En bok om en bög

By Nalle Windahl

Nalle skriver en bok om Emil.

Emil skriver också en bok, han är en ung man med författardrömmar som hittar tretton brev och en lapp i ett lönnfack i ett skrivbord han köpt på loppis. Breven är skrivna av en man som förväntar sig att han snart ska dö. De här breven blir en vändpunkt i Emils liv och han inser att han inte har levt det liv han önskar leva och börjar en ny livsresa, sin egen livsresa.

Emils bok ger inblick i den moderna familjen, homosexualitet, personliga hemligheter och ätstörningar och om när främmande människors liv knyts samman för att spela en livsavgörande roll. Den handlar också om kärlek och vänskap. Historia och framtid. Hopp och förtvivlan.

Som en tunn röd tråd genom väven flyter musik- litteratur- och filmhistoria, fotografier, tavlor och möbler. Och om hur det egna självförtroendet kan börja gro om det plötsligt hamnar i bra grojord i rätt omgivning och med rätt stödjande element.

Nalles bok handlar ju om samma sak, eftersom det är han som skriver Emils bok också. Så man skulle kunna säga att du får två böcker i ett, vilket är en riktigt bra deal, men egentligen så är det ju bara en bok. En bok om en bög.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Dec 10, 2019
• ISBN: 9789176994832

Nalle Windahl

A swedish bloke who, for unknown reason, writes in English. This is a fourth book in the M3rqrie series. More about the author can be found at jnw.se.

Book preview

En bok om en bög

En bok om en bög

Författarens förord

Tretton Brev - En bok av Emil Wikström

Hur det började 

Söndag 12 Augusti, 2012 

Tisdag 14 Augusti, 2012 

Torsdag 16 Augusti, 2012    

Fredag 17 Augusti, 2012 

Lördag 18 Augusti, 2012 

Torsdag 23 Augusti, 2012 

Tisdag 28 Augusti, 2012 

Fredag 31 Augusti, 2012   

Första brevet - till min fru 

Lördag 1 September, 2012 

Söndag 2 September, 2012 

Tisdag 4 September, 2012 

Onsdag 5 September, 2012 

Torsdag 6 September, 2012 

Torsdag 6 September, 2012 (igen) 

Fredag 7 September, 2012 

Andra brevet - till min dotter 

Lördag 8 September, 2012 

Söndag 9 September, 2012 

Måndag 10 September, 2012 

Tisdag 11 September, 2012 

Onsdag 12 September, 2012 - morgon 

Onsdag 12 September, 2012 - kväll 

Torsdag 13 September, 2012 

Fredag 14 September, 2012 

Tredje brevet - Till min far 

Lördagen 15 September, 2012 

Söndag 16 September, 2012 

Måndag 17 September, 2012 

Tisdag 18 September, 2012 

Onsdag 19 September, 2012 

Torsdag 20 September, 2012 

Fjärde brevet - Till min mor 

Söndagen 23 September, 2012 

Måndagen 24 September, 2012 

Tisdag 25 September, 2012 

Onsdag 26 September, 2012 

Torsdag 27 September, 2012 

Fredag 28 September, 2012 

Femte brevet - till min bror 

Lördag 29 September, 2012 

Söndag 30 September, 2012 

Måndag 1 Oktober, 2012 

Onsdag 3 Oktober, 2012 

Fredag 5 Oktober, 2012 

Sjätte brevet - Till mina Svärföräldrar 

Söndag 7 Oktober, 2012 

Tisdag 9 Oktober, 2012 

Torsdag 11 Oktober, 2012 

Sjunde brevet, till min dotter på bröllopsdagen 

Lördag 13 Oktober, 2012 

Söndag 14 Oktober, 2012 

Måndag 15 Oktober, 2012 

Tisdag 16 Oktober, 2012 

Onsdag 17 Oktober, 2012 

Torsdag 18 Oktober, 2012 

Fredag 19 Oktober, 2012 

Åttonde brevet - till min dotters partner 

Lördag 20 Oktober, 2012 

Söndag 21 Oktober, 2012 

Måndag 22 Oktober, 2012 

Tisdag 23 Oktober, 2012 

Onsdag 24 Oktober, 2012 

Torsdag 25 Oktober, 2012 

Fredag 26 Oktober, 2012 

Nionde brevet - till mitt/mina barnbarn 

Lördag 27 Oktober, 2012 

Söndag 28 Oktober, 2012 

Måndag 29 Oktober, 2012 

Tisdag 30 Oktober, 2012 

Onsdag 31 Oktober, 2012 

Torsdag 1 November, 2012 

Fredag 2 November, 2012 

Tionde brevet - till Prästen inför begravningen 

Lördag 3 November, 2012 

Söndag 4 November, 2012 

Måndag 5 November, 2012 

Tisdag 6 November, 2012 

Onsdag 7 November, 2012 

Torsdag 8 November, 2012 

Fredag 9 November, 2012 

Elfte brevet - till vännerna 

Lördag 10 November, 2012 

Söndag 11 November, 2012 

Måndag 12 November, 2012 

Tisdag 13 November, 2012 

Onsdag 14 November, 2012 

Torsdag 15 November, 2012 

Fredag 16 November, 2012 

Tolfte brevet - till kollegorna 

Lördag 17 November, 2012 

Söndag 18 November, 2012 

Måndag 19 November, 2012 

Tisdag 20 November, 2012 

Onsdag 21 November, 2012 

Torsdag 22 November, 2012 

Fredag 23 November, 2012 

Lördag 24 November, 2012 

Lappen 

Trettonde brevet - till den som läser det här 

Söndag 25 November, 2012 

Måndag 26 November, 2012 

Tisdag 27 November, 2012 

Onsdag 28 November, 2012 

Torsdag 29 November, 2012 

Fredag 30 November, 2012 

Lördag 1 December, 2012 

Söndag 2 December, 2012 

Måndag 3 December, 2012 

Tisdag 4 December, 2012 

Onsdag 5 December, 2012 

Torsdag 6 December, 2012 

Fredag 7 December, 2012 

Lördag 8 December, 2012 

Söndag 9 December, 2012 

Måndag 10 December, 2012 

Tisdag 11 December, 2012 

Onsdag 12 December, 2012 

Torsdag 13 December, 2012 

Fredag 14 December, 2012 

Lördag 15 December, 2012 

Söndag 16 December, 2012 

Måndag 17 December, 2012 

Tisdag 18 December, 2012 

Onsdag 19 December, 2012 

Torsdag 20 December 

Fredag 21 December, 2012 

Lördag 22 December, 2012 

Söndag 23 December, 2012 

Måndag 24 December, 2012 

Tisdag 25 December, 2012 

Onsdag 26 December, 2012 

Torsdag 27 December, 2012 

Fredag 28 December, 2012 (Mikaels dagbok) 

Lördag 29 December, 2012 

Söndag 30 December, 2012 

Måndag 31 December, 2012 (fast egentligen Tisdag 1 Januari, 2013) 

Tisdag 1 Jan, 2013 

Onsdag 2 Jan, 2013 

Torsdag 3 Jan, 2013 

Vigselförrättarens inledande ord vid bröllopet 

Emils löfte till Mikael 

Mikaels löfte till Emil 

Walles tal på bröllopet 

Emils avslutande ord till läsaren. 

Fjortonde brevet 

Nalles avslutande ord

Impressum

En bok om en bög

En bok om en bög

Nalle Windahl 

Rev. I 

Författarens förord

Författarens förord 

Välkommen till den här resan! 

Detta är en påhittad historia. Ren fiktion. Den baserar sig självklart på egna upplevelser, delar av min egen familjestruktur, men lika mycket på åtskilliga samtal med andra, på överhörda konversationer och saker sagda till mig i förtrolig dialog. Likheter med mig, personer i min omgivning eller händelseförlopp är just bara likheter. För att skapa ett trovärdigt skelett till historien har jag fått bygga på saker jag känner till, som jag är väl bekant med. Så även om berättelsen till viss del återspeglar mitt liv och mina åsikter är det fortfarande en påhittad historia, och skall inte läsas som något annat. 

Huvudpersonen, Emil, är också påhittad, och är på inget vis en återspegling av mig själv. 

Dock står han för något som jag brinner för. Kärlek. Utveckling. Ärlighet. Sanning. 

Emil gör en resa. 

Många av oss vågar kanske inte göra vår egen resa, utan gör den resa som förväntas av oss. Den resan gör Emil i början av boken, men av olika anledningar hittar han rätt väg. Sin egen väg. Sin sanning. Sin kärlek. 

Emil är en produkt av oss alla; dig, mig, människor jag känner väl, människor jag aldrig kommer lära känna, människor jag mött, människor jag kommer möta. 

Emils resa är hans egen, men det är också din resa, och min resa. 

Lycka till på din resa! 

Väl mött! 

/Nalle 

Ps. Star Wars rules for ever! 

Pps. Det finns några spoilers här och var, så om du inte vill veta hur det går i omnämnda filmer eller böcker, se/läs dem innan du kommer så långt. Du hittar nämnda låtar, filmer och böcker på bokens hemsida: www.jnw.se/en-bok-om-en-bog/ . 

Tretton Brev - En bok av Emil Wikström

Hur det började 

Jag heter Emil Wikström. Jag har alltid drömt om att bli författare. Det här är min första och förmodligen sista bok. Jag vet nu varför jag ville skriva. Nu vet jag att jag inte behöver skrivandet längre. Nu behöver jag inte längre fylla mitt inre med något vackert jag själv skapar. Nu lever jag i det vackra. Omger mig med det goda. Har hittat min väg. 

Det här är ingen karta för dig att följa till din väg, men det är en beskrivning av min resa, som kanske kan fungera som inspiration för dig. 

Det här är min berättelse, från en oklar startpunkt till något av det starkaste och bästa jag någonsin upplevt. 

Det har jag Walle att tacka för, en man jag aldrig träffat men som påverkade mig massor med sina ärliga och enkla ord. Ord som väckte tankar i mig, som gav mig inspiration. Och mod. Om något, framför allt mod. Walles ord fick mig att tro på det goda i människor, och i mig själv. 

Jag väljer nu mina ord, kanske något kryptiskt, men jag vill inte gå händelserna i förväg. 

Det bästa sättet jag kunde forma den här boken, var att dela med mig av mina ärliga tankar, så efter det här kapitlet kommer jag inte skriva mer direkt till dig, utan du får läsa mina (ytterst lite redigerade och väl valda) dagboksinlägg och Walles brev. Anledningen till att jag valt utdrag ur min dagbok är för att jag på inget sätt kunde hitta på något som var lika ärligt som Walles brev, och vad jag än försökte skriva runt om de här breven, så bleknade det i jämförelse. I och med att det är dagboksinlägg så är språket kanske inte alltid korrekt, så det får du har överseende med. För att det ska vara så autentiskt som möjligt har jag bevarat allt som det stod. 

Allting började med att jag valt att lämna min hemstad för att åka söderöver till en liten stad vid havet i Skåne, Ängelholm. Jag hade hyrt en del i en stuga vid havet i Skälderviken. Meningen var att jag skulle komma igång med något av mina många skrivprojekt och lägga en gedigen grund att fortsätta fila på när jag kom hem. 

Det blev en hel del tänkt den sommaren, men inte mycket skrivet. Den största behållningen när jag kom hem var ett gammalt skrivbord som jag hade hittat på en loppis. Det gestaltade för mig ett löfte om storhet, ett gammalt alldagligt skrivbord, nött i kanterna, och jag såg det hemma i min lägenhet med en skrivmaskin på. I realiteten skulle det ju vara en bärbar dator, men andemeningen var en skrivmaskin. Skrivbordets själ andades författare till mig. Med ett skrivbord som det skulle jag absolut inte kunna misslyckas med att sätta mina tankar på pränt. 

Vad jag inte visste var att det skrivbordet skulle förändra mitt liv, grundligt, genom tretton brev och en lapp, skrivna av en okänd man som väntade sig att dö. 

Tack till alla som givit sitt medgivande för att jag ska kunna skriva och ge ut den här boken. 

Inte minst tack till Walle. Du förändrade mitt liv. Öppnade mina ögon. Hjälpte mig öppna mitt hjärta. Hjälpte mig hitta mig själv. 

Söndag 12 Augusti, 2012 

Det var en lång körtur hem. Men efter tre veckor borta var det väldigt skönt att komma hem. Jag är lite besviken över att jag inte fått skrivit mer. Fast det har varit skönt att komma bort från allt ett tag. Tror jag behövde det. Tänka. Har många idéer till manus. Och har filat lite på några av de idéer jag redan har. Anteckningsboken är fullklottrad. Haha. Känns nästan som skrivböckerna från skolan, skulle nästan behöva göra en karta för att kunna förstå allt som står där i, hoppas jag lyckas tyda det när jag väl kommer igång med skrivandet. 

Största behållningen från resan är nog mitt nya skrivbord. Jennifer bara skakade på huvudet när hon hjälpte mig bära upp det från bilen. Hon ser bara ett gammalt skrivbord. 

Hon ser inte dess själ. Det skulle mycket väl ha kunnat stå hemma hos Hemmingway, eller hos Shelley när hon skrev Frankenstein. Inte för att jag tror att det har gjort det, men jag inbillar mig att det skulle kunna vara så. 

Pappa ringde idag. Han undrade som vanligt om det skulle bli något av mig. Verkar inte kunna göra honom nöjd, vad jag än gör. Han är inte nöjd med mitt jobb, inte nöjd med min lön, inte nöjd med mina kompisar, inte nöjd med att jag inte har nån flickvän… Usch ja… En sak i taget…. Tur jag har Jennifer i alla fall… Hon tycker inte jag ska bry mig om vad pappa säger. Och hon har ju rätt, det är ju jag som ska leva mitt liv, inte han. Är han missnöjd med sina val så får det stå för honom. Jag måste följa mina drömmar. Och det gör jag nu. Skrivbordet står på plats vid fönstret. 

Strax dags för en kopp te och premiärskrivningen. Vet inte vad jag ska börja med. Tror jag ger mig i kast med den där idén om platsen för alla borttappade saker. Dit man bara kan hitta om man har gått vilse. Skulle vara kul att hitta dit och träffa dem, Bill och Will. Asociala bröder som håller reda på alla saker som folk har tappat bort. Har en bra känsla om den berättelsen… Eller också får jag skriva om socitetstjejen. Hon som är styrd av sina föräldrar in i liv där hon ska uppfylla allas förväntningar. Ja, får se vad det blir. 

När jag kom hem letade jag fram Michael Jacksons gamla Bad skiva. Satt och tänkte på den i bilen på vägen hem, så det var skönt att kunna dra igång den i högtalarna. Stackars grannar måste ha varit överlycklig för att jag äntligen kom hem! 

Dagens låt blir nog The Way you make me feel - Michael Jackson från plattan Bad. 

Tisdag 14 Augusti, 2012 

Jennifer var här på middag idag, hade inte orkat laga nån mat, så vi plockade hem kinamat. Satt och snackade som vanligt. 

Hon gillade min placering av skrivbordet. Men som vanligt ska hon vara ett smartass (och jag älskar henne för det). Tyckte det var underligt att jag hade pennor i lådan till höger, borde antingen ha dem till vänster eller i mitten eftersom jag är vänsterhänt. Hon har så klart rätt, men orka-borka, inte ikväll i alla fall. 

Nu har mamma också börjat. Säger att hon inte kan vänta hur länge som helst på att få barnbarn… Skulle de kanske tänkt på tidigare då, kanske skaffat fler ungar, fall i fall….. Tja, en sak i taget, den dagen den sorgen. För inte tror jag det blir glädjen i alla fall. 

Det blev socitetstjejen som vann över Bill och Will. funderade länge på vilket spår jag skulle välja, men på sätt och vis har jag mer att gå på när det gäller socitetstjejen. Har en plan för henne, stackaren. Så strikt hållen av sina föräldrar. De har en plan för hela hennes liv. Deras umgängeskrets har förväntningar på hur hennes liv ska vara. Hela omgivningen samverkar för att hon ska bli så som de vill, och aktivt jobba bort det hon vill. 

Undrar om jag en dag tittar tillbaka på de här dagbokssidorna och tänker att ja, det var då jag skrev den berättelsen, tänk att den skulle sälja världen över. 

Dagens låt blev AC/DC - Thunderstruck, från The Razor’s Edge. Det var riktigt länge sen jag lyssnade på rock överhuvudtaget. Skönt att kunna damma av lite ibland. 

Torsdag 16 Augusti, 2012    

Träffade Mikael på gymmet idag. Helt otippat. Han hade tydligen börjat träna när jag åkte iväg på semester. Frågan är, visste han att jag tränar där, eller råkade det bara bli så? Valde han i så fall att börja när jag var borta, eller det visste han kanske inte? Gick dit och tittade efter mig? 

Önsketänkande kanske. Mikael. Ja, vem vet, en dag… kanske… 

Tog ner alla tavlor hemma idag också, kastade ut alla utom några få. 

*Andy Warhols porträtt av Michael Jackson; kan inte kasta ut husguden. 

*Pablo Picasso - Femme; svartvit, 4 sträck, hur kan det ens vara konst? Men fin är den! 

*Claude Monet - Buketten av solrosor; min favoritblomma och en härlig tavla. 

*JMW Turner - Kämpande Temeraire (Tror hela namnet är The Fighting Temeraire tugged to her last berth to be broken up); en fantastisk tavla av ett skepp i en storm, det finns ett sånt djup i tavlan (säkert i havet i tavlan också). 

*August Rodin - Minerva; den har också något vackert över sig, svårt att sätta fingret på det, men den vill jag heller inte göra mig av med. 

*Sist men inte minst min svart schackhäst. Signerad med något som ser ut som 303, har ingen aning om vad det betyder eller var den kommer ifrån, men den är så spartanskt vacker, precis som Femme. 

Det blev lite tomt på väggarna, i mitt tycke, men nu är jag van vid att ha närmare 20 tavlor istället för de sex som blev kvar. Alla de andra åkte upp på vinden. Jag kan ångra mig angående Picassos tre kvinnor, får se. Får försöka hitta något nytt sen. Eller så försöker jag hålla mig i skinnet och låter bli att köpa på mig massa grejer. 

Dagens låt blev Freddie Mercury - Living on my own från Mr Bad Guy plattan. Tror nästan jag föredrar den här versionen framför Julian Raymonds mix. 

Fredag 17 Augusti, 2012 

Idag hittade vi tolv brev i en dold låda i skrivbordet. Jennifer skrattade bara åt mig när hon kom och sa att jag aldrig får tummarna ur att göra något, och så började hon tömma lådan med pennor för att flytta över alla block och papper från vänstra lådan. Visade sig att den inte gick att stänga. Den lådan är lite grundare än de andra två. Längst bak var ett litet snitt i botten, och den lät ihålig, så vi bände upp den, satt som berget, där under i ett lönnfack låg en massa brev. Vet inte vad jag ska göra med dem. Känns lite olustigt att bara sprätta upp dem och läsa. De är adresserade till en massa olika: till min fru, till min far, till min dotter, till min mor, till min bror, till mina svärföräldrar, till min dotter på bröllopsdagen, till min dotters partner, till mitt/mina barnbarn, till Prästen inför begravning, till vännerna och till kollegorna. 

Ska ringa till loppisen i morgon och höra om de vet var skrivbordet kom ifrån, se om man kan hitta den som skrivit breven. 

De ser inte jättegamla ut, men lite gulnade i kuverten. Handstilen känns inte jättegammal heller. 

Skulle gissa att de är max tio år gamla. 

Jennifer ville läsa dem allihop på en gång, men jag känner mig inte helt trygg med det. 

Inte för att jag tror det är brottsligt, tror inte de är skyddade av postlagen förrän det står en adressat (som går att identifiera) och porto på. Tror inte det klassas som brev innan dess. Här är inga frimärken, och ingen tydlig mottagare. Eller ja, inte tydlig för mig i alla fall, säkert tydlig för den som skrev dem. 

Känns som nån förberedde de här breven innan han dog. Skulle kännas bra att få lämna dem till de som ska ha dem. 

Vilken chock. Tänk att ha en man eller pappa eller what ever, som dött för några år sen och plötsligt få brev från honom. 

Får se vad de vet på loppisen i morgon. 

Berättade för Jennifer om socitetstjejen idag. Hon gillade min idé att skriva med en dold plott som i filmen Sjätte sinnet. Men hon undrade varför jag alltid valde att skriva om så svåra grejer, eftersom jag sällan skriver klart det jag påbörjat. Som vanligt har hon kanske rätt, på något undermedvetet plan är det kanske så, men HA! Tji får hon, för nu är det inte något jag ska stoppa undan halvfärdigt i byrålådan, nu skriver jag, liten bit varje dag. Och det känns bra. Känns riktigt befriande. In your face pappa, du som inte tror att det kommer bli något av mitt författarskap! 

Dagens låt blev Phil Collins Another day in paradise. Vilken låt. Och vilken kille Phil är. Spelar trummor och sjunger. Snacka om simultanförmåga! Själv kan jag knappt gå och tugga tuggummi samtidigt. Nu blir det en bit Valrhona och lite te och fortsatt skrivande! Åh - choklad, du gudomliga skapelse. Ett bönsvar! Haha! 

Lördag 18 Augusti, 2012 

Ringde loppisen idag, de hade ingen aning om var skrivbordet hade kommit ifrån, men sa att jag skulle maila en bild till dem så skulle de fråga runt. 

Funderade på att ringa å fråga Mikael om han kunde ta en bild på skrivbordet. Vet att han pysslar med foto och att han ofta tittar på olika kameror. Har sett det när jag har råkat gå förbi hans plats. Men jag vågade inte, dessutom skulle han nog bara skratta åt mig å undra varför jag inte använde mobilkameran, så det var det jag gjorde. 

Loppisen lovade höra av sig under veckan om de hittade någon som visste var skrivbordet kom ifrån. 

Har svårt att släppa det här med breven, vill verkligen att de ska komma fram till rätta personerna. 

Undrar vilka de är, undrar vad som står i breven... Jennifer tycker fortfarande att vi ska öppna dem å läsa, men jag är tveksam... Hoppas de återkommer med positivt besked. 

Dagens låt blev Michael Jacksons Beat it, från Thriller plattan. 

Tänk om jag en dag skulle kunna få råd att köpa en ELP LT-2XNP, den vinylspelaren som läser av med laser istället för mekanisk nål, och köpa hela samlingen på vinyl istället för cd. Kanske får börja spela på lotto. 

Torsdag 23 Augusti, 2012 

Sprang på Mikael på gymmet idag. Han hälsade! Känns märkligt att se honom där. Har ju bara sett honom på jobbet innan. Underligt hur en person som finns i ett sammanhang som plötsligt dyker upp i ett annat sammanhang blir mer verklig. Från att bara vara nån på en annan avdelning är han nu en på jobbet och en på gymmet. Måste erkänna att jag blir mer nyfiken på honom. 

På tal om nyfiken, har inte hört något mer från loppisen än. Hoppas de hittar något, skulle vara skönt att få lämna tillbaka breven till familjen. Familjen ja, Jennifer... 

Funderar på att sätta mig ner och prata med henne. Berätta. Men jag vet inte riktigt hur hon skulle ta det. Ibland undrar jag om hon vill vara något mer än bara vänner. Vill på inget sätt förlora henne som vän, så det känns tryggast att inte berätta, samtidigt som det känns svårt att dölja, inte vara helt ärlig och öppen. Öppen… öppna… haha, temat för dagen verkar vara associationer Jennifer ringde rätt sent igår kväll, så vi snackade en stund innan jag skulle gå å lägga mig, vi dealade lite. Har vi inte hört något från loppisen till den 1:a September så öppnar vi ett brev, se om vi kan hitta någon ledtråd som gör att vi kan återlämna breven. 

Tillbakahopp. Jennifer. Undrar när rätt tillfälle är för att sätta sig ner och prata. En del av mig brinner för att berätta, en annan del av mig är rädd för vad som kan komma att hända. Fortsätter det vara vi, fast närmare, eller stöter hon bort mig? Vi har varit vänner länge nu… pallar vår vänskap för det? Vad händer om den inte gör det? Jag vill inte förlora henne! 

Nu hoppar jag igen, haha,