Ett Slaviskt Folk En Rysk Supermakt En Karismatisk Världsledare: Den Globala Omvälvningen

By Göran B Johansson

Trilogin analyserar Vladimir Putins strategiska agerande på grund av Kosovokriget 1999 när USA/NATO attackerade ett suveränt europeiskt land för första gången efter andra världskriget och utan UNSC-godkännande och skildrar den globala strategiska utvecklingen fram till det amerikanska presidentvalet 2016.

I del ett utvecklar och stärker han relationerna med SCO, Shanghai Cooperation Organisation, som idag täcker intill hela Eurasien. Även BRICS, Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Syd Afrika. Författaren besöker Santa Fe och Cebu på Filippinerna, där han för dialog med en pensionerad major från den svenska militära underrättelsetjänsten, en tidigare amerikansk befälhavare för den amerikanska Stillahavsflottan och en pensionerad överste för gränspolisen mellan Mexiko och USA.

Del två beskriver fortsättningen på Rysslands väg mot global återhämtning. Den beskriver utvecklingen globalt och främst i Eurasien kring händelserna i Ukraina. En omfattande beskrivning och analys av USA:s hundraåriga strategi i Eurasien kopplat till de två världskrigen. Rysslands militära upprustning och flera besök av författaren i Santa Fe, Filippinerna och Vietnam, följt av en intervju och dialog med en svensk pensionerad officer från den svenska militära underrättelsetjänsten samt en rysk forskare och geopolitisk expert i Ho Chi Minh Town i Vietnam.

Del tre inleder boken med en omfattande analys av MH 17-tragedin över östra Ukraina. Den följs av en genomgång av ISIS och bakgrunden till konflikten i Mellanöstern i skuggan av oljans betydelse och angående USA: s Pax Americana framfart. Ytterligare beskrivning av Rysslands militära upprustning förekommer i mindre utsträckning, men den extremt dramatiska utvecklingen i Sydkinesiska havet granskas desto mer. Vladimir Putins strategi i Syrien och Mellanöstern analyseras i detalj. Riklig källförteckning

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Aug 30, 2017
• ISBN: 9789177850595

Göran B Johansson

Göran B. Johansson är pensionerad lärare, IT-supporttekniker och född i Göteborg 1945. Han har tidigare haft fritidsuppdrag inom socialdemokratin som Internationell samt EU-representant men är numera partilös. Han reser mycket och bor längre tid i olika länder i Sydostasien. Hans stora intressen är historia och oberoende geopolitisk analys med fokus på den pågående globala maktkampen mellan USA-NATO visavi Ryssland och Kina inom BRICS/SCO. Han är multiinstrumentalist och spelar piano, violin, klassisk gitarr samt olika dragspel på hög nivå. Han behärskar engelska och ryska. Han är fascinerad av schackspel och dess strategiska tankegångar. Detta är den fjärde boken i trilogiform om Rysslands president Vladimir Putin och hans strategi att ta sig an det amerikanska imperiet i avsikt att göra världen multipolär. De förra böckerna i serien har titeln 1-Vladimir Putin. En geostrategisk rysk ikon. 2-Vladimir Putin. En geostrategisk rysk ikon. I skuggan av Ukraina. 3- Vladimir Putin. En geostrategisk rysk ikon. En Eurasisk Kontinent. En Rysk Supermakt. En karismatisk Världsledare. Den första är utgiven på svenska, engelska samt ryska. Den andra samt tredje på svenska och engelska. Han har dessutom skrivit en novell om -Johans Ekivoka Eskapader i Sydostasien- vilken är utgiven på svenska och engelska

Book preview

INNEHÅLLSFÖRTECKNNG

Bok 1

Prolog Sverige

En kort tillbakablick på Rysslands Geopolitik

Sovjetunionens sista årtionden

I närkontakt med den ryska folksjälen

Sovjetunionens sista tid

Förenta Staternas geostrategi i ett historiskt Perspektiv

Vem kan komma att utmana USA:s globala maktställning

Kapitalismens återkomst i Ryssland

Vladimir Putin

De oöverskådliga konsekvenserna av Kosovokriget

I Kalla krigets spår

Georgienkriget

Möte med amerikansk arméofficer

BRICS

Mellan Östersjön och Svarta havet

Med blickarna riktade mot Mellanöstern

Bok 2

Istället för inledning. Ukraina i gränslandet Öst-Väst

Vladimir Putin och hans vision om en Eurasisk union

Sverige och Rysslandskomplexet

Tiden 1914–2014. Ett hundra år av USA:s strategi i Eurasien

Sveriges balansgång under kriget

USA:s strategi i Europa under det Kalla kriget och i nuläget

Från Kosovo till Libyen

Den unipolära världsordningen bryts

Rysslands militära strategi och upprustning

Ryska Arktis och den norra sjöfarleden

Järnvägen till Nordkorea

I Vietnam

Ukraina i ett vidare perspektiv

Diskussion med svensk f.d. underrättelseofficer i Palo beach, Leyte, Filippinerna

Ad Extremum

Bok 3

Praeludium

Malaysia Boeing MH17 över östra Ukraians krigszon den 17 Juli 2014

Stridvagsnförstörande mix av ammunition och kulhål i det yttre skalet

Vilket var det troliga motivet

Det islamiska kalifatet i det syriska inbördeskriget och dess konskvenser

En ny rysk global militärmakt i aktion inom BRICS

Den senaste militära utvecklingen

Den dramatiska utvecklingen i Sydkinesiska havet

Filippinernas starkt ökande betydelse

Rysslands och Kinas gemensamma strategi

I Sverige

Det naiva Sverige i flyktingkrisens epicentrum

Sverige och NATO

Princeps Mundi

Vladimir Putins strategi i det syriska inbördeskriget och i Mellanöstern

Mot en jättelik Eurasisk kontinental nationalitetsbaserad supermaktskonstellation

Vladimir Putin och den nuvarande strategiska situationen i Eurasien samt Globalt. En kort tillbakablick och sammanfattning

Den globala omvälvningen

Källförteckning

Om Författaren

Del 1

Publicerad 2012 med ISBN 978-91-746316-8-5

(c) 2012 Göran B. Johansson

Prolog

Sverige

Denna morgon, onsdagen den 24 mars 1999, var jag, musiklärare, på väg till, hör och häpna, en lektion i tyska. De nya lärarreglerna sade att lärare måste kunna gå in och undervisa på en lektion i vilket ämne som helst. Man förväntades vakta eleverna medan dessa gjorde självstudier. Detta för att skolan skulle slippa anställa vikarier och därigenom spara pengar. Jo, jo, vackert tänkt men eleverna var inte lika roade, för de ville ha en lärare som kunde ämnet. Och jag kunde en hel del inom musik men här i tyska klassen kände jag mig ganska vilsen.

Jag andades in extra djupt för att hämta mod och trädde in i salen med stadiga steg. Artikulerad med snärtiga läppklusiler och tordönsstämma kom min magra behållning av tyska ord från folkskolerepertoaren till användning utan att jag hann tänka på det:

- Guten Morgen schwedische Jugend!

Eleverna svarade med en röst:

- Guten Morgen mein Fuhrer!

Killarna reste sig samtidigt som en man och gjorde Hitlerhälsning. Tjejerna var synbarligen inte lika roade men en och annan drog lite förskrämt på mungiporna.

Den gamle tysknestorn, vilken just för tillfället höll lektion i salen bredvid, öppnade dörren, kikade in, log ljuvt och sedan gick den lektionen som på räls. Eleverna studerade tyst enligt de instruktioner jag gav till dem.

Efter lektionen gick jag ut på rast via caféet för att inmundiga mig morgonfikat före nästa lektion, men den blev inställd och denna lediga tid tillbringade jag vid kaffebordet med goda ostfrallor och nybryggt kaffe med mazarin därtill samt läste dagstidningarna. Cafeteriapersonalen slog på TV:n och nyheterna basunerade ut att NATO¹ just attackerat Jugoslavien och Serbien. Jag fick nu motvilligt se något riktigt vulgärt och osmakligt i form av den amerikanska popsångerskan Mariah Carey liggandes lättklädd på en B-1 bombares vinge, sjungandes en smörsång, smekandes vingplåten som om den skulle ha varit ett erotiskt föremål. Detta otäcka förfarande gjorde ett oerhört stark negativt intryck på mig.

Så minns jag den dag då USA och NATO anföll det suveräna Jugoslavien i Kosovokriget utan FN:s säkerhetsråds godkännande.

---

1 North Atlantic Treaty Organization. Den västliga försvarsalliansen bildad den 4 april 1949.

En kort tillbakablick på Rysslands geopolitiska utveckling

Territorier vilka vid olika tidpunkter var en del av det ryska imperiet. Det mörkgröna området är Ryssland. Ljusgrönt - område med ryskt inflytande. Wikipedia: The territories, that were at one time or another, part of the Russian Empire. 22/4 201. Grafik: Shadowxfox.

Vilken koloss, säger jag, när jag tittar på det ryska imperiets karta från 1800-talet. Alaska tillhörde fortfarande Ryssland då innan det sedermera såldes till USA.

Expansion, expansion och igen expansion. Resultatet av en nödvändighet att försvara den geografiskt utsatta europeiska delen - landets kärnpunkt. Inget naturligt geografiskt skydd finns i form av floder, berg eller kärr längs gränserna. Man har varit tvungen att förlita sig på klimatet och skogarna till sitt försvar.

Men skogarna stoppade endast tillfälligt de mongoliska ryttarna som i början av 1200-talet intog de ryska mer eller mindre självständiga furstendömena – kvarlevor av Kievriket – dåvarande Ryssland som kom att vara ockuperat av mongolerna i cirka 250 år framöver.

Först under Ivan III (Ivan den Store) i slutet av 1400-talet börjar konsolideringsprocessen runt Moskva och den ryska expansionen, huvudsakligen norrut mot Arktis och bort emot Uralbergen, tar fart i den ständiga kampen emot inkräktarna.

Ivan den IV, med öknamnet Ivan den Förskräcklige, kämpade mot Sverige, Polen, Litauen och Tyska Orden i strävan att erövra och säkra områdena västerut. Rysslands expansion fortsatte även söderut mot Kaspiska havet, Krim och Groznyj. Den senare en synnerligen strategisk punkt i Kaukasien under de tjetjenska krigen efter Sovjetunionens upplösning i slutet av 1900-talet. Man lade dessutom under sig Sibirien med hjälp av kosackerna och hade i mitten av 1600-talet under Romanovätten nått fram till Stilla havet.

På 1700-talet kommer Peter den Store fram till Östersjön och Rysslands nya huvudstad S:t Petersburg grundas. Hans efterträdare Katarina II säkrar de sårbara flankerna kring Baltikum och Ukraina. Genom århundraden har Ryssland geopolitiskt blivit ett enormt imperium som sträckte sig från Östeuropa genom Asiens kontinent till Stilla havet och från arktiska områden i norr till Svarta havet och asiatiska öknen i söder.

Ryssland behöver knappast befara något angrepp från Arktis i dagsläget. Ej heller Sibirien där Tien Shan massivet, en utlöpare till Himalaya, ger ett gott skydd.

Kaspiska havet skyddar Ryssland från Iran och längs hela gränsen i Centralasien är det mest lågland bestående av öknar som gör anfall nästintill ogenomförbart. Förutom ett litet område vid gränsen emot Afghanistan. En svag punkt som oroat Ryssland igenom tiderna.

Tsarkanonen i Kreml. Akvarell av författaren.

Sovjetunionens sista årtionden

Sovjetunionen

Wikipedia: Soviet Union 30/3 2009 Grafik: Ssolbergj.

Årtalet 1945 betecknade slutet på det för Europa och i synnerhet europeiska delen av Sovjetunionen så förödande andra världskriget.

Harry Truman, USA:s president vid krigsslutet, var ytterst ansvarig för massmordet på oskyddade civila den 6 augusti 1945 då USA fällde atombomberna över japanska Hiroshima och Nagasaki, vilket abrupt avslutade kriget i Stilla havsområdet.

Sovjetunionen, den största enskilda segraren i 2:a världskriget och den enda makt som kunde besegra Nazityskland i ett landkrig hade nu säkrat unionens gränser samt utövade kontrollen fram till floden Elbe i Östtyskland. Östtyskland, Ungern, Bulgarien, Rumänien, Tjeckoslovakien, Jugoslavien, och Polen ingick i Sovjetunionens inflytelsesfär.

Baltstaterna införlivades i Sovjetunionen och därmed uppgick antalet republiker slutligen till de femton som Sovjetunionen bestod av. Så det öppna landskapet längs Nordtyska platån och Polen vilket frestade utomstående makter under århundraden att anfalla Ryssland ifrån täpptes till.

Sovjetunionen införlivade även ett tyskt territorium kring dåvarande Königsberg (nuvarande Kaliningrad) samt de sydligaste av Kurilöarna, vilket även i dagsläget ej ses med blida ögon av de besegrade makterna under 2:a världskriget.

Efter kriget uppstod en lång period under det Kalla kriget som kännetecknades av en enorm kapprustning emellan de två supermakterna, USA och Sovjetunionen. Detta var en stor börda för det sovjetiska systemet som brottades med byråkrati och ineffektivitet. Michail Gorbatjovs² försök att reformera Sovjetunionens ekonomi och demokratisera samhället resulterade i att Sovjetunionen upplöstes den 26 december 1991.

---

2 Sovjetunionens förste och siste president under 1990-1991.

I närkontakt med den ryska folksjälen

På 1970-talet väcktes mitt intresse för rysk musik. Först för musiken sedan för landet. Så flätades det ihop för mig, djupet, kraften och den melodiska klangen i den ryska folkmusiken och dramatiken i den eviga kampen emot inkräktare vilket präglat den ryska historien genom århundraden. Jag började läsa ryska. Jag gifte mig med en ryska, fick barn.

Jag fortsatte att spela ryska dragspel i en balalajkaorkester i Stockholm. Tack vare den orkestern fick jag kontakt med flera framstående ryska musiker på den tiden.

En av dem var Dmitry Pokrovskij från Moskva, som ägnat sitt liv åt att bevara och popularisera den genuina folkmusiken som fortfarande levde på landsbygden.

Jag besökte Moskva och träffade Pokrovskij så ofta jag kunde. Jag sjöng tillsammans med hans artister och inte bara på deras repetitioner.

En gång bjöd Pokrovskij mig att följa med på en konsert till Suzdal, en liten stad med mycket gammal och väl bevarad arkitektur från forna tider. Jag ville gärna följa med men hade inte visum dit.

- Det ordnar sig, sade Pokrovskij. Det var på 1980-talet. Mycket stränga regler blandades på den tiden med ganska uppstudsiga handlingar från ryska intellektuella.

Vi åkte hela gruppen på 40 personer i en privat buss ifrån Moskva till Suzdal och på vägen stannade vi till för att dricka te med piroger. -Vi ska fika på en flygplats, sade Dmitry, eftersom inget annat ställe var öppet då.

Det var en militär flygplats. Det fattade jag när vi möttes av två beväpnade vakter vid grinden. De gick in i bussen för att kontrollera passagerarna men Pokrovskij som var känd av vakterna sade att allting var okej. Mig såg de inte ens för en av sångerskorna visade plötsligt intresse för min person. Hon lutade sig fram mot mig med ett leende och begåvade mig med en underbart sval och kontrollerad kyss.

Vi åkte igenom ett starkt bevakat område och kom fram till en byggnad, där det satt endast militärer och flygare i uniform. På plattan utanför stod ett antal, som jag bedömde det då, Mikoyan Mig 25 uppställda. Jag hade hjärtat i halsgropen hela tiden, för hade någon upptäckt mig då utan passet, vilket låg kvar på hotellet, så hade jag säkerligen blivit arresterad och utvisad på livstid. Jag var riktigt skärrad här fast jag medger att det var spännande.

Vakterna upptäckte aldrig att en utlänning var med i gruppen, pirogerna smakade förträffligt så allting gick bra. På konserten i Suzdal var jag med på scenen och fick äran att sjunga försång, vilket är brukligt att en person gör i kosacksångerna.

Vid ett annat tillfälle fick jag och en annan balalajkaorkestermedlem sjunga när Pokrovskij gav konsert för den sovjetiska partieliten i en trivsam kyrka vid Röda Torget i Moskva. Vi sjöng en rysk kosacksång med en mycket gammal text som beskrev ett vackert utsmyckat vikingaskepp. Det blev våldsamma applåder. Men KGB:s³ säkerhetschef som ansvarade för evenemanget fick ingen vidare uppskattning, fick jag veta senare. Han hade inte ens kännedom om okontrollerade utlänningar som skulle exponeras framför partitoppen! Ja, Pokrovskij kunde konsten att reta makten, populär som han var, men resa ut ur landet och uppträda ute i världen, det fick han inte.

Pokrovskij fick av mig den senaste modellen av Sony Walkman med hög inspelningskvalitet – praktiskt på hans många resor ute i avlägsna ryska byar där han spelade in gamla sånger och jag fick ett vackert utsmyckat enradigt dragspel av honom. Ett handbyggt saratovskaja harmonika⁴ med handsmidda klockor och utsnidade träarbeten. Jag funderade på hur jag skulle kunna få ut klenoden ur landet.

Min lille son var emellertid med mig på resan i sin barnvagn så jag lade helt sonika spelet öppet i barnvagnen och då vi gick igenom tullkontrollen på flygplatsen i Sheremetyevo blev tulltjänstemannen, en ung kvinna, så distraherad av det lilla charmtrollet med sina bruna ögon och blonda kalufs att hon inte såg eller ens brydde sig om saratovspelet bakom ryggen på den ljudligt jollrande bumsebumpen som gungade vagnen fram och tillbaka så att mässingklockorna på saratovspelet klingade vackert därtill.

Vid ett annat tillfälle lyckades jag få med mig en annan raritet hem till Sverige - Vienskaja garmoshka - som är en Wien harmonika från 1800-talet, men med rysk läggning, ett s. k. B-system, samma som norrmännen har på sina dragspel, medan vi i Sverige har A-system som i Italien.

På tåget vid gränskontrollen invid finska gränsen ville en sovjetisk gränsofficer se utförseltillståndet för instrumentet. Jag hade inget. Jag köpte dragspelet i en antikvariehandel i Moskva och tänkte aldrig på något tillstånd. Efter en liten dispyt med officeren tog jag så dragspelet i knäet och spelade en rysk polka med så mycket kraft och energi jag någonsin kunde uppbåda.

Officeren log och tog dragspelet ifrån mig varpå han spelade samma polka som jag just spelat med ett sug som jag sällan hört förr. Jag blev förstummad. Men officeren uppskattade min musikkonst också i och med att jag fick ta spelet med mig hem utan något tillstånd.

Jag hjälpte några svenska orkestrar att köpa musikinstrument av hög kvalitet i Sovjetunionen inom Vneshposiltorg, utrikeshandelsdepartementet. Här bytte instrumenten land helt lagligt utan gränstjänstemäns slarv eller godtycke.

Men förhandlingarna kunde vara påfrestande speciellt när man bjöds på vodka vilket hände mig en gång. Jag lyckades proppa i mig några smörgåsar med rökt lax innan vodkan med tillbehör serverades. Vilket räddade mig från att falla under bordet i slutet av förhandlingarna. En hel liter Pshenitjnaja – den bästa sorten jag någonsin smakat – serverades för varje deltagare. När avtalet gick i land kunde jag på egna men ostadiga ben klara mig till taxin. För värdfolket gick det inte så bra. Några av dem bara dråsade omkull.

Jag drog vid något tillfälle till mig KGB agenternas intresse men de var jättetrevliga och korrekta och undrade mest vad som lockade mig inom den ryska musiken och om jag kände till Pokrovskij. Jag fick även skjuts till hotellet i deras gardinförsedda Tjajka bil. Mer dramatiskt än så blev det inte.

Sovjetunionens sista tid

Michail Gorbatjov försökte febrilt att med hjälp av glasnost (öppenhet) och perestrojka (omstrukturering) förändra Sovjetunionens politiska system till en modell av den svenska socialdemokratiska dito. Hur naiv får man vara egentligen? Ett samhällssystem som det svenska socialdemokratiska utvecklades under parlamentariska demokratiska former genom nära nog ett helt sekel. Glömde Gorbatjov helt plötsligt bort att kapitalet i Väst behövde ett splittrat och svagt Ryssland för att komma åt dess rikedomar? Detta fick Ryssland minsann känna av under hela 1990-talet.

Sovjetunionens förste och siste president var redan i händerna på Västs geostrateger. Ekonomin var på randen av kollaps till följd av upprustningen under det Kalla kriget och detta visste Väst mer än väl. USA hade under Ronald Reagan⁵ tagit hjälp av Saudiarabien för att pressa ned oljepriset vilket fick till följd att Sovjetunionen kom på obestånd. Att i detta läge ge full pressfrihet samt i övrigt instifta fria val i en union, vilken bestod av så många nationaliteter och som hitintills styrts inom ramen för det sovjetiska kommunistpartiets ideologi, var dömt att misslyckas redan på förhand.

Att Gorbatjov dessutom blev belönad med Nobels fredspris var också ett tecken på att hans politik gick hem i Väst.

I juli 1991 åkte så Gorbatjov till ett G7 ⁶ möte och förväntade sig absolut att bli väl bemött där. Gorbatjov klargjorde att han inte skulle klara hela omställningen på eget bevåg och tog till liknelsen Likt bergsklättrare i ett rep kan världens länder antingen klättra tillsammans upp till toppen eller falla tillsammans ned i avgrunden.

Men på G7 mötet fick han beskedet att en chockterapi måste till annars skulle de andra G7 länderna kapa repet och låta honom ensam falla. Det är uppenbart redan här att han blev fullständigt duperad av Väst och helt hade glömt bort dess strävan att komma åt Rysslands energitillgångar. Sovjetunionen var i ett prekärt underläge nu och detta fick Gorbatjov bistert erfara. Senare under året bad Sovjetunionen om en skuldavskrivning ifrån IMF⁷ och Världsbanken, vars chef då var amerikanen Joseph Stiglitz⁸, men fick blankt nej. Skulderna måste betalas.

Detta kom att bli dödsstöten för Sovjetunionen och för Gorbatjov samt därtill ett bevis på att Sovjetunionen hade begått ett ödesdigert misstag att ställa sig i beroendeställning till Väst som ju varit huvudfienden ända sedan den ryska revolutionen 1917.

Michail Gorbatjov tvingades nu avbryta den fredliga demokratiseringsprocessen av det sovjetiska systemet och övergå till en chockterapi enligt Chicagoskolan⁹. Detta kunde endast genomföras med hjälp av våld. Något Väst också kunde tänkas acceptera. I tidningen Economist förespråkades en Pinochetliknande¹⁰ figur som skulle kunna avlösa den tröge Gorbatjov. Men vem skulle då axla Pinochets roll i Ryssland?

Boris Jeltsin i egenskap av den ryska sovjetrepublikens president kände sig manad att ta på sig uppdraget. Men den övergripande makten låg fortfarande i Gorbatjovs händer. Dock rämnade Sovjetunionen nu runt omkring Gorbatjov då den ena republiken efter den andra utropade sin självständighet. En nationalism blåste upp som ett resultat av ett misslyckat försök till demokratisering av ett auktoritärt system där det aldrig tidigare existerat någon demokrati av västligt snitt. En utgång som verkligen borde ha förutsetts av de sovjetiska strategerna.

Den 19 augusti 1991 inträffade en tre dagar lång militärkupp där Gorbatjov sattes i husarrest. Konservativa krafter inom kommunistpartiet tyckte att han hade gått för långt i sin reformiver och att han under skrivandet av nya unionsavtal givit republikerna för stor självständighet. Gorbatjov avstod i från att använda sig av Breznevdoktrinen¹¹ för att slå ned självständighetssträvandena. En orsak kan vara att ekonomin inte tålde detta.

Så här såg det geopolitiska läget ut för Ryssland efter Sovjetunionens upplösning den 1 januari 1992. Blått är NATO - länder och orange CSTO (Organisation för säkerhet och samarbete). Wikipedia: NATO-CSTO members. 8 juli 2010. Grafik: Datastat

På Jeltsins initiativ undertecknade Ryssland, Vitryssland samt Ukraina den 8 december 1991 ett unionsavtal och den 25 december meddelade Jeltsin inför Jeffrey Sachs¹² att Sovjetunionen ej längre existerade. Dagen därefter, den 26 december, upplöstes Sovjetunionen officiellt och Gorbatjov avgick som dess president.

Efter upplösningen av Sovjetunionen förlorade Ryssland sitt ganska trygga geopolitiska läge. Norra Kaukasien fanns kvar som en del av den ryska federationen men i och med att Armenien och Georgien fallit bort kan inte denna känsliga flank anses vara säker.

Ryssland förlorade sitt skydd i bergen och öknarna i Centralasien och kan då inte lika effektivt övervaka eventuell militär aktivitet vilket skulle kunna hota dess säkerhet i det området.

Självständiga Ukraina och Moldavien medför risken att invaderas av ryskfientliga intressen inpå Rysslands knutar så att säga. Utan de Baltiska staterna och Vitryssland försvann bufferten mot Östersjön och mot den Nordeuropeiska platån.

I detta läge hade nu Boris Jeltsin full handlingsfrihet att genomföra den ekonomiska chockterapin i Chicagoskolans tappning som Västs finansiärer med IMF samt Världsbanken krävde.

---

3 Kommittén för statens säkerhet i Sovjetunionen.

4 Ryskt enradigt dragspel med mässinghammare samt klockor i basmodulen och som fått sitt namn efter staden Saratov i Sydryssland.

5 USA:s 40:e president 1981-89.

6 G7 bildades 1975 som en grupp på sex länder: Frankrike, Västtyskland, Italien, Japan, England, USA. Året efteråt tillkom Kanada.

7 Internationella valutafonden.

8 Amerikansk ekonom och professor vid Columbia universitetet i USA.

9 En amerikansk forskningsinriktning inom nationalekonomi ledd av Milton Friedman. Starkt kritisk till statlig inblandning i ekonomin.

10 Augusto Pinochet. Chilensk armégeneral och diktator under åren 1973-90.

11 Breznevdoktrinen: Uppkallad efter Sovjetunionens Kommunistpartis Generalsekreterare Leonid Breznev 1964-1982. En doktrin där Sovjetunionen ansåg sig ha rätt att ingripa i länder vars kommunistiska system hotades.

12 Amerikansk ekonomiprofessor från Harward universitetet. Den yngste i historien och tidigare ansvarig för bl. a. chockterapierna i f. d. Östeuropa.

Förenta Staternas geostrategi i ett historiskt perspektiv.

Karta över vattenflöden samt bifloder till Mississippifloden.Wikipedia: Map of the course, watershed, and major tributaries of the Mississippi River. 6/2 2010. Grafik: Jon Platek

Det är imponerande vilka enorma vattenvägar USA har. Den sammanlänkade längden i kilometer av USA:s flodsystem är längre än hela övriga världens tillsammans. Vattenvägstransporter är det mest ekonomiska då det är minst tio gånger billigare än vägtransporter och hälften så dyrt som järnvägs dito. Man vågar påstå att det är just dessa vattenvägar som bidragit till att USA senare har blivit en global världsmakt.

USA:s territoriella förvärv efter årtal.

Can Stock Photo

Från de första europeiska kolonisatörerna som började tränga ut indianer – kontinentens befolkning sedan förhistorisk tid – till de 13 brittiska koloniernas självständighetsförklaring år 1776, den vägen började det framtida USA:s historia. Det amerikanska territoriet har fortsatt expandera västerut över kontinenten. Det franska Louisiana köptes 1803. De övriga områdena vidare västerut överläts under större delen av 1800-talet av Mexiko och Spanien. De västra staterna Washington, Oregon och Idaho genom avtal med Storbritannien 1846. Det fanns en genomtänkt strategi i detta och den bestod i att USA ville säkra hela landet från östtill västkust samt emot gränserna till Kanada och Mexiko.

Gränstrakterna emot Mexiko har öken vilken bildar en naturlig barriär och gränsen emot Kanada går igenom floder och skogar.

Inköpet av Alaska passade bra för att slippa ha Ryssland på den amerikanska kontinenten och kunde genomföras för att Ryssland ej ansåg sig kunna stå emot Storbritanniens flotta i försvaret av Alaska. Det köptes av Ryssland 1867 för 7 miljoner USD på leasing i 100 år.

Genom en historiskt expanderande process från mitten av 1700-talet fram till 1959, då USA officiellt införlivade först Alaska i januari och därefter Hawaii senare under året, blev USA vad det är av idag. Den amerikanska geografin är imponerande och hela området kring östra USA:s flodsystem i Mississippideltat har världens största sammanhängande odlingsbar mark. USA har mer livsmedelsöverskott än alla andra länder i världen tillsammans. Med råge.

Två jättelika oceaner avskiljer USA i från Asien och Europa. Hawaii annekterades efter politiska manipulationer samt stödjandet av en kupp 1898. Därigenom kunde USA försäkra sig om att ej bli attackerat sjövägen av asiatiska sjömakter.

Hur viktigt Hawaii är strategiskt illustreras också av den japanska attacken emot Pearl Harbor 1941. Sjökriget i Stilla havet emot Japan under andra världskriget var av yttersta strategiska vikt för USA. I samband med besegrandet av Japan och fördrivandet av japanerna i Filippinerna i slutet av 1944 fick man även tillgång till baser i Filippinerna, ett ö-rike vilket är en viktig strategisk inkörsport till Asien.

År 1898 genomförde USA sitt första sjökrig någonsin där man lade beslag på alla spanska utomeuropeiska besittningar inklusive Kuba. Kuba behöll USA fram till 1959 då man förlorade det efter den kubanska revolutionen.

Efter det amerikansk-spanska kriget återstod i princip endast ett allvarligt hot och det var Storbritanniens flotta. Storbritannien som nära nog under 1700-talet satt punkt för USA:s tillkomst.

Lösningen här kom i början av 2: a världskriget då Nazityskland blockerade Atlanten med sina ubåtar. Storbritannien var tvunget att koncentrera hela sin flotta på att bekämpa den tyska blockaden av Atlanten. För detta ändamål behövdes fartyg och amerikanerna var villiga att ge dem, närmare bestämt 40 stycken jagare vilka låg i malpåse i USA. Fast USA satte ett pris för att ge fartygen till britterna och det priset var att få nära nog alla brittiska flottbaser under sin kontroll på Västra halvklotet. De bästa flottbaserna där var Nova Scotia och Bahamas.

De båda världskrigen orsakade stor förstörelse i alla de inblandade europeiska makterna. Berövade såväl oberoende ekonomisk livskraft hemma samt militära styrkor och kolonier i andra delar av världen kollapsade de europeiska imperierna. USA däremot klarade sig utan en enda attack emot fastlandet. Inte en enda fabrik var bombad. USA inte bara fungerade. Landet frodades av krigen i Europa och Asien.

USA satsade nu hela sin kraft på att konsolidera sin globala ställning. I princip alla flottstyrkor i Väst utom den brittiska hade blivit förstörda under 2: a världskriget och USA hade nu ett gyllene tillfälle att ta total kontroll över alla de sju världshaven.

1949 bildades NATO där alla de överlevande flottstyrkorna efter andra världskriget samlades under USA:s strategiska ledning. Storbritanniens, Italiens, Islands och Norges medlemskap i NATO garanterade amerikansk militär kontroll över Norra Atlanten samt Medelhavet. Allt för att hindra att eventuella europeiska makters återkomst som imperier skulle kunna komma att hota USA.

Ett enda försök av europeiska makter att pröva sin styrka var under den Anglo-franska Sinai offensiven (Suezkrisen) 1956. Såväl England som Frankrike märkte då att man saknade kraft att utföra marina operationer oberoende av USA. De europeiska makterna misslyckades fatalt till förmån för USA och Sovjetunionen.

USA gick på frammarsch vad gällde kontrollen över Stilla havet. Det japanska Stilla havsimperiet förlorade sin styrka till USA:s förmån till den graden att Japan ställdes under amerikanskt militärt beskydd. En allians med Australien och Nya Zeeland 1951 gav USA kontroll över södra Stilla havet.

Den ekonomiska makten för USA grundlades 1945 i det s. k. Bretton Woodssystemet ¹³uppkallat efter den lilla staden Bretton Woods i den amerikanska delstaten New Hampshire. Deltagare vid den första träffen var 45 av de allierade under andra världskriget som då försökte komma underfund med hur man genom ekonomiskt samarbete kunde förhindra stora ekonomiska kriser modell 1930-talets depression i framtiden. USA med sin starka ekonomiska ställning och Storbritannien som var beroende av stora amerikanska lån ledde konferensen. Sovjetunionen var med i utformningen av systemet men deltog inte därefter. Ej heller deltog Sverige såsom ett neutralt land.

Avtalet innebar att länderna anslöt sig till ett fastkurssystem där växlingskursen för respektive lands valuta gentemot den amerikanska dollarn fastslogs. USA garanterade istället ett fast inlösenpris för dollarn i guld. Inom detta system bildades sedermera även den Internationella valutafonden, IMF. Bretton Woodssystemet upphörde 1971 efter att dollarns växelkurs i från 1968 varit flytande i praktiken. En starkt bidragande orsak till detta var det för USA oerhört kostsamma Vietnamkriget.

Vem kan komma att utmana USA:s

globala maktställning?

USA kontrollerar Nordamerika helt och hållet och dess säkerhetsavtal med Kanada och Mexiko garanterar i stort sett amerikanskt envälde. Kuba i Karibien är ett undantag liksom stora delar av Sydamerika. Men man har flottnärvaro i alla världshaven. Ett måste för att kunna utöva global makt.

Det enda hot som skulle kunna komma söderifrån är i form av en Sydamerikansk makt med globala ambitioner. En sådan makt finns dock inte idag.

Afrika då? I dagsläget med tanke på de politiska och ekonomiska problem som många afrikanska stater brottas med är det svårt att fantisera om en afrikansk superstat.

Endast två delar av världen utanför Nordamerika kan bli en framtida utmaning emot USA:s globala ställning. En av dem är just Sydamerika. Dess befolkning är mestadels utspridd utefter kusterna. Kontinenten har också ett flodsystem vilket inte står långt efter USA: s. Men Rio de la Plata området delas av fyra makter: Paraguay, Uruguay, Argentina samt den största av dem, Brasilien. Problemet här är att Brasilien har en helt annan kultur samt språk. Bildandet av en Sydamerikansk superstat synes inte vara aktuellt i dagsläget och detta främst av politiska skäl.

Det andra området är Eurasien. Denna del av världen har dock enormt stora geografiska skillnader. Den avancerade geografin här gör att bildandet av en global maktkonstellation, vilken kan utmana USA, blir mycket svår om än inte omöjlig. Sydasien är det mest svårtillgängliga område som tänkas kan genom sina djungler, öknar samt höga bergsmassiv och hindrar därför bildandet av en sammanhängande enhet vilken effektivt kan utmana USA. Ganges flodsystemsområde och odlingsbara mark i Indien är världens mest frodiga men Ganges är inte farbar och den låga produktiviteten i kombination med avsaknaden av navigerbara floder gör att området förblir fattigt och överbefolkat.

I Mellanöstern består länderna mest av öken och befolkningen bor till största delen längs kusterna. Områdena är därför sårbara för den amerikanska flottan. De enda delarna vilka återstår blir då Norra Eurasien, Europa, f. d. Sovjetunionens territorier samt Kina. Denna del av världen har mer uppodlingsbar mark än Nordamerika men den finns utspridd på tre områden: Nordeuropeiska platån, Centralasiatiska stäppen och Gula floden området i Kina. Men flodsystemet i Europa är inte integrerat även om försök gjorts genom tiderna och kanalerna som förbinder med Volga fryser vintertid. Inte heller är dessa tre områden sig emellan förenade med integrerade flodsystem. Dock finns det en potential för någon typ av ekonomisk/militär allians.

Norra Europas många farbara floder gör detta område till världens andra kapitalstarkaste region efter USA. En kombination av Europas stater tillsammans med Gula floden området i Kina och Rysslands enorma energitillgångar skulle kunna skapa en effektiv motvikt till den amerikanska hegemonin.

USA härskar genom att splittra och ingår därför försvarsavtal med länder som känner sin existens fysiskt hotad av sina större grannar. Därför ingår man avtal med länder som t.ex. Taiwan vilket känner sig hotat av Kina. Främsta exemplet i Sydost Asien är kanske Sydkorea som känner sig hotat av Nordkorea som dessutom har stormakten Kina som allierad. I Mellanöstern har det sedan lång tid tillbaka varit Israel som har prioriterats enär landet har hela den muslimska världen emot sig. Saudiarabien åtnjuter USA:s skydd emot Iran. Filippinerna, inkörsporten till Asien, känner sig hotat av Kina vilket dessutom även Japan gör. Territoriella tvister i Sydkinesiska sjön är orsaken och USA har avtal med såväl Japan som Filippinerna. I Europa finns NATO fram till Rysslands västgräns.

Men det finns också en annan viktig strategi för att hålla Eurasien splittrat och det är igenom direkt militär intervention. Eftersom just fartygstransporter av gods är billigast så gäller det även militära transporter till sjöss. Och med sin militära dominans av sjömakten så kan USA i princip intervenera var som helst på planeten.

USA:s upprepade interventioner i Eurasien har ett övergripande syfte och detta är att hindra att en europeisk eller asiatisk makt skall kunna hota USA. USA intervenerade i båda världskrigen för att hindra att Tyskland skulle bli en sådan makt. Därefter ockuperade USA västra Tyskland under det Kalla kriget för att hindra sovjetisk dominans. Detta med hjälp av NATO. Även Korea- samt Vietnamkriget kunde betraktas som ett sätt att begränsa sovjetisk dominans.

Irak får också ses i ett sådant perspektiv. Nämligen att hindra uppkomsten av det nya Kalifatet under Al-Qaida¹⁴ ledning. En pannationalistisk koalition vilken skulle sträckt sig ifrån Marocko till Filippinerna. Kriget i Afghanistan kom till för att eliminera Al-Qaidas ledare. Saudiarabien samt Syrien och Iran har stött Al-Qaida på olika sätt. USA saknade den militära kapaciteten att attackera alla tre länderna samtidigt men genom att slå till emot Irak