Så här blir du MILJONÄR och FRI: Vägen till ökad rikedom och frihet

By Christoffer Samuelsson

Går det att bli rik? Ja, alla kan bli rika, även om det kräver insatser och uppoffringar. Det går inte att förbli passiv. Men vad ligger bakom finansiell frihet och vilka steg behöver du ta för att nå dit? Och varför skall du bli rik?

Detta är en bok som handlar om ekonomisk framgång, men det är mer än så. Den tar inte bara upp hur du rent praktiskt går tillväga, utan behandlar lika mycket psykologin bakom ekonomisk framgång och de bakomliggande faktorer som har betydelse för hur framgångsrik du blir och varför vanligt folk misslyckas eller inte ens tror det är möjligt att bli rik.

Ekonomisk framgång handlar inte bara om vad du skall investera i eller hur du gör det. Det handlar lika mycket om dig själv. Din attityd till pengar och vad som är möjligt, men också tron på dig själv och hur du tänker, känner och agerar, kommer att påverka hur rik du blir. Vid sidan av teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet har ditt psyke en lika stor del av din framgång.

Detta är inte en bok om snabba cash eller hur du fort blir rik. Det är en bok om hur du steg för steg kan bygga upp ett friare liv genom investeringar - hur du kan få dina pengar att arbeta för dig istället för att du skall arbeta för pengar.

Författaren har själv lång erfarenhet av investeringar och är idag ekonomiskt oberoende, något som uppnåtts genom en hög sparkvot, låga utgifter och en hög avkastning på olika investeringar och tillgångsslag.

• Language: Svenska
• Publisher: Segundo
• Release date: May 17, 2023
• ISBN: 9789152764817

Christoffer Samuelsson

Författaren har själv lång erfarenhet av investeringar och är idag ekonomiskt oberoende, något som uppnåtts genom en hög sparkvot, låga utgifter och en hög avkastning på olika investeringar och tillgångsslag.

Book preview

1. Miljonär och fri

Så här började det

Under min förra yrkeskarriär för ca 20 år sedan väcktes långsamt ett intresse för ekonomi och investering. Eller skall jag kanske säga utvecklades och renodlades? Ett visst intresse fanns nämligen redan i 10-årsåldern, då jag läste Göteborgs-Postens börssidor och drömde om framtida rikedom. Men det var inte förrän jag började jobba efter min första utbildning som intresset på allvar började ta form och få strukturen av ett mer seriöst intresse.

Anledningen till detta var min dåliga ekonomi. Att den var dålig berodde absolut inte på något slösaktigt leverne, utan helt och hållet på mitt yrkesval och den arbetssituation jag hade. Lönen var låg, trots 6 års heltidsstudier vid universitet. Det ständiga kringflackandet för att överhuvudtaget få tag i ett arbete, innebar så gott som alltid veckopendling och dubbla bostäder som ytterligare tärde på den begränsade hushållsekonomin. Den osäkra arbetsmarknaden med visstidsanställningar och återkommande perioder med arbetslöshet, innebar en osäkerhet som omöjliggjorde en uthyrning av den fasta bostaden. Sambons behov av en bostad hindrade förstås också detta, eftersom hon hade sitt arbete och inte kunde flytta omkring med mig kors och tvärs över landet från norr till söder.

Man skulle kunna tro att universitetsstudier per automatik innebar en hög lön, men det är – ännu idag – många som kan vittna om att så inte är fallet. Självklart kan lönen vara bra efter en högskole- eller universitetsexamen, men höga studieskulder sänker den disponibla inkomsten till nivåer som många gånger ligger lägre än för de utan examen. Beräkningar har visat att det är få utbildningar som lönar sig om man tittar på den samlade lönen under en livstid. Mitt yrke var ett låglöneyrke, åtminstone under den period jag var verksam 19982006. Med väl tilltagna studieskulder handlade utbildningen alltså knappast om en investering från min sida. Nyckelbegrepp i detta sammanhang borde ha varit kunskap och planering, något som jag under det tidiga 90-talet saknade vad gällde min utbildning och framtid. Istället präglades nog yrkesvalet mer av idealism och en dröm om att få syssla med något jag brann för.

Jag ångrar idag inte mitt dåvarande yrkesval. Ingen kunskap eller erfarenhet är förkastlig. Livets skola är alltid lärorik, och mina närmaste vänner idag kan spåras tillbaka till studietiden drygt 20-25 år bakåt i tiden. Jag hade även mycket intressanta och spännande år inom den aktuella branschen. Men så här i efterhand kan jag konstatera att det åtminstone inte hade varit någon nackdel att redan tidigare i livet fått möjligheten eller förvärvat intresset att ta kontrollen över och utveckla min livssituation.

Istället för att klaga på den dåliga lönen, de dåliga anställningsvillkoren och den begränsade arbetsmarknaden och anpassa mig efter den, började jag ganska tidigt fundera över alternativa lösningar för att expandera mitt ekonomiska utrymme. Funderingarna kretsade kring allt från aktier och köp av hyresfastigheter till att köpa och sälja antikviteter eller byta yrke. De flesta idéer jag förde upp på agendan tyckes dock begränsade av det faktum att jag aldrig lyckades generera något överskott i ekonomin, och därmed inte kunde erhålla något startkapital. I den mån jag någon gång under de här åren lyckade lägga undan några pengar, rycktes dessa alltid bort av någon oförutsedd utgift. Men det viktiga här var trots allt att jag började tänka. Jag började vidga mina perspektiv och fundera över lösningar på mina ekonomiska problem istället för att se de ekonomiska ramarna som en begränsning. Man har ju två val i denna fråga. Antingen minskar man utgifterna (vilket för min del var omöjligt eftersom jag redan levde på marginalen), eller så ökar man intäkterna.

Resultatet av mina funderingar skulle dock dröja några år. Sätten att öka sitt ekonomiska utrymme är många och i mitt fall var det första steget att än en gång sätta mig i skolbänken för så småningom byta yrkesinriktning. Det blev ytterligare 5 år vid universitetet och ännu en examen. Jag är fullt medveten om att inte alla vare sig kan eller vill kopiera denna tvärvändning i yrkeslivet, men jag vill ändå påstå att mitt vägval kan tjäna som exempel på att det inte är för sent att förändra sin situation, trots att man börjar närma sig 40 år, som jag var då. Min omskolning innebar återigen en ekonomisk prövning, faktiskt den största under mitt vuxna liv, eftersom vi på en enda normalinkomst (min sambos) skulle klara ett hushåll med två vuxna, två barn och ett tredje på väg, villa och bil. Vi hade kunnat flytta till något mindre eller sälja bilen, men vi valde att ha kvar detta och istället ställa in biobesök, restaurangbesök och semestrar och endast använda våra pengar till det barnen behövde och till det allra nödvändigaste.

Studietiden är nu klar sedan länge och vi har under mer än tio år haft två löner att leva på. Att byta yrke var dock bara ett steg på vägen mot ekonomisk framgång. Jag har valt fler vägar än så, såsom investeringar på börsen och företagande. Vägarna är många, stigarna ännu fler. Genom ytterligare ekonomisk förkovring under de senaste åren har min förståelse för livets möjligheter ökat. Insikten om att vägen till ekonomisk rikedom i slutändan endast begränsas av min egen inställning och mina egna ramar, har mer än en gång bekräftats.

Vägen till rikedom och frihet

Den här boken handlar om varför du skall bli rik, och hur du blir det. Den gäller i grunden för alla typer av investeringar, men fokus kommer i första hand att vara på aktier, eftersom det är det enklaste och mest lättillgängliga sättet att inleda sin resa mot ekonomisk frihet. Aktier innebär också en möjlighet att börja med ett litet startkapital, och i viss mån även med begränsad kunskap, till skillnad från exempelvis fastigheter eller företag som för de flesta torde kräva lite mer. Om inte annat så är aktier en bra start för att träna sitt ekonomiska sinne, men det finns förstås inget som hindrar att du också använder dig andra typer av investeringar, även om det i första hand bör ses som något för den mer erfarne.

Ambitionen har inte varit att täcka alla delar av fenomenen sparande och investering, men att med en tillräcklig bredd kombinerad med en del exempel visa vägen mot en bättre ekonomi och ökad frihet. Det här är en bok som förklarar varför det är så viktigt att öka sin ekonomiska motståndskraft och hur väl integrerat det arbetet är med ditt psyke, ditt sätt att se på saker och ting och vilka aktiva val du gör.

Det går inte fort att bli miljonär och vägen dit kommer att kräva både tid, engagemang och kunskap. Men likväl som du redan nu (förmodligen) lägger det mesta av ditt vardagliga fokus på ditt arbete och bränner det mesta av din energi genom att springa runt i ekorrhjulet, så går det att genom lika delar vilja, beslutsamhet och mod att bestämma sig och skifta målet för sin livsresa.

Att bli rik och ta ansvar för sitt liv är inte samma som att tacka nej till trygghet och förmåner från arbetsgivare eller stat och kommun. Tvärtom är det att tacka ja till att själv sätta sig vid rodret och styra livsskutan till vatten där man inte är beroende av någon som kan ledsaga eller stötta så fort det blåser lite kuling. I grunden handlar det inte om att bli rik för rikedomens egen skull, utan för att kunna äga sin tid och bli fri.

För att bli rik, eller åtminstone nå en högre grad av finansiell eller ekonomisk frihet, behöver du göra följande:

förstå att det går att bli rik (kapitel 2)

bestämma dig för varför du skall bli det (kapitel 3)

ändra ditt sätt att se på pengar, rikedom och framgång, men också dig själv och din omgivning (kapitel 4)

lägga grunderna för ditt sparande (kapitel 5)

skapa ett överskott (kapitel 6)

investera ditt överskott (kapitel 7)

få ditt kapital att växa fortare (kapitel 8)

Min förhoppning är att denna bok skall ge dig ett nytt perspektiv på ekonomisk framgång. Jag vill också ge dig några konkreta exempel på hur du kan lyckas. Jag kommer dock inte att ge alltför många detaljer och tips, eftersom det skulle motverka bokens huvudsyfte, nämligen att få dig att tänka fritt och ta kontrollen över ditt eget liv.

Lycka till på din resa, som jag hoppas kommer att ge dig mycket längs vägen i form av kunskap och insikter, men även glädje och spänning.

Christoffer Samuelsson, sydvästra Sverige, april 2023.

Förklaringar

Rik: att ha ett ekonomiskt överskott som kan investeras och ge avkastning.

Fattig: att vara utan ekonomsikt överskott och vanligen ha en hög skuldsättning.

Spara: i de flesta sammanhang i denna bok liktydigt med att investera, även om det egentligen är två helt skilda saker.

DEL 1

2. Det går att bli rik

Vad väntar du på?

Ditt liv ligger i dina egna händer. Du kanske tvivlar på det, men det är faktiskt sant. Inte alla har förmånen att vara friska, ha ett jobb och en bostad och därmed en bra utgångspunkt för ett liv med dörrar på vid gavel. Men för de allra flesta finns fakiskt chansen för en tillvaro precis så som man vill ha den. Bara man vågar ta steget att själv ta makten över sitt liv. Så länge man är tillräckligt kapabel att tänka, och göra verklighet av sina tankar, finns det nämligen väldigt få hinder för att nå framgång.

Det finns en enorm kista av pengar där ute. Miljarder kronor flödar genom olika transaktionssystem varje dag. För den som är intresserad finns möjligheten att gripa tag i en del av detta flöde och göra det till en egen, privat förmögenhet. Andra människor arbetar aktivt för att fånga en del av detta flöde. Varför skulle inte du kunna få ta del av detta? Vad hindrar dig från att göra detsamma? Om du vill göra något åt din situation måste du ta till dig ett av de viktigaste budskapen, nämligen att det i grunden bara är din attityd, dina föreställningar, din vilja och din kunskap som hindrar dig!

Vägen till ekonomisk framgång är bred och tillgänglig för alla. För att hitta dit behöver du en karta som visar möjliga färdvägar (inklusive de mindre bra, som att köpa andelar i dyra fonder, eller köpa lotter), men också en kompass som kan ta ut riktningen så att du snabbare hittar dit du vill komma (såsom att investera i tid, grundläggande ekonomisk skolning, köpa aktier och använda hävstänger). Men som med allt annat du vill nå, krävs det att du bestämmer dig. Svårare än så är det egentligen inte. Genom att fatta beslutet att göra något åt din ekonomiska situation, och fokusera på målet genom att använda tankens kraft och utnyttja de lärdomar du kommer att få från den här boken, kommer du att ha lättare att bryta invanda mönster, skilja dig från mängden och nå framgång. Du kommer att få se hur enkelt det är att nå dina drömmars mål.

Vissa människor vinner på spel, men för den övervägande majoriteten är inte detta något att räkna med. För den som ändå lyckas kamma hem storvinsten, väntar oftast fattigdomen om hörnet, eftersom det inte finns någon kunskap om hur vinsten skall förvaltas. Slösas den inte bort på onödig konsumtion, så förbrukas den på grund av dålig rådgivning. Den skara av idrottsstjärnor som förlorat alla sina miljoner några år efter att de avslutat sin karriär kan vittna om detta, liksom de människor som haft turen att se ett aktietips utvecklas spikrakt uppåt för att sedan dala rakt ned eftersom de inte haft modet att sälja i tid. För de som inte vill slösa sina pengar på lotterier och tävlingar – eller som gör det men aldrig vinner något – eller lyssnar till heta aktietips från självutnämnda förståsigpåare, återstår att själva ta kontrollen över sin situation.

Du kanske inte alls är intresserad av att så snabbt som möjligt skaffa dig ofantliga rikedomar, men det är å andra sidan inte heller det handlar om. Istället handlar det om att ta kontrollen över sin finansiella framtid. För om du tar kontroll över dina pengar, tar du samtidigt kontroll över ditt liv.

Ekonomi – en privatsak?

Pengar har en särskild plats i folks medvetande. Det är något man behöver, men som man sällan pratar om. I det här landet råder det näst intill tabu att beröra ämnet. Särskilt påtagligt blir detta när det handlar om inkomst. Få saker är nämligen så känsliga som vilken lön man har. Det är nästan lättare att fråga människor om deras relationer, eller till och med deras sexliv, än om lönen. I min bekantskapskrets är det bara de närmaste vännerna man kan fråga hur mycket de tjänar, men svaret sitter många gånger långt inne. Blir man inte förnärmad av den konkreta frågan hur mycket tjänar du?, så blir man åtminstone förvånad att den ställs. Antagligen kliver man över tröskeln till det mest privata genom att fråga på det viset. Vad beror det på? Förmodligen har det att göra med hur vi ser på oss själva och vårt arbete. Det är som om både arbetet och den egna personen värderas genom lönen. Som om lönen är ett mått på ens duglighet, ens ambition och intellekt.

Men riktigt så enkelt är det ju inte. En människas värde ligger varken i hur stort eller litet lönekuvert vi har, eller hur vi väljer att spendera den summa som finns i det. Vi har alla våra orsaker till att vi lever som vi gör. Det finns inget som är rätt eller fel. En del tycker att pengar skall rulla, medan andra gärna bygger upp en buffert. Vad som är rätt för en person, kan vara helt fel för en annan. Var och en bestämmer över sin tillvaro. Men så länge vi inte talar mer öppet om pengar och pengars värde, så kommer ämnet att fortsätta vara tabu, och i sin tur göra det svårare för de alltför många människor som sitter fast i ekorrhjulet eller helt enkelt bara har mycket små ekonomiska möjligheter. Istället borde vi glänta lite på dörren och bjuda in till resonemang och diskussion kring pengar och hur vi förhåller oss till dem. Genom det kan vi lära oss att se på saker från olika synvinklar och få inspiration till egna och bättre ekonomiska beslut. Tack och lov har det de senaste åren hänt lite när det gäller detta. Tidningar skriver återkommande om den i Sverige relativt nya företeelsen FIRE (Financial Independence and Retire Early – ett begrepp som myntades av de kanadensiske bloggaren Mr. Money Mustache, eller Peter Adeney som han egentligen heter) och man ser titt som tätt även artiklar eller reportage om så kallad down-shifting och minimalism.

Paradoxalt nog tycks det vara lättare att tala om hur vi spenderar våra pengar. Att vi bygger ut huset, renoverar köket, åker till Thailand eller byter bil. Som om detta inte skulle finansieras med pengar, utan trollas fram med hjälp av någon magisk kraft. Undrar man lite försiktigt hur vederbörande har råd, får man genast bortförklaringar eller ett svar som inte är i närheten av det man egentligen frågade om.

Visst är din privatekonomi en privatsak. Det tycker jag också. Men genom att aldrig prata om den utan helt stänga diskussionen utesluter vi ju även möjligheten att lära oss någonting av varandra. Det kan gälla allt från spartips till hur vi skall planera en förhandling med banken inför ett kommande husköp.

Bara en sådan sak som att många av oss inte är nöjda med lönen, visar på behovet av att mer öppet dela med sig av sina erfarenheter kring löneförhandling, lönekriterier och lönenivåer. Om du vet vad grannen tjänar, borde det då inte ge dig ett bättre perspektiv på ditt eget arbete och din egen lönesättning?

Rädslan

Att vi inte talar om pengar tror jag beror på en rädsla att komma för nära inpå ämnet. Vi har alla lite dåliga samveten för att vi kanske inte är så duktiga på att löneförhandla, eller för att vi inte brytt oss om att förhandla ner räntan på våra bostadslån. Vissa av oss är kanske genuint missnöjda med vår lön och tycker att vi förtjänar bättre. Andra är bittra över att de inte lyckas få till det där lilla extra i tillvaron, utan ständigt tvingas vända både en och två gånger på slantarna innan nästa lön kommer, eller för att man alltför sent i livet i börjat intressera sig för det privatekonomiska. Det kan dölja sig många orsaker bakom den till synes oöverstigliga svårigheten att tala om den personliga ekonomin.

Kanske finns det en osäkerhet kring hur man som person skall uppfattas och vilka värderingar man har, om man tar upp pengar på samtalsagendan. Vi vill ju inte väcka avundsjuka hos andra för att vi kanske tjänar några hundralappar mer än kollegan, och vi vill inte uppfattas som att vi värderar pengar mer än andra viktiga aspekter i arbetslivet, såsom trevliga kollegor, en bra chef, och stimulerande och varierande arbetsuppgifter. Så vi avstår hellre från att prata, när vi egentligen borde kasta av oss den typiskt svenska avundsjukan och börja betrakta oss själva och inse att våra liv faktiskt ligger i våra egna händer. Istället för att jämföra sig med andra borde fler ställa sig frågan: vad kan jag göra åt min egen situation?

Vi tror också att ekonomi är något svårt, något som bara experterna förstår sig på. Denna uppfattning förstärkt givetvis av alla de komplicerade finansiella sparprodukter som bankerna erbjuder och den ofantliga mängd fonder som de olika fondbolagen har på sin repertoar. Som om detta inte räckte står vi som frågetecken inför alla de andra alternativen i det dagliga livet. Skall jag amortera på huslånet? I så fall, hur mycket? Eller skall jag istället investera pengarna på börsen, och i så fall i vad? Är det okej att köpa semesterresan på kredit? Hur mycket skall vi spara till barnen? Frågetecknen är många, och för den som inte riktigt vet i vilken ände han eller hon skall börja kan motståndet vara stort för att mer ingående intressera sig för sin ekonomi. Risken att navigera fel bedöms som högre än den chans man har att tjäna pengar.

Rädslan definierar inte bara vår oförmåga att tala om pengar, den styr i själva verket hela vår tillvaro, vilket är en orsak till att så många människor faktiskt sitter fast i det så kallade ekorrhjulet. Man är rädd för att bryta upp från den trygga tillvaron, även om man kanske inte trivs med den. Osäkerheten inför vad som skall komma om man faktiskt tar tag i sitt liv och skapa en förändring, är större än möjligheten att skapa en bättre tillvaro. Rädslan styr oss.

Kunskapsbristen

Rädslan beror i sin tur på avsaknad av ekonomisk kunskap. Ekonomiskt tänkande finns inte på agendan varken i hemmet, skolan eller på arbetsplatsen. Utbildningsväsendet förbereder oss för ett lönearbete, men inte hur vi skall ta hand om de pengar vi tjänar på detta arbete, eller hur vi skall göra för att hitta alternativt lösningar på de problem som uppstår när ett lönearbete av en eller annan anledning inte är aktuellt, exempelvis på grund av sjukdom eller arbetslöshet. Detta är en stor brist, och pekar på behovet av ekonomiskt lärande. Gång på gång förundras jag –i bloggar och frågespalter – över hur lite gemene man kan och intresserar sig för de mest elementära aspekterna av vanlig vardagsekonomi. Det finns ett stort behov av att lära ut enkla men viktiga strategier för en god ekonomi, både vad gäller förhållandet till pengar och rent konkreta förslag på åtgärder som kan underlätta var och ens vardag. Om man inte ens har redskap för en sund ekonomisk livsstil, hur skall man då kunna finna vägen till en större ekonomisk frihet?

Så många som 9 av 10 svenskar har idag ett sparkonto. En undersökning av SBAB Bank för några år sedan visade dock att endast 3 av dessa vet vilken ränta de har på kontot. Frågan är om de flesta ignorerar räntesatsen eftersom de vet att den ändå är försvinnande liten, eller om det är så att de faktiskt inte bryr sig om det. Det framgår inte av studien.

Däremot visar den med all tydlighet att den allmänna kunskapen och det allmänna engagemanget kring vardagsekonomi är alldeles för litet i vårt land. Det understryker också behovet av att lära fler människor hur man kan nå bättre avkastning på sina pengar än att parkera dem på en bank, där de på grund av de låga räntorna faktiskt minskar i värde i takt med inflationen. Dessutom är det gratispengar för banken. De behöver inte betala dig någon ränta, eller i alla fall i skrivande stund (våren 2023) en ytterst liten sådan, men använder dina pengar för att i sin tur låna ut dem till betydligt högre avkastning. Detsamma gäller för övrigt pengarna på ditt lönekonto. Den siffra du ser på kontoutdraget representerar ju bara en skuld som banken har till dig. De verkliga pengarna har slussats vidare till utlåningsprojekt som göder bankdirektörerna och aktieägarna, istället för att ge dig en skälig ersättning för din goda, men naiva vilja att möjliggöra ett allt rikare banksystem.

Kunskapsbristen gör sig tydligt påmind även bland människor som faktiskt lyckas skapa ett överskott för sparande eller investering. Utöver att spara till alldeles för låg ränta eller avkastning, så köper man fonder och aktier när kurserna redan nått toppen och säljer när de faller. Man vill ju inte riskera att förlora ännu mer, och det är bättre att ta hem en liten vinst än ingen alls. Detta flockbeteende har raderat många sparkronor genom åren, och kan endast motverkas av själv-kännedom och kunskap om marknadspsykologi.

Många människor med små ekonomiska marginaler hävdar att det inte går att spara en endaste krona. Men det kan inte vara så att exakt varje krona går åt varje månad. Enstaka kronor går alltid att lägga undan. Bara en så enkel sak som att byta ut mjölken mot vatten i en omgång pannkakor, eller att skaffa sig ett gratis kreditkort som ger bonus på varje köp, även livsmedel, skapar en liten, liten marginal som kan användas för ytterligare lärdom och inspiration. Genom kunskap om pengaflöden och att se möjligheter överallt – även små sådana – så ökar sannolikheten att kunna skapa ett överskott och förutsättningar för ett bättre liv. Så rent krasst handlar det inte om hur mycket pengar eller marginaler man har, utan i vilken mån man intresserar sig för pengar, skaffar sig kunskap om kassaflöden och använder dessa till sin fördel. Vad som skiljer en rik människa från en fattig handlar således i grunden inte om antalet kronor på banken.

Känslor och fördomar

Ett annat hinder till samtal om pengar och ekonomi är våra fördomar. Få saker är så förknippade med känslor, värderingar och förutfattade meningar som pengar. Vi berörs av företeelsen pengar, och därför vill vi inte tala om det. Vi låter våra känslor styra. Om vi från början fått lära oss grundläggande ekonomi och att tänka ekonomiskt, så är jag övertygad om att det för oss alla – inklusive jag själv – hade känts mer bekvämt att tala om ekonomi. Men återigen, genom att våga prata om pengar, och genom att lära sig mer om ämnet skapar man inte bara förutsättningar för ett friare liv, utan vi möjliggör också att göra oss av med fördomar som att pengar är tråkigt, eller att det är ingen idé att försöka, man kan ändå inte bli rik i Sverige. Det kan man visst. Problemet är att alltför få vet hur man gör, trots alla böcker som kommit ut i ämnet de senaste åren.

Är pengar tråkigt?

Tycker du att pengar är tråkigt? I så fall: tänk om! Hur kul var det egentligen att lära sig läsa? Vilka möjligheter har du idag att använda den kunskap du en gång förvärvade i fråga om läsning? Tänker du alls på att du läser när du gör det? Detsamma gäller ekonomi. Ju mer du lär dig, desto mer stimulerande blir det att betrakta vardagen ur ett ekonomiskt perspektiv och lära sig mer. Sätter du dig in i ämnet tillräckligt mycket kommer du så småningom att tänka ekonomi och ämnet i sig kommer inte längre att vara fullt så väldefinierat och enkelt att separera från annat du tänker på. Till detta kommer naturligtvis den direkta nytta du har av den ökade ekonomiska kunskapen.

Jag tyckte själv inte att ekonomi var särskilt roligt tidigare. Men med stigande ålder och livserfarenhet såg jag att det