Försvara dig!: Enkelt och effektivt självförsvar för tjejer och killar i alla åldrar

By Jonas Wårstad

Föreställ dig hur det skulle kännas att kunna försvara dig mot olika former av fasthållningar, strupgrepp och slag, och mot tafsning och ofredande.

Här får du lära dig effektiva tekniker som fungerar oavsett din storlek och styrka, och som samtidigt är så pass enkla att du kommer ihåg dem även under stark stress. Det är lätt att skada sig själv eller förvärra situationen om man inte gör rätt, vilket du får lära dig här, direkt av en expert på närkamp!

Du får även lära dig nyttig teori om bland annat kroppsspråk, att handskas med rädsla och vad lagen säger om självförsvar.

Kort sagt: Du lär dig försvara dig bättre än 99,9 procent av befolkningen, och kommer därmed att tillhöra den lilla grupp som har störst chans att klara sig vid ett eventuellt överfall. Vad hade det varit värt för dig?

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Jul 7, 2016
• ISBN: 9789175695495

Jonas Wårstad

Så länge jag kan minnas har jag slukat böcker om populärvetenskap, populärpsykologi, filosofi, oförklarliga mysterier, kroppsspråk, positivt tänkande, hypnos, sinnets okända krafter, meditation, inre balans, healing, reflexologi — ja i stort sett allt som vidgade min inre värld och förklarade den yttre världen. Jag har också varit intresserad av självförsvar sedan 12-årsåldern och minns fortfarande hur jag provade på olika kampsportstekniker på sportloven i mellanstadiet, i den numera rivna gamla Sporthallen i Halmstad. Känslan av att som 12-årig pojke judo-kasta en äldre kille så han dunsade ner på golvet framför mig glömmer jag aldrig, och som den spinkigaste pojken på hela skolan förstod jag att det inte har med styrka att göra utan med teknik. År 2010 fick mitt intresse för självförsvar en ny skjuts och jag började studera olika former av närkamp. Sedan 2011 arbetar jag också som deltidsinstruktör i självförsvar och närkamp. Den 1 november 2012 gav jag ut min första bok på engelska, och detta är min fjärde bok på svenska. (Mina tidigare böcker är Rovdjur i mänsklig skepnad - Konsten att förstå och handskas med en psykopat, Tänk dig lycklig - Vad alla borde veta om positivt tänkande och attraktionslagen, och Idioten på jobbet - Hur man handskas med besvärliga och irriterande arbetskollegor.) Jag är alltjämt outtröttligt nyfiken på allt som kan förbättra mitt och andras liv. Att ha en bred kunskap ger ett vidare perspektiv på saker och ting och man ser hur allting hänger samman. Ytterst sett handlar det också om inre frid kontra styrka och kraft (yin och yang). Utan båda har du varken eller. Utan inre frid kan du inte till fullo njuta av din styrka och kraft, och utan styrka och kraft kan du inte försvara din inre frid.

Book preview

Wårstad

DEL 1: TEORI

Kapitel 1

Våld och självförsvar ur ett historiskt perspektiv

Våld människor sinsemellan har förekommit lika länge som människor funnits. Våld har traditionellt sett använts av män (hannar) för att dominera andra män i samma grupp, i syfte att upprätthålla eller höja sin status i gruppen och därmed hierarkin. Och omvänt har våld även använts för att förhindra sådana försök till förändringar inom hierarkin. Våld har dessutom använts av grupper som en helhet. Genom att tränga in i ett nytt område och döda alla män och pojkar där så växer gruppen genom att de får ett större område att verka och jaga inom, samt inte minst fler kvinnor att sprida sina gener genom. Och omvänt har våld naturligtvis också använts för att förhindra andra gruppers försök att expandera på andras bekostnad.

I många länder – framför allt i asiatiska länder som Kina och Japan men även i Indien, Sydamerika och Afrika – har folk ofta utvecklat sina egna traditionella former av självförsvar; och den kunskapen har ofta förts vidare från en generation till nästa genom århundraden, om inte årtusenden. I vissa fall används enkla handgjorda vapen som tillverkats av material de hittat i naturen, exempelvis bambu eller trä. Men ofta använder de bara kroppen som vapen eftersom de inte haft kunskap att tillverka (eller pengar till att köpa) mer avancerade vapen som svärd eller gevär – det var normalt bara de rika och mäktiga som hade tillgång till sådana vapen.

Länder i Väst, det vill säga Europa, England och USA, har oftast ingen egen tradition av självförsvar, förutom att slåss med knytnävarna. Detta beror förmodligen på att dessa länder har som tradition att låta staten ta hand om beskydd av befolkningen (kanske vilda västern blev en läxa?) men antagligen också för att många i dessa länder anser att det helt enkelt är enklare och snabbare att lära sig skjuta än att lära sig försvara sig med sin egen kropp som vapen (ett argument jag återkommer till senare i boken). De självförsvarstekniker som vi faktiskt kan se i dessa länder härrör vanligtvis från soldater som under sina krigshärjningar i fjärran länder lärt sig olika former av stridskonst (martial arts) som en säkerhet att ta till ifall geväret inte skulle fungera eller som en tyst metod att döda fiender med. Med några få undantag som brottningen i antika Grekland och Savate (fransk boxning) finns det dock som regel ingen egen traditionell form av självförsvar i dessa länder.

Kapitel 2

Självskydd kontra självförsvar

Dessa ord verkar kanske vid första anblicken betyda samma sak, men det finns en viktig skillnad.

Självskydd är de åtgärder du vidtar, eller snarare borde vidta, för att förhindra att du överhuvudtaget hamnar i en farlig situation eller blir skadad eller dödad. Begreppet självskydd omfattar således att hålla dina ögon och öron öppna, undvika farliga platser, hålla huvudet kallt och uppträda lugnt och icke-aggressivt i spända lägen, etcetera. (Mer om allt detta strax.) Kort sagt allt du gör för att undvika att hamna i en situation där du behöver försvara dig.

Självförsvar är en del av självskyddet, och utgörs av de fysiska handlingar som du tvingas ta till som en sista utväg i en farlig situation för att förhindra att du blir skadad; om det exempelvis skulle visa sig att en angripare fortskrider i sitt angrepp mot dig trots dina försök att undvika en fysisk konfrontation.

Det enklaste sättet att vinna ett slagsmål är nämligen att inte behövs slåss alls. Detta är och var ett rättesnöre hos de störste och visaste kampsportsexperterna, inklusive de legendariska samurajerna. Det är av dessa anledningar som denna kurs lär dig självskydd, inte bara självförsvar.

Kapitel 3

Medvetenhet om omgivningen

Det finns två sätt du tar in information på från din omgivning och därmed blir medveten om vad som sker runt omkring dig: Via dina fem sinnen (främst syn, hörsel och känsel) och via ditt undermedvetna.

Medvetenhet om omgivningen via dina sinnen

Att vara medveten om omgivningen via dina sinnen innebär att vara vaken och alert och lägga märke till vad som pågår runt omkring dig och vilka som befinner sig i din närhet. Detta tillstånd kallas inom hjärnforskningen för beta (en hjärnvågs-frekvens på ca 14–30 Hz). Genom att hålla ögon och öron öppna, inte bara framåt utan också bakåt och åt sidorna, kan du upptäcka en fara i tid och får då mer tid på att dig förbereda dig. Detta är naturligtvis av enorm betydelse för ditt självskydd.

Märk väl att det att vara medveten om sin omgivning inte innebär att du ska känna dig orolig eller vara överdrivet misstänksam mot allt och alla. Med sådana negativa tankar och känslor försätts din hjärna och kropp i ett konstant stresstillstånd, vilket tvärtom motverkar betamedvetenhet. Du ska bara lägga märke till vad som sker och vilka som är där, och ta allt du ser och hör i beaktande när du planerar din väg.

Andra saker som kan motverka din vakenhet är att lyssna på musik i hörlurar och att försjunka i tankar och grubblerier. Att lyssna på musik i hörlurar är väldigt vanligt idag, kanske främst bland yngre människor, men tänk på att musiken gör att du inte hör lika bra om någon närmar sig dig. Och att försjunka i tankar och grubblerier gör att du faktiskt hamnar i ett lätt hypnotiskt tillstånd kallat alfa (en hjärnvågs-frekvens på ca 8–13 Hz) vilket förflyttar dig mentalt från här och nu, där du borde vara för att kunna vara medveten om din omgivning, till en inre värld där dina sinnen vänds inåt istället för utåt. Detta kallas till vardags för dagdrömmeri, och är raka motsatsen till medvetenhet om omgivningen.

Jag menar inte att du aldrig ska lyssna på musik eller fundera på saker när du promenerar. Att lyssna på musik kan vara en mycket behaglig upplevelse, likväl som det kan kännas naturligt att ta tillfället i akt att fundera på saker under en promenad. Vad jag menar är att om du väljer att göra så, begränsar du också din medvetenhet om omgivningen, vilket kan vara olämpligt ur säkerhetssynpunkt, beroende på vilken typ av omgivning du rör dig i och vilken tid på dygnet det är. Använd sunt förnuft, och väg ditt behov av att lyssna på musik eller fundera på saker och ting mot din säkerhet.

Medvetenhet om omgivningen via ditt undermedvetna

Närhelst du är på väg mot en person eller grupp av människor eller de är på väg mot dig analyserar ditt undermedvetna automatiskt personen eller gruppen för att avgöra om de utgör ett hot eller ej. Det undermedvetna utför sina beräkningar oerhört snabbt och normalt sett är man inte medveten om att man faktiskt analyserar varenda person man möter. Detta är en överlevnadsinstinkt som har gjort det möjligt för dina förfäder att överleva länge nog för att ge upphov till DIG.

Om ditt undermedvetna uppfattar en person eller grupp som ett möjligt hot så talar det om det för dig i form av en obehagskänsla i magtrakten. Har det undermedvetna alltid rätt i fråga om fara? Självklart inte. Det beror på att det även signalerar fara för att vara på den säkra sidan. Det analyserar inte uteslutande på basis av vad som finns och sker här och nu genom att objektivt söka efter klart synliga och uppenbara tecken på fara såsom knivar, etcetera. Det tar också med i beräkningen alla eventuella tecken från där och då som det outtröttligt och i detalj har samlat på sig under hela ditt liv i ögonblick av fara eller smärta: Färgen på en angripares kläder, hans eventuella lukt av parfym eller svett, speciella ord eller uttryck han använt sig av, detaljer i omgivningen – kort sagt samtlig information som dina sinnen tog in då det pågick.

Om någon exempelvis angrep dig för flera år sedan och han bar en brun skinnjacka, slitna svarta byxor, en underlig hatt och hade mustasch, och det också regnade och du hörde en mistlur i fjärran, så har ju de flesta av dessa intryck ingen relevans längre här och nu. På en medveten nivå minns du normalt inte heller dessa intryck just för att det skedde för så länge sedan. Men ditt undermedvetna lägger allting på minnet för att vara på den säkra sidan, och ju fler tecken från den ursprungliga händelsen som ditt undermedvetna känner igen här och nu desto mer sannolikt är det att det signalerar fara. Detta får till följd att du kan känna dig orolig om någon som är helt ofarlig har likheter – som exempelvis kläder eller tonfall – med någon som skadade dig för länge sedan.

Hur kan du då veta om ditt undermedvetna signalerar verklig eller inbillad fara? Det kan du egentligen inte. Du har två valmöjligheter här: Antingen väljer du att vara på den säkra sidan och lyder signalerna från ditt undermedvetna, eller så väljer du den mer praktiska metoden där du inte bara lyssnar till ditt undermedvetna utan också använder dina fem sinnen och analyserar situationen rationellt och logiskt.

Kapitel 4

Hur du förebygger fara när du är på rörlig eller resande fot

Tänk på ditt kroppsspråk – andra gör det

Tänk på ditt kroppsspråk, speciellt när du är ensam eller befinner dig i miljöer eller situationer där du känner dig otrygg. Ditt kroppsspråk avgör nämligen vilka signaler du skickar ut till andra. Rånare, potentiella angripare eller aggressiva grupper angriper främst människor de uppfattar som svaga och rädda. Och om du signalerar rädsla kan det utlösa aggressivt beteende hos dem gentemot dig (på samma sätt som rovdjur faktiskt kan sniffa sig till rädsel-hormoner hos bytesdjur).

Vi börjar med ögonkontakt. Ögonkontakt kan vara lite knepigt. Att undvika ögonkontakt helt och hållet eller hela tiden se ner i marken kan mycket väl signalera till potentiella förövare att du är svag, rädd och sårbar. För mycket ögonkontakt å andra sidan kan göra att du uppfattas som provocerande eller aggressiv och det kan till och med framkalla