Bessie - Ett sjöodjur har landat

By Kikki Sandström

Juninatten har varit ljum och ljus, precis som den brukar vara i Norra Landet. Morgonen närmade sig och det var inte vilken morgon som helst. Det var morgonen på en alldeles särskild dag när det hände särskilda saker, ja då inget var som det brukade vara alla andra dagar. Det var morgonen efter natten då sjöodjuret Bessie hade landat i trädgårdsdammen.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Nov 6, 2018
• ISBN: 9789178517169

Kikki Sandström

Kikki Sandström är uppvuxen i Boden och har närapå fått sagorna med modersmjölken. Att få lyssna på sagor och skapa egna bilder ur berättelserna har betytt mycket för hennes egen fantasiutveckling. Redan under grundskoletiden var Kikki mycket intresserad av eget skrivande. Därefter tog andra intressen överhanden och det dröjde nästan 50 år innan intresset för att nedteckna berättelser återuppstod. Boken om det flygande sjöodjuret Bessie är Kikkis andra barnbok.

Book preview

11

KAPITEL 1

Juninatten hade varit ljum och ljus, precis som den brukar vara i Norra Landet. Morgonen närmade sig och det var inte vilken morgon som helst. Det var morgonen på en alldeles särskild dag när det hände särskilda saker, ja då inget var som det brukade vara alla andra dagar…

Det var en vacker sommarmorgon och alla småfåglar, hackspettar, ekorrar och igelkottar höll som vanligt till på Restaurang Pilen invid dammen i trädgården. Det var frukosttid och alla var jättehungriga.

Hackspettarna Knacke och Tjacke kivades som vanligt om maten helt i onödan, eftersom Knacke gillade nötter bäst och Tjacke alltid käkade solrosfrön eller talgbollar. Ekorrarna Ruffe, Tuffe och Nikolina smaskade och åt nötter, men solrosfrön gillade de också. Småfåglarna med Putte och Pipen i spetsen, åt av allt som fanns under muntert kvittrande. Nåja, lite kivades de också om det blev för trångt, men bara lite. Igelkottarna Sam, Svante, Matilda och Maja, som förstås åt sin frukost nere på gräset hade en helt egen meny. De åt torkat oxkött plus kyckling och njöt i fulla drag. För det mesta höll de sams, men lite vresigt puttrade hördes då och då från Sam och Svante, när den ene kom för nära just den matbit som den andre tänkte smaska i sig. Ibland knuffades de, men det ville ingen av dem erkänna. Igelkottsflickorna däremot, de hade så mycket att prata om att de pratade med mat i munnen. Vilket bordsskick alltså! Men å andra sidan var bordsskick inte så viktigt i igelkottarnas värld.

Allting var alltså i stort sett frid och fröjd, ja förutom lite småkivande emellanåt. Precis som det brukade vara alla