan har lärt använde det system som först skulle tillkomma långt senare.

I antiken utvecklades civilisationen;⁴ den utvecklades i Mesopotamien,⁵ den utvecklades i Grekland, i Persien, dvs. dagens Iran, i Egypten, i Palestina, i Indien, i Kina och i Rom. Den antika civilisationen utvecklade dock inte en civilisation med maskiner, telefoner och datorer. Befolkningsmängden var mycket mindre än i dag, och när det var krig, var det en bråkdel så många soldater inblandade som vi har sett sedan det 19:e århundradet. Efter antiken kom medeltiden. Det gick inte längre framåt; det gick tillbaka, och det ganska mycket baklänges. Varför utvecklade den antika civilisationen sig inte vidare framåt utan någon tillbakagång? Varför gick den antika civilisationen under? Vi ska se på historien och vi ska koncentrera oss på utvecklingen av matematiken och pengaväsandet. Vi kommer se att Europa förföll samtidigt som kulturen blommade inom islam under medeltiden.

---

2 Man hade inte heller militärdiktatur, man hade kungar. Same difference.

3 I är 1, V är 5, X är 10, L är 50, C är 100 och M är 1 000. CCLIX kan också skrivas CCXXXXVIIII – men det gör inte några beräkningar lättare.

4 Ordet civilisation kommer från latin. Civis betyder stad.

5 Mesopotamien betyder på grekiska landet mellan floderna, dvs. Eufrat och Tigris.

2

TIDEN INNAN DE HINDU-ARABISKA SIFFROR

ANTIKEN OCH RATIONALISMEN

Antiken omfattar tiden före medeltiden. Det fanns kulturer på olika håll i världen, i Kina, i Indien, i Sydamerika, lite i Afrika, men för vår historia som ska visa stegen fram mot den moderna civilisationen är det kulturerna i Mellanöstern och kring Medelhavet som är viktiga.

Grekerna utvecklade matematik och filosofi, och romerna utvecklade ett sammanhängande imperium som överlevde i extrem lång tid. Matematiken var dock inte som den är i vår tid: Alla beräkningar gjordes med hjälp av geometri; att göra beräkningar med ekvationer var inte möjligt, då algebra först utvecklades i det 17:e århundradet.

Det antika Grekland anses av många som demokratins vagga, även om det antika Grekland aldrig hade demokrati som vi förstår det i vår tid. Det fanns oligarki med demokratiska inslag. (6) De grekiska filosofer skrev mycket om hyr samhället skulle eller kunde styras. (7)

De största filosoferna var Platon (428 fvt. till 384 fvt.) och Aristoteles (384 fvt. till 322 fvt.) som båda skrev om politik och om styresformer. Platon är mest känd för sin idélära. Aristoteles arbetade med logik och var den första som undersökte kausalitetsprincipen. Kausalitetsprincipen utsäger att det finns orsak och verkan. Civilisationen försvann från Europa efter Romarrikets fall år 476, men Aristoteles idéer glömdes aldrig.⁶ (8)

---

6 På 1700-talet skrev den skotske filosof David Hume om kausalitet på ett någotsånär förståeligt sätt: 1. «Orsak och verkan måste vara sammanhängande i rum och tid.»

ANTIRATIONALISMEN OCH PREDESTINATION

Varför är kausalitetsprincipen viktig? Det finns andra sätt att uppfatta världen. Igenom tiderna har det alltid funnits människor som har menat att allting var förutbestämt, predestinerad kallas det också. Eftersom allting är predestinerad är det tänkbart att någon kan bli siare och se ut i framtiden. Predestinationsläran har varit populär båda hos troende och icketroende.

Det är också möjligt att tänka att allt som händer, händer därför att Gud vill det. Om jag vill arbeta hårt för att skaffa mig materiellt välstånd, så är det Gud som får mig att arbeta hårt. Om Gud vill att jag ska bli rik, då blir jag rik. Om det är så, då kan jag tryggt vänta tills att Gud får mig att arbeta hårt. Om jag vill stjäla, mörda eller utföra terroristiska handlingar är det också Guds vilja.

Om någon hjälper mig då finns det ingen anledning att vara tacksam åt den personen, eftersom det var Gud som fick den person att hjälpa mig. Tacksamhet blir överflödig. Om någon lever på bidrag är det Guds vilja och denna person kan tacka Gud – inte skattebetalarna.

Om allting är predestinerad (förutbestämd) finns det inte heller behov att hitta lösningar på livets problem. Forskning blir överflödig.

Om allting som händer, händer på grund av Gud blir det samma konsekvenser som för predestinationsläran: Tacksamhet och forskning blir överflödiga. Det är motsatsen till rationalismen och kallas antirationalismen.

Det var förnuftet också kallad rationalismen som var i högsätet i den Aristoteles filosofi, och det var rationalismen som överlevde i den västliga världen. Hur det gick för sig ska vi följa i flera kapitel.

2. «Orsaken måste vara före effekten.»

3. «Det måste finnas en ständig förening mellan orsak och verkan. Det är främst denna egenskap, som utgör förhållandet.» Det finns dessutom tre sammankopplade kriterier som kommer från vår erfarenhet och som är «källan till de flesta av våra filosofiska resonemang»:

4. «Samma orsak ger alltid samma effekt, och samma effekt uppstår aldrig utan av samma orsak. Denna princip härleder vi från erfarenhet och är källan till de flesta av våra filosofiska resonemang.»

ROMARRIKETS EKONOMI

Den moderna världen framstod med modern vetenskap i början av 1600-talet. Samtidigt började det ekonomiska system att formas. Det var i Västeuropa som det hände. Varför i Västeuropa och varför inte i Romarriket för 2 000 år sedan? Och varför inte utanför Europa?

Romarriket var den första stora civilisationen och sträckte sig från Egypten och Iraq i öst till Spanien i väst, och från England, mitten av Tyskland och Rumänien i nord tills Sahara i syd. Medelhavet var ett hav omgiven av Romarriket och romerna kallade det Mare Nostrum, vårt hav eller även Mare Internum, det indra Havet.

Romarriket kunde inte hålla ihop och delades i år 286 i ett östligt och ett västligt rike. Det Västromerske Riket gick under i år 476, medan det Östromerska Riket fortsatte att existera och erövrades först ändgiltigt av de muslimska turkarna i år 1453.

Hur fungerade ekonomin i antiken? Många fler människor kan leva när det härskar fred. Om det ständigt är krig och det inte finns någon skyddsmakt kommer bönderna ha svårt att odla sin jord, då spannmålet och boskapen ätas upp av olika arméer. Då får också hantverkarna svåra tider och handeln minskar eller upphör helt. Skyddsmakten, dvs. staten, behöver pengar för sitt skydd, för sina soldater, och måste kräva ut skatt. Man kunde beskatta lantbruket, man kunde beskatta hantverkarna och man kunde beskatta handeln. Skatteinkomsterna från hantverk och handel var i antiken mindre än inkomsterna från lantbruket, så lantbruket bidrog mest till statens inkomster. När det var krig behövdes fler soldater än i fredstid och de kom från lantbruket och då det var färre bönder kvar för att odla jorden.

När man vann ett krig kunde man erövra nytt territorium och låta befolkningen betala tribut; man kunde också ta slaver. Man kunde även ta byte i form av ädelmetall från de besegrade, men det var engångsinkomster.

Romarriket var uppdelad i provinser och det var provinsernas guvernörer som ansvarade för att ta ut skatterna; de kunde ta in så mycket skatt som de ville, men inte så mycket att befolkningen gjorde upprör. Provinsguvernörerna skulle betala en förut bestämd summa till kejsaren i Rom, och kunde behålla det som blev över.

Det var överklassen som hade de privilegierade ämbeten och den nyförvärvade rikedomen investerades, men vad skulle man investera i? Man kunde investera i handel, transport, hantverk eller i lantbruk. Något investerades i handel men det mesta blev investerad i lantbruk, så utvecklingen gick i riktning av större lantbruk. Äganderätten var inte utvecklad till att skydda de små lantbrukare. Samhällen i antiken var inte demokratier, det var kejsaren och de mäktiga i samhället som bestämde, och föga förvånande kunde de mäktiga driva igenom en lägre beskattning för sina stora lantbruk. Statens skatteinkomster minskade, och det var bristen på pengar hos statsmakten som i slutändan blev det västromerske rikets undergång.

Varför utvecklades vetenskapen inte redan i antiken i Romarriket? Man var ju långt framme på flera områden såsom ingenjörsvetenskap och man hade lärt att försörja sina städer med vatten och avlopp. Man byggde höghus i betong. Men vidare kom man inte. Efter det västromerska rikets fall förstördes vattenförsörjningen och avloppen och städerna kunde då inte längre överleva.

Det har ofta framförts att Romarriket inte hade behov för vidare teknisk utveckling eftersom man hade arbetskraft i överskott från slaverna, men det var inte hela förklaringen.

Rationalismen var än så långe inte det enda sättet att förtolka och förstå världen. Även om man på den tiden hade önskad att utveckla vetenskapen vidare, så var det inte möjligt då de romerska siffrorna inte tillät beräkningar med multiplikation och division. Bokföring var inte heller möjlig, dels på grund av de romerska siffrorna, dels på grund av att båda papyrus och pergament var mycket dyra och var pappersframställning ännu inte uppfunnit. Bankverksamhet som är beroende av noggrann bokföring var heller inte möjlig.

TIDIG MEDELTID, ROMARRIKETS UNDERGÅNG

Imperierna i antiken var kolosser på lera fötter, de var svaga och det berodde på ekonomin, som närmast kan karakteriseras som en nollsumma-ekonomi där skatteinkomsterna sällan räckte till. I början betalade alla skatt men efter hand som ett rike blev äldre var det fler och fler som blev privilegierade och som inte betalde skatt. Det var därför bra för ekonomin om en dynamisk härskare erövrade rika landområden, då kunde man plundra och ta slaver. När riket inte längre fungerade, erövrades det av yttre fiender eller en ny härskare tog över och tog bort alla skatteprivilegier och riket kunde åter bli ekonomisk starkt.

Bankväsendet som vi förstår det i vår tid var ännu inte uppfunnit och ett stort problem var militärens betalning, då en militär som inte betalades bra inte kunde förväntas att vara solidarisk. Under en stor epidemi, den antoninska pesten, i åren 165–180 dog minst 25 procent av Romarrikets befolkning och sjukdomen⁷ dödade i vissa områden så mycket som en tredjedel av befolkningen så skatteinkomsterna minskade och armén försvagades. (9)

Den cyprianska pesten⁸ var en epidemi som ägde rum i Romarriket mellan 249 och 262. Pesten tros ha orsakat omfattande brist på arbetskraft för livsmedelsproduktion och för armén, vilket allvarligt försvagade imperiet i det 3:e århundradet. (10) Hur många som dog er okänd, det finns samtida källor som nämner att 5 000 människor dog dagligen i Rom på sjukdomens höjdpunkt. (11)

Skatteinkomsterna räckte inte längre till för att betala militären. Fram till kring år 300 var Romarriket en ostabil militärdiktatur, där härskarna dvs. kejsarna ofta dödades av andra kandidater till makten.

Det 3:e århundradets kris, även känd som militär anarki (235–284 e.Kr.), var en period då romarriket nästan kollapsade under det kombinerade trycket från barbariska invasioner och folkvandringar till det romerska territoriet, inbördeskrig, bondeuppror, politisk instabilitet (med flera personer som konkurrerade om kejsarmakten). Romarriket var beroende av (och upplevde ett växande inflytande ifrån) utländska legosoldater som kallades foederati och utländska befälhavare som nominellt arbetade för Rom men var alltmer oberoende. Riket drabbades av devalvering av valutan, och ekonomisk depression. (12)

Problemet var skatteinkomsterna. För att få stöd från regionala härskare gav kejsarna ofta privilegier till de regionala härskare och det betydde att dessa slapp att betala skatt. Romarriket var sedan den antoninska och den cyprianska