Har elektronen en inre struktur?: nya teorier och insikter kan ge svaret

By Åke Hedberg

Ur innehållet.

Människan har i alla tider försökt förstå och filosoferat över hur världen egentligen är uppbyggd och fungerar.

Kaosteorin, som är den viktigaste av nya teoribildningar under senare delen av 1900-talet, har tyvärr inte kunnat integreras i den moderna fysiken.Trots ihärdiga försök an många fysiker och matematiker.

Matematikens diktatur. Diktator Matematik tycks sakna förmåga att uttrycka annat än mekaniska ting och processer. Att behandla världen som om den enbart har en mekanisk sida binder den också till ett slags evighetstänkande, till att den till sin natur är Absolut, dvs ett religiöst tänkande.

Fysiken och kosmologin Hela den moderna fysikens projekt kom att spåra ur under 1920-talet. Då man inte snabbt nog kunde få en klar bild av hur ljuset och en ljusfoton fungerade övergav man tanken på förståelse för att med Niels Bohr och Heisenberg i spetsen införa metafysiska element i fysiken.

Den nya naturliga partikelteorin och byggstenarna. Allt behov av kvarkar och gluoner (klisterpartiklar) försvinner med den nya partikelteorin medan många andra inte alls visar sig vara fundamentala utan är sammansättningar av fotoner och neutriner. Detta gäller t.ex. elektronen och protonen.

En metod ges att slå sönder och klyva elektronen?
Något för CERN att pröva?

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Oct 23, 2017
• ISBN: 9789177850465

Åke Hedberg

Pensionerad kemiingenjör och industrimekaniker, men främst självlärd inom filosofi, partikelfysik och kosmologi.

Book preview

Ur innehållet:

Kaosteorinär den viktigaste av nya teoribildningar under senare delen av 1900-talet

Emergensär sådana processer där ett komplext mönster formas

Naturfilosofin.Människan har i alla tider försökt förstå och filosoferat över hur världen egentligen är uppbyggd och fungerar.

Matematikens diktatur.Diktator Matematik tycks sakna förmåga att uttrycka annat än mekaniska ting. Att behandla världen som om den enbart har en mekanisk sida binder den också till ett evighetstänkande, till att den till sin natur är Absolut, dvs ett religiöst tänkande.

Fysiken och kosmologinHela den moderna fysikens projekt kom att spåra ur under 1920-talet. Då man inte snabbt nog kunde få en klar bild av hur ljuset och en ljusfoton fungerade övergav man tanken på förståelse för att med Niels Bohr och Heisenberg i spetsen införa metafysiska element i fysiken.

Den nya naturliga partikelteorin – och byggstenarna. Allt behov av kvarkar och gluoner (klisterpartiklar) försvinner med den nya partikelteorin medan många andra inte alls visar sig vara fundamentala utan är sammansättningar av fotoner och neutriner. Detta gäller t.ex. elektronen och protonen.

Den första observationen av en neutrino i en bubbelkammare (1970). En neutrino kommer från vänster, träffar en proton, och tre laddade partiklar lämnar spår. En myon uppstår och lämnar det långa spåret till det övre hörnet; protonen lämnar det korta spåret snett uppåt; det tredje spåret är en pion. (Wikipedia)

Eftersom kvarkar endast är en produkt av kvasifilosofi kommer vi aldrig att få se sådana här spår efter dem.

En metod ges att slå sönder och klyva elektronen? Något för CERN att pröva?

Se rörliga bilder på:

YouTube

https://www.youtube.com/channel/UCW4mLioxhCm4GHj4T0ZMsRA

Har elektronen en inre struktur?

– nya teorier och insikter kan ge svaret

***

Elektronen är förmodligen den mest kända av fysikens alla partiklar och den mest undersökta. Den var därtill den första av det slaget som upptäcktes. Om detta och mycket annat om elektronen skriver Wikipedia¹:

1897 upptäckte J J Thomson att elektronen var en subatomär partikel när han studerade katodstrålar. Om man antog att strålarnas partiklar hade samma laddning som mono-valenta joner, visade avlänkningen i ett magnetfält att dess massa var ungefär 2 000 gånger mindre än väteatomens. I samma tid visade Pieter Zeeman och Hendrik Lorentz att partiklar med samma e/m-förhållande kunde förklara Zeemaneffekt i atomspektrum.

I början trodde flera forskare – bland dem Thomson – att elektronens massa endast var en effekt av dess elektrostatiska energi. Genom att likställa coulombenergi och massa får man den klassiska elektronradien, som är lika med spridningslängden för Thomsonspridning, ungefär 10-15 m. Enligt kvantelektrodynamik är dock elektronen en punktpartikel.

2008 lyckades forskare för första gången filma en elektron.

//…//Elektroner i en atom kretsar kring atomkärnan. Elektronerna har vissa bestämda energivärden, ju mer energi en elektron har desto längre bort från kärnan med de positivt laddade protonerna befinner den sig. De elektroner som har samma energivärde befinner sig på samma energinivå, så kallade skal, i atomen.

Om en elektron tillförs extra energi hoppar den ett skal utåt, atomen är då exciterad. Det finns en maxgräns för hur mycket energi en elektron kan tillföras och ändå vara en del av en atom. Tillförs en elektron mer energi än maxgränsen så frigör den sig från atomen, varvid atomen blir en positivt laddad jon.

//…//Elektricitet, som ofta benämns elektrisk ström, orsakas av att laddade partiklar rör sig under inflytande av ett yttre elektriskt fält. Vanligen är de laddade partiklarna fria elektroner i en elektrisk ledare. Strömstyrka kan mätas med en galvanometer (amperemeter).

I denna essä ska vi i första hand inrikta oss på frågan om elektronen har en tydlig struktur. Eller om det som sägs ovan i citatet från Wikipedia gäller, alltså: Enligt kvantelektrodynamik är dock elektronen en punktpartikel.

Eller om det som följer i denna essä gäller. Sedan kanske de övriga frågorna om dess storlek, massa, laddning mm komma. Ty om elektronen verkligen har formen av en punkt kan redan här en lång rad av frågor ställas. En punkt måste ju betyda att intet mer kan sägas om en sådan partikel, den kan då inte ha något inre, inte ha någon utsträckning eller någon annan egenskap än vad som karakteriserar en punkt. Den har med andra ord ingen annan karaktär än att vara en punkt. Vi kan inte veta någonting om vad som som konstituerar egenskaper som massa eller laddning, exempelvis. Elektronen blir en slags gudom varom intet kan sägas utöver dess gudomliga egenskaper att vara allsmäktig och fullkomlig, utan fläckar eller brister.

—

Låt oss följa ett forum² i fysik som just diskuterar frågan huruvida elektronen har en struktur. (Min övers fr. engelska). Tidpunkten är januari 2009.

Qubix frågar:

Har en elektron har en intern struktur?

Ok, jag vet att denna fråga är mycket gammal, och den har troligen besvarats vid det här laget, men om elektronen inte har en intern struktur (som protonen till exempel), hur upprätthåller den sig som en enhet? Varför upplöses den inte?