Vita drömmar

By Cupido

Kvinna – kvinna. Man – man. Bisexualitet. Flexibel. Queer. Vissa har aldrig funderat över sin homosexualitet. Andra är heterosexuella med äktenskap och barn när tanken på bästa väninnan plötsligt gör bröstvårtorna hårda, eller bäste vännens beröring gör kuken hård.

Detta är en erotisk novellsamling från Cupido. Novellsamlingen innehåller följande noveller:

"Han var 30 år gammal och rädd för att gå till läkaren. Rutinundersökning blev allt annat än rutinmässig." – Vita drömmar av Manu Seppänen

"Han stoppas av en motorcykelpolis som påpekar att han har kört för fort. Men är inte polisens metoder lite på gränsen till olagliga?" – Detta är inte ett äggskal av Fanny Breathless

"Över magen ligger en ung, lång stam, utskuren ur det vackraste träslaget – ebenholts." – Afrikas skönhet av Alexander, Kolding

• Language: Svenska
• Publisher: Saga Egmont Swedish
• Release date: Oct 23, 2020
• ISBN: 9788726476033

Book preview

purchaser.

Vita drömmar

Av Manu Seppänen

Rutinundersökning. Hela kroppen. Jag var tvungen att skaffa ett läkarintyg för ett nytt jobb. Rent personligen kändes det dessutom tryggt att kontrollera att allting var som det skulle. Men inte särskilt behagligt. Jag har aldrig gillat läkarbesök och ville få det överstökat så fort som möjligt. Inte för att jag var rädd, mest för att jag så sällan varit sjuk och aldrig vant mig vid att människor i vit rock sticker sprutor eller ännu värre saker i en. Samtidigt var jag lite generad: att vara 30 år och ängslig inför ett läkarbesök. Pinsamt.

Jag kände svetten i armhålorna, längs ryggraden och ända ner i stjärtskåran. Jag var dyngsur i skrevet. Jag tyckte definitivt inte om det som väntade och kände mig trött och sliten. Jag sjönk ner i stolen, bläddrade lite i en tidskrift innan jag blundade och lät tankarna sväva fritt. Jag måste ha somnat.

En sjuksköterska visade mig in i ett litet rum med en brits och ett skrivbord. Vitt och kallt. Lysrören flimrade i taket och luftkonditioneringen brummade.

Jag fick vänta länge innan läkaren kom. Han såg lite gubbaktig ut med sina omoderna glasögon, okammat hår och förvirrad blick som påminde om en disträ professor. Men ögonen var intelligenta, ljusblåa och fokuserade. Han var säkert duktig, försökte jag övertala mig själv. Han slog sig ner bakom skrivbordet och gav tecken åt mig att slå mig ner framför honom. Sedan bläddrade han snabbt igenom formuläret jag hade fyllt i i väntrummet, och kastade då och då en kort blick på mig över pappren. Hm, mumlade han och läste vidare.

Med en smäll